logo

Carlotta - the museum database

Växjö hospitalskolloni i Korsberga

Visat namn
Växjö hospitalskolloni i Korsberga
Årtal - Verksamhet
1837 -
Ort - Verksamhet
Korsberga
Land
Sverige
Landskap
Småland
Persontext
Korsberga var en familjevårdskoloni i Jönköpings län som användes som en billigare och för vissa kategorier af sinnessjuka lämpligare vårdform än den slutna anstaltsvården. Familjevård lämpades sig väl i Korsberga när det första anexet i Sverge inom denna kategori öppnades här. Sedan nära ett århundrade hade där befolkningen varit van vid sinnessjuka, eftersom det på denna ort under tre generationer medlemmar af prästsläkten Pontén intresserat sig för sinnessjukvård och emottagit till behandling sinnessjuka, som utackorderades hos ortens befolkning. Patienterna, företrädesvis från Växjö hospital, togs på statens bekostnad emot i privata hem för ett med ortens befolkning uppgjordt pris till inackordering hos traktens småbrukare och handtverkare. De skulle där deltaga i familjernas vanliga arbeten och dela deras lif, hvarvid de sjukes vanor och föregående sysselsättning vid val af inackorderingsställen så vidt möjligt skulle tillgodoses. Ett mindre sjukhus etablerades som ortscentral i själfva Korsberga, men kollonins huvudcentral utgjordes av Växjö hospital, dit patienter som ej visa sig lämpade för familjevården, kunde återsändas. ;

Kyrkoherde Johan Pontén anses vara den som gjorde det första försöket med s.k. familjevård i sin församling Korsberga söder om Vetlanda. Pontén började redan 1837 ta hand om sinnessjuka för vård i prästgården. Verksamheten växte alltmer och 1855, då han redan vårdat 500 sjuka, utgav han en liten skrift: "Till allmänheten, rörande sinnesswaga menniskor".

Johan Ponténs son Gustaf Pontén fortsatte verksamheten. I en rapport till länsstyrelsen 1878 kunde Pontén berätta att han sedan 1857 behandlat omkring 1000 personer av vilka c:a 70 procent blivit friska. Han anmälde också att inte så få patienter hade blivit remitterade till honom från läkare. Det bör ha varit honom som August skrev till. Pontén hade dock 1880 dömts för kvacksalveri och förbjudits att fortsätta sin verksamhet. Detta gjorde han dock och efter hans död övertogs verksamheten av hans änka och hans dotter Elisabet. Hos medicinalstyrelsen nämns aldrig något om Pontés verksamhet, trots att medicinalstyrelsens familjevård var en direkt fortsättning på den ponténska familjevården.

Litteratur-, källhänvisning
sok.riksarkivet.se