logo

Carlotta - the museum database

OBJTXTHistorik

CountValue
1Abrahamsson var sjukhuschef 1946-1949.
1Acousticon är den första bärbara elektriska hörapparaten och uppfanns av amerikanen Miller Reese Hutchison (1876–1944). Den såldes i norden av William Demant, vars far grundade företaget Oticon 1904. Hörapparaten kostade år 1919 enligt prislista 375:-. Försäljningstexten lyder: "Acousticon" är för Örat vad glasögonen är för Ögat.
1Agaricus Albus kan ha helande egenskaper. Homeopatiska preparat som använder Agaricus Albus används för att minska eller lindra huvudvärk eller för att lindra starka hosta.
1AK-2 använde dialysvätska (bikarbonat) blandad centralt i en stor tank, gemensam för alla pågående dialysbehandlingar. Maskinen använde dialysfiltret ”Ad Modum Alwall”, massproducerat för engångsbruk, som fästes på baksidan. I sin första version vägde det hela 7.5 kg. En av de största nymodigheterna med AK-2 var att den i och med sin montering på hjul blev transportabel och därmed kunde användas även på andra vårdavdelningar inom sjukhusen.
1Alla har hängt på det s. k. CP-hemmet i Raus, Helsingborg.
1Allmän daglig livsföring (ADL), alternativt Anpassning i Dagligt Liv eller aktiviteter i dagligt liv, syftar på de grundläggande aktiviteter som en individ måste behärska för att kunna ha ett självständigt vardagsliv. Den svenska termen kommer från engelskans activities of daily life.
1Altaret stod förr placerat på Gamla Bergalidens Sjukhem och är också förvärvat därifrån.
1Anders Åhlin var intendent vid S:t Lars Sjukhus 1970-1978.
1Anmärkning: inlånad. Förvärvad från Kirurgiska kliniken, Helsingborg.
2Anonymt skänkt till Kulturen 1982, vidare till Medicinhistoriska samlingarna 1999-10-14. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Ansatsen är för provexcision på t ex stämband. Ansats till förlängningsrör och universalhandtag.
3Anslag på avd. 4B (Klinik A).
1Anslag som suttit i "sköljen" på avd. 4B.
1Antagligen använd som hjälpmedel till barn drabbade av polio. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Antagligen hört till en röntgenavdelning. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Anteckningar som åskådliggör pedagogik, metodik etc. inom området.
2Antimikrobiellt medel mot infektioner.
1Antreckningarna är gjorda i samband med olika kurser, sjukvård, mådersmål, kommunalkunskap m.m.
1Anv. i personalrum. Tillverkad av kriminalvårens arbetsdrift.
1Använd 1977. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Använd 1998-2009 på Dr Marianne Willéns privatmottagning för urologi, andrologi och allmänkirurgi, Slottstadens läkarhus, Malmö. Mottagningen hade ca 3000 patientbesök/år. Använd för bukundersökningar, men framför allt för prostataundersökningar, prostatavolymsbestämningar och prostatabiopsier.
1Använda 1960-1970-talen och smalare än de från 1980-talet. Gåva från Medicintekniska avdelningen genom Bo Eriksson januari 1988.
1Använda av Hanna Leire, sjuksköterska. Gåva från Christina Engqvist och Eva Kempe.
1Använda av patient på sjukhuset.
1Använda i köket.
1Använda på isoleringsavdelning.
1Använda på Ortopedkliniken. Avsedd för liggande patient.
1Använda som skrivbordslampa av Bandagemästaren vid Ortopediska kliniken, Helsingborgs G:a lasarett, som de också har förvärvats från.
1Använda till manlig sommarkavaj och patientkläder.
1Använd av Anna Persson och hennes pappa.
1Använd av apotek för att sikta dem medicin som först krossats.
1Använd av brandförsvaret vid inträngande i rökfyllda rum.
1Använd av dr Arvid Björkman, Helsingborg på 1911-1940-talet. Gåva från Inga-Lisa Björkman-Asker.
2Använd av givaren i undervisning av blivande tandläkare.
1Använd av Hanna Leire, sjuksköterska. Gåva från Christina Engqvist och Eva Kempe.
1Använda vid avslutning av dialys för att förhindra blodflöde från stickhålen. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Använda vid avslutning av dialys för att förhindra blodflöde från stickhålen. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Använda vid el-behandling.
1Använda vid fritering i fritös.
1Använda vid laboratoriearbete.
1Använd av Johanna Lundblad, Viken (sockersjuk). Gåva från Birgit Mueller, Viken.
1Använd av Lars Granholm för att bränna blodkärl vid djurförsök.
1Använd av manliga patienter.
1Använd av militärläkare.
1Använd av Nils Alwall som behållare till dialysapparat.
1Använd av Nils Alwall vid djurförsök. Gåva av professor Nils Alwall 1971-1973.
1Använd av patient.
2Använd av patient att öppna låsta dörrar med.
1Använd av patient Nr. nr 1435 Per Andersson vid hans rymming fr. R.2. Enligt vidhängade lapp togs han fast den 17/10 1902 i Arlöv.
1Använd av Södra Sveriges Sjuksköterskehem (deras första yttermössa). Skänkt av E. E (?).
1Använd av vikarie.
1Använd bl. a. vid narkos. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Användes 1932-1952 av chefsinstruktör Vid Röda Korset i Helsingborg.
1Användes att skära skorpor med.
1Användes av arbetssalar och verkstäder på 1960-talet.
1Användes av behandlingsgruppen.
1Användes av elever i grundutbildning till sjuksköterska.
1Användes av en kvinnlig patient under flera år i Göteborg kring 1965. Kvinnan var opererad för Tbc i Schweiz med thoracoplastik och hade respiratorisk insufficiens, krävde syrgastillägg (0,3 - 0,5 l/min). Apparaten sköttes på Renströmska sjukhuset av bl. a. Anna-Greta Berggren-Stiksa som 1970 medförde apparaten till Lund. I gott skick vid förvärvet. Förvärvad från Bo G. Simonsson 1996-10-10.
1Användes av kusken. Kuskens uppgifter var bl.a. post-järnvägsärenden, men också att hämta landshövdingen och biskopen vid deras besök vid S:t Lars.
1Användes av kvinnliga patienter.
1Användes av kvinnlig kökspersonal.
1Användes av kvinnlig personal.
2Användes av manliga patienter.
1Användes av nattvakten.
1Användes av nattvakten på vintern.
1Användes av nattvakterna. Varje kvart skulle de signera i springan på framsidan.
1Användes av patienter.
1Användes av patienter att öppna låsta dörrar med.
1Användes av patienter vid Sankta Maria sjukhus. Funnen vid inventering 2013.
1Användes av Röda Korsets sjuksköterskor från provelevstiden och till slutet av yrkeslivet. Användandet av mössan upphörde under 1960-talet. Skänkt av Gun Nilén 2003-09 i samband med sjuksköterskeutställning.
1Användes av sängliggande patienter för att kunna sitta upp vid bl a målitider.
1Användes av sjukhusets postman. Nyckeln kom senare i museets ägo.
1Användes av syster Ellida, i början förestånderska för hela sjukhuset.
1Användes bl. a. vid matlagningskurs.
4Användes efter hallux valgusoperation eller vid svullna fötter efter frakturer.
1Användes efter höftledsoperation.
1Användes för att fixera vrister och armar.
1Användes för att mäta fosfor i livmodern hos kanin, i samband med avhandlingarbete.
1Användes för att motverka liggsår.
1Användes för att projicera "utstryk", dvs tunna snitt av vävnade fixerade på en glasplatta. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Användes för att reglera värmeelement.
1Användes för att skruva upp tänderna då patienten var sövd.
1Användes för att skydda patienten från att skada sig själv.
4Användes för att skydda patienten från att skada sig själv och andra.
1Användes för att skydda prover som sändes från ett sjukhus till ett annat.
1Användes för att tända och släcka ljuset.
1Användes för att ta steriliserade instrument med.
1Användes för blandning av blodprov.
1Användes för desinfektion av kroppsohyra.
1Användes för fästande och uttagande av agraffer.
2Användes för fixering av vrister och armar. Har använts på bl. a. mans nervavd.
1Användes för förvaring av post, kort och skrivelser.
1Användes för förvaring av skrivelser, post med mera.
1Användes för förvaring av snören och tvättlinor.
1Användes för förvaring av trassel på vårdavdelning.
1Användes för hämtning av medicin, post, prover med mera.
1Användes för införande av tarmkroppen [?].
1Användes för kontroll av dialysvätska i de centrala dialystankar (800 liter) som användes innan man installerade mätutrustning i varje enkild monitor. Mätaren stoppades ner i vätskan vid varje påfyllning av dessa kärl och kontrollerade att blandningen av salter var korrekt. Använd vid njurkliniken i Lund.
1Användes för krusning av kräppapper som fästes runt blomkrukor.
1Användes för mjöldryga.
1Användes för omrörning.
1Användes för patienternas nedre toalett.
1Användes för påtning av bl. a. halsdukar. Fanns på vårdavdelngar och terapiavdelning SMS.
1Användes för rengöring av cystoskop.
1Användes för silikatfyllning i framtänder.
1Användes för sterilisering av gummi och glassaker som ej kunnat steriliseras på annat vis.
1Användes för sterilt gods exempelvis kompresser.
2Användes fortfarande.
1Användes för tillverkning av spetsar och dukar med en speciell teknik som heter frivolitet.
1Användes för transport av golvbonare som lånades ut från Maskin till avdelningar på sjukhuset. Har varit utställd i Muséets utställningsrum.
1Användes för transport av medicin från Apoteket Björnen till apoteket SMS varje dag utom söndag.
1Användes för undersökning av öron/ögon.
1Användes för uttagande av agraffer.
1Användes för vävning av bl. a. fönsterremsor och löpare.
1Användes fram till 1950-talet.
1Användes huvudsakligen av sjukvårdspersonal vid ärende utomhus efter mörkrets inbrott.
1Användes i dagrum såsom terapiibord.
1Användes i kyrksalen på sjukhuset.
1Användes i militär övning (koksalt användes i stället för atropin). Gåva 1987-11-23 av Sven Arne Sjöstrand.
1Användes i ny modell av plattdialysator som skulle börja tillverkas hösten 1990. Modellen ännu ej namngiven. Förvärvad från Gambro AB, Lund 1990.
1Användes i patientens "verkstad" i kulverten.
1Användes i personalrum SMS, vid toalett och tillsammans med porslinshandfat. Det finns en stor spricka från handtaget och ner mot foten. Från vårdavdelning SMS.
1Användes i sängen under filt eller täcke, detta för att skydda patients ömtåliga kroppsdelar.
2Användes i skomakeriverkstaden för sömnad i läder med mera.
1Användes mot sting, bett, parasitinfektioner på eller under huden, diarré, dysenteri, undernäring och kraftlöshet. Var även känd som febernedsättande och lugnande.
1Användes när [utelämnad uppgifgt] Christer Nielsen började på Socioterapin 1987-01-02. Anställd på sjukhuset sedan 1977-08-10.
3Användes när patienter var oroliga.
1Användes på 1950-talet till de då nyligen färdigställda vårdpaviljongerna. Tillvaratagen på sjukhusets maskinverkstad.
1Användes på 1960-talet. Gåva av Centralförrådet genom Göran Persson 1988-07-13.
1Användes på 1970-talet. Kopplades till slangar. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Användes på 1970-talet. Kopplades till slangar. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Användes på åldringsavdelningar för att skydda pat från att falla av stolen.
2Användes på apotek.
4Användes på apotek. För tabletter, pulver med mera.
1Användes på apotek. Kan han använts för hårvatten, munvatten etc, eventuellt för fiskolja.
1Användes på avd 14 SMS. Kommer från Städcentralen SMS vid dess stängning december 1997.
1Användes på avdelningarna mot ohyra.
1Användes på brickan då mat serverades t ex efter insulinbehandling [?]
1Användes på Hemdialysavdelningen vid Lunds lasarett för rening av vatten från tungmetaller, framför allt aluminium, efter fall av dialysdemens som orsakas av aluminium i vattnet.
1Användes på sommaren av manlig vårdpersonal.
1Användes på vårdavdelningarna in på 1970-talet.
2Användes på vårdavdelningarna SMS.
1Användes på vårdavdelningar och mottagningar SMS.
1Användes såväl till vardags som till helgbruk. Förvärvad från Lilly Nannfors, översköterska på SMS.
1Användes som bad- och morgonrock.
1Användes som blodpump vid dialys med den s.k. Avestanjuren.
1Användes som matbord för sängliggande patienter.
1Användes som rummsdörr på särskilt oroliga avdelningar.
1Användes som skydd för toalettsitsen av patient med bacillskräck.
1Användes som skydd mot solen då en av biverkningarna av medicinen Hibernal var just överkänslighet mot solljus. Se även M 654 då denna hatt ursprungligen kan ha varit inmärkt som M 654.
1Användes som skydd mot solen vid medicinering ökade solljuskänsligheten, tex vid använding av läkemedlet Hibernal. De egentliga Hibernalhattarna tillverkades av läkemedelsföretaget bakom Hibernal®. De var mjuka med litet brätte, tillverkade av bomull och fanns i olika kulörer, ofta orange.
1Användes som tvättfat av en patient med bacillskräck.
1Användes t ex vid ihopklistring av film.
3Användes till altaret i gravkapellet.
1Användes till att blocka ut huvudbonaden til önskad storlek.
1Användes till att digitalisera occh analysera EKG (?). Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Användes till att hålla fast patienten.
1Användes till att hänga handvågar på.
1Användes till att klippa nackhår med.
2Användes till att vispa tvålvatten.
1Användes till barn. När barnet kissade så ringde klockan.
1Användes till begagnade kanyler.
11Användes till benkirurgi.
1Användes till bl a livstycken och byxor.
1Användes till den kvinnliga skötareuniformens armbindel.
2Användes till fistel på 1960-talet. Funnen omärkt i samlingarna. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Användes till förvaring av papper med mera.
1Användes till gipsning ?
1Användes till H 3520 och sattes på denna tillsammans med patientnamn.
1Användes till julgran av 4 - 5 meters höjd i Festsalen SMS.
1Användes till listor över patienter med anteckningar om frigång, rymningsrisk m.m. Var antecknade för ansvarig skötare för utearbetslagen.
8Användes till oroliga patienter.
1Användes till oroliga patienter. Tillvaratagen på avd. 83 B.
1Användes till oroliga patienter. Vid inventering 2009 återfanns 2 st. hättor med detta nr. Den ena med läst i hakremmen.
1Användes till oroliga patienter som annars slet sönder sina kläder.
1Användes till patienter som gärna "kladdade".
1Användes tillsammans med "Travenol Coil Kidney System", eventuellt till de första plasmaferesbehandlingarna.
1Användes tillsammans med en flaska insulin. Vätskan doserades i sprutan och injicerade sedan i benet eller magen.
2Användes till sjuksköterskeklänning.
1Användes till sjuksköterskeklänning.
6Användes till sjuksköterskeklänning.
1Användes till urinprov.
1Användes till vatten åt patienter vid medicinutdelning.
1Användes troligen av patienter på 1940-talet.
1Användes under 1970- och 1980-talen.
1Användes ute på avd.
1Användes varje morgon för väckning av eleverna vid SSSH. En av de anställda gick från våning till våning och "gonggongade" i korridorena. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Användes vid abscesser i hörselgången.
1Användes vid akuta provtagningar på vårdavdelningar. Tillvaratagen i samband med att laboratoriet flyttades från S:t Lars till lasarettet i juni 1995.
1Användes vid bad.
1Användes vid begravning.
1Användes vid blodtrycksmätning på vårdavdelningar och mottagningar.
1Användes vid bordsdekoration, tex att ha vasen på.
1Användes vid borttagande av polyp bakom näsan.
1Användes vid byte av vagnshjul.
1Användes vid Ep-anfall för att förhindra att man bet sig i tungan.
1Användes vid fixering av vrister och armar
1Användes vid fixering av vrister och armar.
1Användes vid fixering av vrister och armar. Tillvaratagen på avd. 83 B.
1Användes vid fönsterputsning. Får av säkerhetsskäl ej användas fr.o.m. år 1970.
1Användes vid förflyttning av sängar.
1Användes vid framfall. Gåva 1987-06 av Kvinnoklinikens mottagning.
1Användes vid Gamla lasarettet i Helsingborg.
1Användes vid gudstjänster på S:ta Maria sjukhus.
1Användes vid hemodialys med speciell bikarbonatmodul till AK 10.
1Användes vid hemoglobinmätning på laboratoriet SMS.
1Användes vid högtiden. Förvärvad från Lilly Nannfors, översköterska på SMS.
1Användes vid hörseltest.
1Användes vid koagulationsprov. Glaset placerades över ett spetsglas med 37 g vatten. 1 bloddroppe (kapillär) droppades på glaset. Med ett vasst föremål lyfte man i bloddroppen tills fibrintrådar bildades. Tid togs från det att droppen lades på glaset.
1Användes vid lårbensfraktur.
1Användes vid lavemangsgivning, med avstängningsmöjligheter.
1Användes vid mag och duodenalundersökningar.
1Användes vid mätning av sänkan.
1Användes vid operation/bränning av oesophagusdivertiklar. Använd på Öronkliniken vid Helsingborgs lasarett på 1950-1960-talet.
1Användes vid öronoperationer på Öronkliniken, Helsingborgs Gamla Lasarett under hela 1950-talet. Vid användandet träddes borrarmarna med sterilt bomullstyg. För att tyget inte skulle fastna i drivbanden konstruerades en ställning på vilken tyget träddes.
1Användes vid pensling av svalget.
1Användes vid reumatoid artrit och artros. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Användes vid röntgen. Uppgift saknas om hur och från vem föremålet kommit till samlingen.
1Användes vid röntgenundersökning under operation av de djupa gallvägarna. Gåva från Urologiska kliniken genom Eric Lindstedt 1988-07-03.
1Användes vid sårbehandling.
1Användes vid skelningsmätning.
1Användes vid sträck som skydd.
1Användes vid tillverkning av bälten, handskar, skor med mera.
3Användes vid tillverkning av madrasser.
1Användes vid titrering. Har ej exakt samma utförande idag.
1Användes vid transport av bröd.
1Användes vid transport av sjuksköterskemössor.
1Användes vid transport av sjukvårdsmateriasl, mat med mera.
1Användes vid transport av uniformsmössor. Skänkt av Ingrid Olsson.
1Användes vid undersökning av munhålan.
1Användes vid undersökning av munhåla och svalg.
1Användes vid undersökning av reflexer vid ett neurologstatus.
1Användes vid våtvarma omslag.
1Användes vid ventrikeloperationer. Gåva från Inga och David Hedman, Landskrona.
1Använd för att "jorda" patient så att brännskador undvikes. Funnen omärkt i samlingarna.
1Använd för att anbringa och avlägsna sårklämmor.
1Använd för att avlägsna små slemproppar och membran.
3Använd för att öppna låsta dörrar.
1Använd för att sätta fast krympringar på Scribnershunt. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Använd för att ta sig ut.
1Använd för att vidga prostata som alternativ till operation. Dilatatorn användes vid utmattning av prostatans elasticitet. Dilatatorn har för detta ändamål en anordning varigenom dess vinklade förlängningar kan dras i sär men förbli parallella med varandra. Instrumentet användes för behandling av godartad prostataförstoring, för att spränga prostata i blåshalsen som ett alternativ till öppen kirurgi eller borthyvling av prostatan via urinröret (prostatatektomi eller transurethral prostataresektion). Metoden fick mycket liten användning på några få sjukhus i Sverige, bland annat på lasarettet i Karlshamn där Torsten Rietz var kirurgchef. Behandlingsresultaten var dåliga och metoden togs därför ur bruk.
1Använd för bestämmande av halvvärdesskiktet hos en infallande röntgenstrålning. Funnen omärkt vid inventering 2009.
2Använd för borttagning av Michels agraffer. Uppgift saknas om hur föremålet kommit till samlingarna.
1Använd för brandskyddet. Tillvaratagen på avdelning 4 C.
1Använd för drivning av betsfärg.
1Använd för fastsättning av silverclips.
1Använd för fastsättning av silverclips. Gåva från Neurokirurgiska kliniken, op.
1Använd för heparin vid dialys. Gåva av Njurmedicinska kliniken, Lunds lasarett, 1989.
1Använd för mätning av Hb, trombocyter och vita blodkroppar i blodet hos dialyspatienter. Gåva av Njurmedicinska kliniken, Lunds lasarett, 1989.
2Använd för rehabilitering främst efter höftledsoperationer. Gåva från Ortopediska kliniken 1988-03-30 genom sjukgymnast Håkan Andreasson, avd 11.
1Använd för tillverkning av Scribnershunt. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Använd för transport av njure.
1Använd för utdelning till gäster samt i pärm till nyanställd personal.
2Använd för vätskor.
1Använd främst för syrgas. Från förrådsstädning, tips genom B.E. [troligen Bo Eriksson] okt -87.
1Använd från 1930-talet. Tjänstekläder togs bort på 1960-talet.
1Använd inom obstetrik och gynekologi. Gåva frånTekniska Högskolan genom Nils Gunnar Holmer juli 1987.
1Använd i tandteknikerverkstad. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Användning av växelström för att förstöra vävnad genom upphettning, oftast blodkärl vid blodstillning. (Electrosurgical unit). Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Använd på 1950-1960 talen.
1Använd på 1960-talet. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Använd på 1970-talet av patent i hemmet efter instruktion på Med. Klin. Gåva 1986-08-13 av medicinkliniken.
1Använd på apotek.
1Använd på apotek för pulver med mera.
1Använd på avd 83 B fram till 1983, sedan kom engångssprutor av plast. Tillvarataget på avd 83B och överlämnat till museet.
1Använd på avd 83 B fram till 1983, sedan kom engångssprutor av plast. Tillvarataget på avd 83 B och överlämnat till museet.
1Använd på avd 83 B fram till 1983, sedan kom engångssprutur av plast). Tillvartaget på avd 83 B och överlämnat till museet.
1Använd på avd 83 B fram till 1983 då engångssprutor av plast kom. Tillvaratagen på avd 83 B och överlämnad till museet.
1Använd på avdelning 5C.
1Använd på avdelning vid sondmatstillverkning.
1Använd på dr Daniels mottagning. Gåva från Apoteket Björnen.
3Använd på dr Merners glasögonmottagning. Gåva från dr Merner.
1Använd på Infektionskliniken vid Helsingborgs lasarett fram till 1952.
2Använd på Infektionskliniken vid Malmö allmäna sjukhus.
2Använd på laboratoriet.
3Använd på läkarexpeditionen vid Ortopediska kliniken i Helsingborg, som det också har förvärvats från.
1Använd på NK op. till slutet av 1970-talet. Gåva av COP II Anestesin 1988-07-15.
1Använd på Ortopediska kliniken för att förvara t ex julpynt etc. i. Också förvärvad från Ortopediska kliniken Helsingborg.
1Använd på privatavdelning på Gamla lasarettet i Helsingborg.
1Använd på privatrum på Familjen Romares stiftelse.
1Använd på sjukhusets kassakontor.
1Använd på sy- och vävsalar.
1Används av nattvakten för bevakning utomhus.
1Används för att fixera kanylen vid dialys. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Används för att fixera kanylslangar och fästa kompresser efter dialys. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Används för att klippa nackhår.
1Används för att mekaniskt registrera vanligen vågformade fysiologiska förlopp. Den roterande trumman kläs med papper på vilket en balanserad hävstång upptecknar rörelsen. Kymografen uppfanns på 1840-talet av den tyska fysiologen Carl Ludwig och användes inledningsvis för att mäta blodtrycket med. Senare har användningsområdet spritt sig till flera andra områden inom medicinen.
1Används för behandling och förebyggande av höftledsluxation hos spädbarn. Efter behandling blir höfterna helt normala. Skenan uppfanns 1956 av Dr Sophus von Rosen (1898-1996). Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Används för bestämning av blodsocker. Från Med. dr. Erik Lindqvists mottagning, Lilla Nygatan 5, Malmö. Gåva av Fru Maria Lindqvist.
1Används för hållande av kanyl vid punktion av bäckenabscesser.
1Används för mätning av ögontryckets förändring under viss tid vid viss belastning (det intraokulära trycket). Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Använd som akutväska.
1Använd som rakkopp.
1Använd som skötarbrosch efter landstigsövertagandet 1967.
1Används tillsammans med en perkussionshammare.
1Används vid begravning.
1Används vid blödande esofagusvaricer, ett akut livhotande tillstånd. Genom uppblåsning av ballongerna kan blödande kärl komprimeras.
1Används vid desinficering av fistel före dialys. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Används vid desinficering av fistel före dialys. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Används vid gynekologiska, urologiska och endoskopiska undersökningar för att temporärt greppa och hålla fast vävnad. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Används vid häftning av intern vävnad. Funnen omärkt vid inventering 2009.
2Används vid inkoppling av patient till dialys. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Används vid koppning. Med hjälp av en snäppare görs ytliga sår i huden där koppglaset sugs fast. Det vakuum som då uppstår gör att behållaren fylls med blod. Genom att suga ut "elakt blod" tror man kunna lindra värk och bota sjukdomar. Funna omärkta vid inventering 2009.
1Används vid neurologiskt test av sensibilitet. Från Med. dr. Erik Lindqvists mottagning, Lilla Nygatan 5, Malmö. Gåva av Fru Maria Lindqvist.
1Används vid operationer av grå starr. Tekniken kallas kryoextraktion och beskrevs av polacken Dr Tadeusz Krwawicz (1910 - 1988) 1960. Den introducerades i Lund i augusti 1965 av docenterna Bertil Linder och Arvid Anseth med Krwawicz’ ursprungliga instrument.. Ref. Berndt Ehinger. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Används vid operationer av grå starr. Tekniken kallas kryoextraktion och beskrevs av polacken Dr Tadeusz Krwawicz (1910 - 1988) 1960. Instrumentet och tekniken introducerades i Lund i augusti 1965 av docenterna Bertil Linder och Arvid Anseth. Detta fick ske under ordinarie klinikchefens semester då han inte gillade nymodigheter, sades det. Den blev dock snabbt populär i olika varianter och användes ända fram till början av 1980-talet. Ref. Berndt Ehinger. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Använd till badhanddukar/badrumsmatta eller sängmatta.
1Använd till början av 1960-talet.
1Använd till coilnjure av samma typ som MS 11586. Använd tillsammans med dialysmonitor AK 5.
1Använd till patienter som behandlades med Hibernal. Detta preparat gjorde patienten överkänslig mot solljus. Ingick i avdelningsutrustningen, tillvaratagna av avdelningsföreståndare Ingvar Persson.
1Använd tillsammans med syntavla med motsvarande mönster i olika storlekar och lutningar, för att testa synskärpan hos barn som ännu inte är läskunniga. Funnen omärkt vid inventering 2009.
2Använd till Scribnershuntar. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Använd till småbarn. Har tidigare förvarats i instrumentvagn MS 5777.
1Använd till urinprov eller som smörjbricka vid sprittvättning av patienter. Tillverkad på Sankta Maria sjukhus.
1Använd under 1920-talet för att utjämna spänningsvariationer vid röntgenbehandling.
1Använd vid 40-årsjubileet för Avd. 4 av SSF 1947-11-22.
4Använd vid Banckska barnsjukhuset.
1Använd vid Barnklin avd 3 - Kvinnoklin förlossn avd (troligtvis vid MAS). Skånes Universitetsjukhus i Malmö hade tidigare ett medicinhistoriskt museum "Sjukhusmuseum". Samtliga föremål i detta förvärv stammar från det museet.
1Använd vid bryggning av patientkaffe på avd 13 SMS. Kommer från Städcentralen SMS vid dess stängning december 1997.
1Använd vid dr Sven Hagbergs läkarpraktik fr o m mars 1977.
1Använd vid en rymning från avdelning C I. Enligt medföljande lapp hann hon vid rymningsförsöket inte nå marken förrän hon upptäcktes och fångades genast in.
1Använd vid infenktionsklinik (troligen på MAS). Skånes Universitetsjukhus i Malmö hade tidigare ett medicinhistoriskt museum "Sjukhusmuseum". Samtliga föremål i detta förvärv stammar från det museet.
1Använd vid ingivnig av Kyrkan, S:t Lars söndagen den 29/ 5 1983.
1Använd vid Ingrid Rigo's undervisning på Annetorp.
1Använd vid inkoppling och avslutning av dialysbehandling. Gåva av Njurmedicinska kliniken 1989.
1Använd vid mätning av blodsocker.
1Använd vid mätning av trycket i hjärnan.
1Använd vid mikroskopundersökning.
1Använd vid narkos.
1Använd vid Ortopediska kliniken i Helsingborg.
1Använd vid patientbehandlingar 1960. Apparaten rengjordes, monterades och steriliserades för varje användning. Med filterinsats, plexiglaslock med motor. Av personalen benämnd "tvättmaskinen".
1Använd vid Romares Stiftelse.
2Använd vid röntgen. Uppgift saknas om hur och från vem föremålet kommit till samlingen.
1Använd vid sårtvätt. Saknar fabrikant uppgifter.
1Använd vid skador i humerus (remmar saknas), skenan kan användas till både höger och vänster arm. Från Med. dr. Erik Lindqvists mottagning, Lilla Nygatan 5, Malmö. Gåva av Fru Maria Lindqvist.
1Använd vid sondmatning.
1Använd vid starten av byggandet av Centralblocket i Lund 1964. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Använd vid tillverkning av ven- och artärkatetrar.
1Använd vid Tornbladinstitutet i Lund.
1Använt 1947-11-22 vid 40-års jubileet för SSF avd 40 på Tyrolen i Folkets Park, Lund. Deponerad av Kommunals Fackliga organisation vid sjukhuset.
4Använt av dr Arvid Björkman, Helsingborg på 1911-1940-talet. Gåva från Inga-Lisa Björkman-Asker.
1Använt av Hanna Leire, sjuksköterska. Gåva från Christina Engqvist och Eva Kempe.
1Använt av sjukgymnasterna på 1970-80-talen.
1Använt av studicirkel inom Måndagsklubben.
1Använt för att förvara medicin.
1Använt i avdelningskök.
1Använt i bageriet på Sankta Maria sjukhus.
1Använt i patientmatsal nr 223 till förvaring av haklappar mm.
1Använt på avdelningsexpedition bl.a. för lungundersökning. Under denna pall stod vita förbandslådan.
1Använt på Bandverkstaden vid Ortopediska kliniken i Helsingborg, som det också har förvärvats från.
1Använt på dr Daniels mottagning. Gåva från Apoteket Björnen.
1Använt på dr Kjell Erikssons mottagning. Gåva från dr Stefan Hofvendal.
1Använt på Rättspsykiatriska avdelningen på Sankt Lars. Gåva till museet från Landsarkivet i Lund 1995.
1Använt på SSSH.
1Använts för att försluta medicinflaskor.
1Använts för att lasta på tyngder med vid sträckbehandling.
1Använt som matbord för sängliggande patienter.
1Använts på avdelningarna. Mönstret fanns i mönsterbok från en av vävsalarna. Har varit utställt i mueets 30-talsrum.
1Använts till att ta bort polyper bakom näsan med.
1Använts till säng- midjebälte och remmar.
2Använts vid sträckbehandling.
1Använt tillsammans med sänkaställ.
1Använt vid bronkoskopi.
1Använt vid höftoperationer.
1Använt vid ögonoperationer (bl a näthinneavlossningar) för att se hur operationen förlöpt. Funnet omärkt vid inventering 2009.
1Använt vid operation på sjukhuset.
1Apparaten användes till att blåsa in luft i livmodern för att därefter se om äggledarna var tilltäppta eller ej. Funnen omärkt i samlingarna.
1Apparaten är införskaffad och använd av Professor Karl Petrén på Lunds lasarett omkring 1913-1916. Konstgjort radioaktivt vatten framställdes genom tillsats av radiumsalt.
1Apparaten blev en stor försäljningssuccé när den kom och över 5000 enheter har sålts. I Europa lanserades den under märkt "Kranzbühler".
1Apparaten brukade skämtsamt kallas Odhners pinnharv.
1Apparaten fanns på de flesta sjukhus på 1960-talet. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Apparaten förändrar magnetiska flöden och användes ofta i generatorer, motorer och transformatorer. Denna induktionsapparat har använts av Farmakologiska institutionen, eventuellt för nervstimulering. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Apparaten har använts för svettest på barn. Med sprutan injicerades något svettdrivande medel. Lappar i armhålorna samlade upp svetten som sedan analyserade mängden Natrium. Vid sjukdomen Cystisk fibros ses en förhöjd halt av detta ämne. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Apparaten har haft en egen generator med denna finns ej kvar. Utrustningen använd på praktiken på Davidhallsgatan i Malmö från början av 1930-talet fram till 1955. Martin Höije var 1923 Sverige tredje utbildade kiropraktor med rätt att utöva yrket.
1Apparaten har stått hos Evas morföräldrar. De var statare och bodde på olika gårdar i Skåne, bl. a Övedskloster. Morfadern var teknikintresserad och brukade säga att man kunde använda maskinen mot öronvax. Morfadern hade en gång fått apparaten av Dr. Brodin i Malmö.
1Apparaten hittad i container utanför Ögonkliniken i början av 1980-talet. Gåva av Dan Hammarström, Maskinverkstaden 1987-03-02.
1Apparaten installerades antagligen i samband med att Blocket uppfördes 1968. Den var i användning fram till 2013. Användes i diagnostiskt syfte (tillsammans med en steroeotaktiskt ställning) för att sätta ut lokaliseringspunkter i hjärnan vid s.k. Deep brain stimulation (dbs.) Användes också efter operation för att undersöka huruvida operationen fått det önskade resultatet. Bilderna från röntgenapparaten sändes ned till röntgenavdelningen där de ”framkallades” i ett datorprogram.
1Apparat för syresättning av blodet, hjärt-lungmaskin. Clarence Craaford utvecklade denna oxygenator med roterande skivor. Craaford var pionjär inom svensk hjärtkirurgi på 1950-talet. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Apparat som används vid mikroinvasiv kirurgi (MIS). Laparoskopkirurgi används vid insatser inom buk- och bäckenhålan (titthålskirurgi)". Fördelarna för patienterna i förhållande till öppen kirurgi är minskad smärta, lägre infektionsrisk, mindre blödning och kortare återhämtningstid. MIS började inom gynekologin, därpå följde 1983 Appendectomi, 1985 Chlecystektomi och 1990 Ljumsbråck. Funnet omärkt vid inventering 2009.
1Apparat som mäter blodglucoset. "Glucometer II" var den första mätaren med ett minne för lagriung av testresultat. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Apparat som med hjälp av luft kunde se om det fanns passage genom äggledaren. Kom CO2 igenom fanns det fri passage. Ofta gällde det fertilitetsutredningar. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Apparat som ritades för att "in situ", på plats, testa draghållfastheten vid sårläkning. Ej fabrikstillverkad. Tillverkad före 1953, använd före 1954. Medkommer en publikation: "Acta Chirurgica Scandinavia" volym 105 år 1953. Skrivet av Ph. Sandblom, professor i kirurgi, Lund samt Georg Kahlson, professor i fysiologi, Lund. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Apparat som separerar ämnen. Funnen omärkt vid inventering 2009.
1Arbetsbord avsett för personalrum.
1Arbetsordning för avd. 23 (44 B), användes på 1950-talet.
1Artikel föranledd av den debattserie som arrangerats på S:t Lars av bl.a patientföreningen Måndagsklubben.
1Artikeln föranledd av debatten "sex på sjukhus" på S:t Lars, arrangerad av patientföreningen Måndagsklubben och Riksorganisationen för Mental Hälsa.
1Artikeln föranledd av debatten "sex på sjukhus" som hållits på S:t Lars.
1Artikeln föranledd av en debatt om alkoholism och alkoholistvård arrangerad vid S:t Lars av bl.a patientföreningen Måndagsklubben.
1Artikeln föranledd av ett debattinlägg av Per Gahrton under en debattafton på Sankt Lars.
1Artiklarna föranledda av en debatt på S:t Lars, arrangerad av bl.a patientföreningen Måndagsklubben.
1Artikulatorn som hjälpmedel presenterades i mitten av 1800-talet.
1Asken tillverkad på sjukhusets bokbinderiverkstad.
1Att använda för patienter att "klättra" med händerna i, i träningssyfte. Avsedd att hänga i taket ovanför patientens huvud.
1Att användas som hjälp åt gamla eller rörelsehindrade vid på tagning av strumpor.
1Att användas till vinteruniformen.
1Att det fanns saxar, nål, tråd och nålförare i barnmorskeväskan visar att barnmorskorna även då fick utöva förlossningskonst genom att genomföra klipp i yttre förlossningsvägarna samt, efter förlossningen, sy ihop dessa klipp och andra sprickor.
1Att fästa vid sugen, avsedd för filterburk.
1Att forma piller runda med.
1Att hänga på vägg.
1Att sätta fast och avlägsna agraffer med. Uppgift saknas om hur och genom vem föremålet kommit till samlingen.
1Att stimulera hjärtat var kännt sedan tidigare och försök gjordes 1957 i USA med en pacemaker som man hade på utsidan av kroppen. Rune Elmqvist vidareutvecklade idén och tog fram en batteridriven pacemaker liten nog att opereras in i kroppen. En pulsgenerator, uppladdningsbara batterier och elektroder som skulle anslutas till hjärtat göts in i plast. Den banbrytande uppfinningen kallades" pucken" pga sin storlek och form. Den 8 oktober 1958 opererades den första pacemakern in på Karolinska sjukhuset i Stockholm av Dr Åke Senning. Pacemakern fungerade dock bara i tre timmar, men redan dagen efter opererades en ny in. Patienten (Arne Larsson) andvände totalt 22 st pacemakrar under sitt långa liv. Han avled 86 år gammal år 2001 och han överlevde både uppfinnare och kirurg. Att pacemakeroperationen var en världsnyhet insåg varken Elmqvist eller Senning. Elmqvist skickade in en patentansökan men fullföljde den inte för han trodde inte att uppfinningen skulle få en sådant stort genomslag.
1Av metalltråd.
2Av okänd patient.
1Avrakat från kvinnlig patient vid inläggning. Härstammar från Professor Ödmans tid [tveksam uppgift - se vidare hänvisning uppgiftsbok filmat material där detta objekt med stor sannolikhet omnämns och i så fall är av senare datum]. Håret troligtvis avklippt under tidigt 1960-tal.
1Avregistrerade hos Läkemedelsverket 1941-10-09. Uppgavs vara ett allmänt stärkande läkemedel.
1Avregistrerad hostmedicin.
1Avsedda för frakturer i arm eller hand.
1Avsedda för kvinnliga patienter.
2Avsedda för manliga patienter.
2Avsedd att användas på skötares mössa.
9Avsedd att försöka öppna fönster med.
1Avsedd att kunna tas med överallt. Använd av brukaren under 1990-talet.
2Avsedd att öppna fönster med.
1Avsedd att ta ut t ex proppar ur tonsillerna. Förmodligen hemmatillverkad.
1Avsedd för blodtrycksmätare.
1Avsedd för expeditionen, paviljong D IV, oroliga patienter.
1Avsedd för gröt och isop (medicinalört) och tärnat bröd.
1Avsedd för inlindning av radiumtuber i stanniol, i och för applikation med plastisk massa. De inuti befintliga mässingssegmenten kunde roteras med en vev på gaveln, sedermera förkommen.
1Avsedd för isoleringsrum.
1Avsedd för mätning av muskelfibrers kraft eller spänningsutveckling under påverkan av olika metalljoner på muskelcellerna. Dessa tester had initierats av undersökningar utförda av den ungerske biokemisten Albert Szent- Györgyi (1893-1986), nobelpristagare i medicin/fysiologi 1937. Det finns en kopia på en tidskriftsuppsats beskrivande en undersökning av denna apparat. Funnen omärkt vid inventering 2009.
2Avsedd för oroliga patienter på Sankta Maria sjukhus.
1Avsedd för Pastor Möllers ormté bestående av manna, koriander och sennablad.
1Avsedd för patientrum. Praktiskt taget alla möbler i Vipeholmssamlingen är tillverkade av "Fångvårdens arbetsdridft" vid olika anstalter, främst Malmöfängelset, men även vid t ex fängelset på Långholmen i Stockholm. Möblerna levererades nya till sjukhusets öppnande 1935. Flertalet möbler är tillverkade av cellullosalackerad björk. Cellullosalacken ger möblerna en brun färg, som kan variera från ljusbrun till mörkbrun. Flertalet möbler är mycket robusta och har rundade eller något avslipade hörn och kanter.
1Avsedd för personalens dagrum.
1Avsedd för personalrum för första sköterska.
1Avsedd för säng VS 44.
1Avsedd för tjocktarmsröntgen.
1Avsedd till tyngder vid sträck.
1Avsett för dagrum på avdelning för oroliga patienter. Praktiskt taget alla möbler i Vipeholmssamlingen är tillverkade av "Fångvårdens arbetsdrift" vid olika anstalter, främst Malmöfängelset, men även vid t ex fängelset på Långholmen i Stockholm. Möblerna levererades nya till sjukhusets öppnande 1935. Flertalet möbler är tillverkade av cellulosalackerad björk. Cellulosalacken ger möblerna en brun färg som kan variera från ljusbrun till mörkbrun. Flertalet möbler är mycket robusta och har rundade eller något avslipade hörn och kanter.
1Avsett för patientdagrum, halvoroliga patienter. Använt bl a vid repning. Praktiskt taget alla möbler i Vipeholmssamlingen är tillverkade av "Fångvårdens arbetsdrift" vid olika anstalter, främst Malmöfängelset, men även vid t ex fängelset på Långholmen i Stockholm. Möblerna levererades nya till sjukhusets öppnande 1935. Flertalet möbler är tillverkade av cellulosalackerad björk. Cellulosalacken ger möblerna en brun färg som kan variera från ljusbrun till mörkbrun. Flertalet möbler är mycket robusta och har rundade eller något avslipade hörn och kanter.
1Avsett för patientdagrum. Praktiskt taget alla möbler i Vipeholmssamlingen är tillverkade av "Fångvårdens arbetsdrift" vid olika anstalter, främst Malmöfängelset, men även vid t ex fängelset på Långholmen i Stockholm. Möblerna levererades nya till sjukhusets öppnande 1935. Flertalet möbler är tillverkade av cellulosalackerad björk. Cellulosalacken ger möblerna en brun färg som kan variera från ljusbrun till mörkbrun. Flertalet möbler är mycket robusta och har rundade eller något avslipade hörn och kanter.
1Avsett för personalrum. Praktiskt taget alla möbler i Vipeholmssamlingen är tillverkade av "Fångvårdens arbetsdridft" vid olika anstalter, främst Malmöfängelset, men även vid t ex fängelset på Långholmen i Stockholm. Möblerna levererades nya till sjukhusets öppnande 1935. Flertalet möbler är tillverkade av cellullosalackerad björk. Cellullosalacken ger möblerna en brun färg, som kan variera från ljusbrun till mörkbrun. Flertalet möbler är mycket robusta och har rundade eller något avslipade hörn och kanter.
1Avsikten med broschyren var att ge en översiktlig bild över hela lanstigets arbetsfält. Delades ut till besökande gäster samt låg som bilaga till introduktionspärn för nyanställda. Utgiven i september 1967.
1Avskedsgåva från arbetskamraterna till sköterskan Elsa Persson 24/9 1941.Gåva till muséet av E.P.:s syster Ida Lindahl, Hässleholm (också syster till patient Rudolf Persson).