logo

Carlotta - the museum database

Petersson Herbert :: professor

Object description

John Kristian Herbert Petersson, född den 21 maj 1881 i Ålem i Kalmar län, död den 13 maj 1927[1], var en svensk språkforskare. Han var son till kyrkoherden i Böda, Olof Petersson och Selma Christina Melén. Herbert Petersson avlade mogenhetsexamen vid Kalmar högre allmänna läroverk den 2 juni 1899 och skrevs in i Kalmar nation vid Lunds universitet den 26 september 1899. Han disputerade för filosofie doktorsgraden 1911 på avhandlingen ”Fortunatovs regel”. Petersson blev docent i jämförande språkforskning samma år och promoverades till filosofie doktor 1912. Herbert Petersson förordnades efter professor Nils Flensburg avgång 1921 att uppehålla professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning i Lund och utnämndes den 24 november 1923 till ordinarie innehavare av professuren. Herbert Petersson studerade vid universitetet i Rostock 1904 och universitetet i Münster 1908 samt vid universitetet i Köpenhamn 1909. Han företog studieresa till Moskva 1914, och verkade 1916 såsom delegat för Svenska Röda korset i Petrograd, Moskva, Samara och Ufa, där han bland annat delade ut ”Liebesgaben” bland österrikisk-ungerska och tyska krigsfångar i Ufa, Ryssland, sommaren 1916.Herbert Petersson var ledamot av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund och han medverkade till bildandet av Vetenskapssocieteten i Lund tillsammans med folklivsforskaren Carl Wilhelm von Sydow och lingvisten Jöran Sahlgren.

Bland hans utgivna skrifter – nästan genomgående av etymologiskt innehåll, företrädesvis från baltisk-slaviskt, armeniskt och ariskt område – kan nämnas Studien zu Fortunatovs Regel (gradualavhandling 1911), Zur slavischen und vergleichenden Wortforschung (1915), Baltisches und Slavisches (1916), Zwei sprachliche Aufsätze (1917), Baltische und slavische Wortstudien (1918), Arische und armenische Studien (1920), Studien über die indogermanische Heteroklisie (1921), ett större arbete av delvis morfologisk art med starkt glottogonisk läggning, Vergleichende Wortstudien (1922) och Griechische und lateinische Wortstudien (samma år).

Herbert Petersson gifte sig 1924 med Ingrid Ohlsson (1886 – 1987) från Timmernabben, Kalmar län, och blev med henne far till Elisiv, Sigrun och Stig. Barnen tog sig senare efternamnet Herbertson. Herbert Peterssons och hans hustrus gravvård återfinns på Ålems kyrkogård, Kalmar län.

Object description

Dockmöblerna från 1860-talet har tillhört Nanna (Maria) Schmiedte (1/12 1860 - 26/1 1894) och hon var född i Skara. Hennes far var över-jägmästare (Claes) Viktor Schmiedte (2/2 1821 - 30/3 1880 ) gift 6/11 1855 med Louisa Brandt (28/1 1821 - 1/12 1860). De fick två söner som dog tidigt, och Louisa Brandt dog i barnsäng när Nanna föddes. Hennes mormor, Beata Brandt född von Siettman (22/5 1788 - 31/7 1871 ) hjälpte därför till att ta hand om Nanna. Nanna utbildades vid "Tekniska skolan för qvinliga lärjungar" i Stockholm 1879 - 1881 (första årskullen, hon var en av tre elever) och därefter kom hon att arbeta som teckningslärarinna i Skara vid "Skara högre skola för qvinlig ungdom" (1882 - 1884 ).

Nanna gifte sig 10/9 1884 med jägmästare Albert Ohlsson (25/5 1853 - 28/11 1932) från Timmernabben, 4 mill norr om Kalmar De köpte ett hus i Persbo, Axvalla hed Västergötland och flyttade från Skara till Persbo. Där föddes deras tre första barn, Sune , Ingrid (14/6 1886 -21/9 1987) och Einar. Därefter flyttade de till Timmernabben under hösten 1888 och de fick tre söner till i Timmernabben, Helge, Arvid och Torsten. Nanna dog några månader efter det att Torsten föddes 29/11 1893. Albert Ohlsson blev delägare i sin fars varv och sjöfartsverksamhet, S Ohlssons söner, och Ingrid och några av hennes bröder blev också senare delägare. Bernt Åhlund har skrivit flera böcker där skeppsverksamheten beskrivs (till exempel: Timmernabben : miljöer och människor i svunnen tid / Bernt Åhlund, 2004 och Timmernabben : skutor och skeppsbyggeri under 100 år / av Bernt Åhlund, 1980).

Ingrid Ohlsson och flera av hennes bröder bytte senare efternamnet till Settman.

Ingrid gifte sig 1924 med Herbert Petersson (21/5 1881 - 13/5 1927) , strax efter det att han blev utnämnd till professor vid Lunds universitet (professor i sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning). De hade dock umgåtts sedan 1905, men det var först när han fick fast inkomst som de kunde gifta sig, (tidvis när Herbert var docent så gav Ingrid Herbert ekonomiskt stöd). De fick två döttrar, tvillingarna Elisiv (2/1 1925 - 2/3 2017 ) och Sigrun (2/1 1925 - 13/9 2013 ), och en son Stig ( 4/10 1926 - 23/10 1998). Herbert avled efter en kort tids sjukdom 1927.

Ingrid flyttade då tillbaka till sin far, Albert Ohlson i Timmernabben med barnen.

Dockmöblerna från 1930-talet har tillhört Elisiv och Sigrun. Till dockmöblerna har det hört ett dockskåp som båtbyggare och snickare Karl Gren i Timmernabben (1862 - 1950) hade gjort. Det har dock gått förlorat.

Elisiv, Sigrun och Stig bytte senare efternamnet från Petersson till Herbertson.

Efter Alberts död 1932 flyttade Ingrid med barnen till Nybro. Senare flyttade de till Växjö och därefter tillbaka till Lund.

Sigrun gifte sig 1954 med Salah Hammam ( 1921 - 1981 ) och de fick tre barn, Tarik, Hagar och Tag som nu 2019 ger dockmöblerna och dockorna som gåva till Kulturen i Lund.

Två bilder bifogas, den ena visar Beata Brandt och Nanna Schmiedte, Nanna är förmodligen fem år när bilden tas, det vill säga att bilden troligen är tagen 1865. Den andra bilden visar från vänster Sigrun, Stig och Elisiv tagen vid deras hem, Jägmästargården i Timmernabben, söndagen 6 juli 1930.

(uppgifter ur mejl från givare Tag Hammam 2019-07-18)

Visat namn
Petersson Herbert
Förekommer som
Annan anknytning
Förnamn
Herbert; Johan; Kristian
Efternamn
Petersson
Levnadsår
1881-1927
Personnamn - Annan anknytning
Hammam Hagar [barnbarn]; Ohlsson Settman Ingrid [maka]; Hammam Tag [barnbarn]; Herbertson Sigrun [barn]; Herbertson Elisiv [barn]; Hammam Tarik [barnbarn]; Herbertson Stig [barn]
Titel - Personens
professor
Persontext

John Kristian Herbert Petersson, född den 21 maj 1881 i Ålem i Kalmar län, död den 13 maj 1927[1], var en svensk språkforskare. Han var son till kyrkoherden i Böda, Olof Petersson och Selma Christina Melén. Herbert Petersson avlade mogenhetsexamen vid Kalmar högre allmänna läroverk den 2 juni 1899 och skrevs in i Kalmar nation vid Lunds universitet den 26 september 1899. Han disputerade för filosofie doktorsgraden 1911 på avhandlingen ”Fortunatovs regel”. Petersson blev docent i jämförande språkforskning samma år och promoverades till filosofie doktor 1912. Herbert Petersson förordnades efter professor Nils Flensburg avgång 1921 att uppehålla professuren i sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning i Lund och utnämndes den 24 november 1923 till ordinarie innehavare av professuren. Herbert Petersson studerade vid universitetet i Rostock 1904 och universitetet i Münster 1908 samt vid universitetet i Köpenhamn 1909. Han företog studieresa till Moskva 1914, och verkade 1916 såsom delegat för Svenska Röda korset i Petrograd, Moskva, Samara och Ufa, där han bland annat delade ut ”Liebesgaben” bland österrikisk-ungerska och tyska krigsfångar i Ufa, Ryssland, sommaren 1916.Herbert Petersson var ledamot av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund och han medverkade till bildandet av Vetenskapssocieteten i Lund tillsammans med folklivsforskaren Carl Wilhelm von Sydow och lingvisten Jöran Sahlgren.

Bland hans utgivna skrifter – nästan genomgående av etymologiskt innehåll, företrädesvis från baltisk-slaviskt, armeniskt och ariskt område – kan nämnas Studien zu Fortunatovs Regel (gradualavhandling 1911), Zur slavischen und vergleichenden Wortforschung (1915), Baltisches und Slavisches (1916), Zwei sprachliche Aufsätze (1917), Baltische und slavische Wortstudien (1918), Arische und armenische Studien (1920), Studien über die indogermanische Heteroklisie (1921), ett större arbete av delvis morfologisk art med starkt glottogonisk läggning, Vergleichende Wortstudien (1922) och Griechische und lateinische Wortstudien (samma år).

Herbert Petersson gifte sig 1924 med Ingrid Ohlsson (1886 – 1987) från Timmernabben, Kalmar län, och blev med henne far till Elisiv, Sigrun och Stig. Barnen tog sig senare efternamnet Herbertson. Herbert Peterssons och hans hustrus gravvård återfinns på Ålems kyrkogård, Kalmar län.

; Dockmöblerna från 1860-talet har tillhört Nanna (Maria) Schmiedte (1/12 1860 - 26/1 1894) och hon var född i Skara. Hennes far var över-jägmästare (Claes) Viktor Schmiedte (2/2 1821 - 30/3 1880 ) gift 6/11 1855 med Louisa Brandt (28/1 1821 - 1/12 1860). De fick två söner som dog tidigt, och Louisa Brandt dog i barnsäng när Nanna föddes. Hennes mormor, Beata Brandt född von Siettman (22/5 1788 - 31/7 1871 ) hjälpte därför till att ta hand om Nanna. Nanna utbildades vid "Tekniska skolan för qvinliga lärjungar" i Stockholm 1879 - 1881 (första årskullen, hon var en av tre elever) och därefter kom hon att arbeta som teckningslärarinna i Skara vid "Skara högre skola för qvinlig ungdom" (1882 - 1884 ). Nanna gifte sig 10/9 1884 med jägmästare Albert Ohlsson (25/5 1853 - 28/11 1932) från Timmernabben, 4 mill norr om Kalmar De köpte ett hus i Persbo, Axvalla hed Västergötland och flyttade från Skara till Persbo. Där föddes deras tre första barn, Sune , Ingrid (14/6 1886 -21/9 1987) och Einar. Därefter flyttade de till Timmernabben under hösten 1888 och de fick tre söner till i Timmernabben, Helge, Arvid och Torsten. Nanna dog några månader efter det att Torsten föddes 29/11 1893. Albert Ohlsson blev delägare i sin fars varv och sjöfartsverksamhet, S Ohlssons söner, och Ingrid och några av hennes bröder blev också senare delägare. Bernt Åhlund har skrivit flera böcker där skeppsverksamheten beskrivs (till exempel: Timmernabben : miljöer och människor i svunnen tid / Bernt Åhlund, 2004 och Timmernabben : skutor och skeppsbyggeri under 100 år / av Bernt Åhlund, 1980). Ingrid Ohlsson och flera av hennes bröder bytte senare efternamnet till Settman. Ingrid gifte sig 1924 med Herbert Petersson (21/5 1881 - 13/5 1927) , strax efter det att han blev utnämnd till professor vid Lunds universitet (professor i sanskrit med jämförande indoeuropeisk språkforskning). De hade dock umgåtts sedan 1905, men det var först när han fick fast inkomst som de kunde gifta sig, (tidvis när Herbert var docent så gav Ingrid Herbert ekonomiskt stöd). De fick två döttrar, tvillingarna Elisiv (2/1 1925 - 2/3 2017 ) och Sigrun (2/1 1925 - 13/9 2013 ), och en son Stig ( 4/10 1926 - 23/10 1998). Herbert avled efter en kort tids sjukdom 1927. Ingrid flyttade då tillbaka till sin far, Albert Ohlson i Timmernabben med barnen. Dockmöblerna från 1930-talet har tillhört Elisiv och Sigrun. Till dockmöblerna har det hört ett dockskåp som båtbyggare och snickare Karl Gren i Timmernabben (1862 - 1950) hade gjort. Det har dock gått förlorat. Elisiv, Sigrun och Stig bytte senare efternamnet från Petersson till Herbertson. Efter Alberts död 1932 flyttade Ingrid med barnen till Nybro. Senare flyttade de till Växjö och därefter tillbaka till Lund. Sigrun gifte sig 1954 med Salah Hammam ( 1921 - 1981 ) och de fick tre barn, Tarik, Hagar och Tag som nu 2019 ger dockmöblerna och dockorna som gåva till Kulturen i Lund. Två bilder bifogas, den ena visar Beata Brandt och Nanna Schmiedte, Nanna är förmodligen fem år när bilden tas, det vill säga att bilden troligen är tagen 1865. Den andra bilden visar från vänster Sigrun, Stig och Elisiv tagen vid deras hem, Jägmästargården i Timmernabben, söndagen 6 juli 1930. (uppgifter ur mejl från givare Tag Hammam 2019-07-18)
Litteratur och arkivhänvisning
sv.wikipedia.org