logo

Carlotta - the museum database

KM 16855 :: bälte med gehäng, gehäng

Object description

Pungtross med bälte. Gehäng "Gattatak" : Mässingplåt genombruten graverad 1705.

På den hänger tre pungar ( 1,2,3) av skinn och vadmal. Två av dem är prydda med pärlbroderi och pärlbandsöglor med mässingsringar och hänger i pärlsnören. Den mindre är tom, den större innehåller en hornsked med rött ornamnent och årtalet 1730 AK, och benringar på skaftet. Den tredje pungen är enkel och innehåller en flintbit, en skivskrapa för för skinn(?). De pärlbroderade pungarna anser dr Vallquist vara tidigt 1800-tal på grund av just pärlorna. Hornskeden och skrapan kan kanske vara köpta på marknad i Norge. antecknat 28/11-77.

På mässingsplåten hänger även: (4) ett nålhus av ben med rött ornament. 2 skinnstycken med rött vadmalsfoder på vilket sitter 2 st lädernålar. Remsorna avslutade med pärlögla och mässingsring. (5) en björntand (6) en insydd amulett.

Bältet av röd och grön vadmal i sju partier prydda med tennbroderi., tennspiraltråd. Avslutas med mindre ringar i den ena två snoddar av läder. 33 cm från ena ringen en lädersnodd som går om bältet. 46 cm från andra ringen två stycken 42 cm långa läderremmar som hänger ner.

109x3,5 cm. (Lappland) Västerbotten, Ume Lappmark och Åsele.

A-S Svakko 2018: Bältet av skinn är klätt med kläde färgat i blått (indigo) och rött (koschenill) med tenntrådsbroderi. Tenntråden är spunnen runt entrådig sentråd vilket är ovanligt. Ett mycket gammalt bälte.

Ett litet dubbelt skinnfodral är en Shiella (födelsegåva) med en insydd järnbit t.ex en knivspets som ska skydda det nyfödda barnet mot ont. Denna och eldstålspungen verkar vara äldst ev. gjorda samtidigt. Därefter kan pärlpungarna ha kommit till. Skedpungen med ett pärlbroderi. har massor av mässingsringar som kan ha sytts på senare. Den lilla pärlbroderade skinnpungen är till för en fingerborg. Nålhuset och skeden har samma typ av gravyr infärgad i rött (färg från alrotsbark). Nålhuset är av tunt märgben med delikat rombiskflätdekor som är sydsamisk. Mönstret har använts av samer sedan tidig vikingatid.

Bältet med gehäng är en vuxen kvinnas utrustning, välanvända bruksföremål men också arvegods. Med tanke på nålhuset har bältet troligen tillhört en kvinna. Det är dock mycket ovanligt att en kvinna bär en björntand, eftersom bara männen var björnjägare. Björntanden här tyder på att det är en kvinna med speciella kunskaper som burit bältet. Föremålen på bältet har således kommit till successivt från barndom till vuxen. Om mässingsgehänget är tillverkat 1705 och skeden 1730 så kan kvinnan vara född på 1600-talet.

Enl. Svakko var pärlor något som köptes i Norge (handel från kontinenten och England) och återanvändes ofta. Pärlorna här är här sydda på rött kläde. Verkar dock sydda med bomullstråd.

Inventarienummer
KM 16855
Sakord - Lokal benämning
gattatak
Sakord, snävare term
bälte med gehäng; gehäng
Antal
1
Huvudliggare

beskrivning/anteckningar: KM 16855. Lappbälte med tillbehör, 1700-talet, uppk. af O. R. Karlsson, Åsele. 75.00 [KM 16855-16856]

samtidiga förvärv: KM 16855-16856

Beskrivning

Pungtross med bälte. Gehäng "Gattatak" : Mässingplåt genombruten graverad 1705.

På den hänger tre pungar ( 1,2,3) av skinn och vadmal. Två av dem är prydda med pärlbroderi och pärlbandsöglor med mässingsringar och hänger i pärlsnören. Den mindre är tom, den större innehåller en hornsked med rött ornamnent och årtalet 1730 AK, och benringar på skaftet. Den tredje pungen är enkel och innehåller en flintbit, en skivskrapa för för skinn(?). De pärlbroderade pungarna anser dr Vallquist vara tidigt 1800-tal på grund av just pärlorna. Hornskeden och skrapan kan kanske vara köpta på marknad i Norge. antecknat 28/11-77.

På mässingsplåten hänger även: (4) ett nålhus av ben med rött ornament. 2 skinnstycken med rött vadmalsfoder på vilket sitter 2 st lädernålar. Remsorna avslutade med pärlögla och mässingsring. (5) en björntand (6) en insydd amulett.

Bältet av röd och grön vadmal i sju partier prydda med tennbroderi., tennspiraltråd. Avslutas med mindre ringar i den ena två snoddar av läder. 33 cm från ena ringen en lädersnodd som går om bältet. 46 cm från andra ringen två stycken 42 cm långa läderremmar som hänger ner.

109x3,5 cm. (Lappland) Västerbotten, Ume Lappmark och Åsele.

A-S Svakko 2018: Bältet av skinn är klätt med kläde färgat i blått (indigo) och rött (koschenill) med tenntrådsbroderi. Tenntråden är spunnen runt entrådig sentråd vilket är ovanligt. Ett mycket gammalt bälte.

Ett litet dubbelt skinnfodral är en Shiella (födelsegåva) med en insydd järnbit t.ex en knivspets som ska skydda det nyfödda barnet mot ont. Denna och eldstålspungen verkar vara äldst ev. gjorda samtidigt. Därefter kan pärlpungarna ha kommit till. Skedpungen med ett pärlbroderi. har massor av mässingsringar som kan ha sytts på senare. Den lilla pärlbroderade skinnpungen är till för en fingerborg. Nålhuset och skeden har samma typ av gravyr infärgad i rött (färg från alrotsbark). Nålhuset är av tunt märgben med delikat rombiskflätdekor som är sydsamisk. Mönstret har använts av samer sedan tidig vikingatid.

Bältet med gehäng är en vuxen kvinnas utrustning, välanvända bruksföremål men också arvegods. Med tanke på nålhuset har bältet troligen tillhört en kvinna. Det är dock mycket ovanligt att en kvinna bär en björntand, eftersom bara männen var björnjägare. Björntanden här tyder på att det är en kvinna med speciella kunskaper som burit bältet. Föremålen på bältet har således kommit till successivt från barndom till vuxen. Om mässingsgehänget är tillverkat 1705 och skeden 1730 så kan kvinnan vara född på 1600-talet.

Enl. Svakko var pärlor något som köptes i Norge (handel från kontinenten och England) och återanvändes ofta. Pärlorna här är här sydda på rött kläde. Verkar dock sydda med bomullstråd.

Historik
Uppköpt tillsammans med ett lappkors av silver. Var utlånad till Jokkmokks museum 1966-03-10.;

Inför utställningen Fokus Sápmi 22 sep 2018 gick Ann-Stina Svakko (A-S Svakko), mästare i sameslöjd, igenom samlingarna. Se beskrivning.

Fina pälsverk bland annat vit hermelin byts tidigt vid norska kusten mot engelska och tyska varor såsom rött och blått kläde, pärlor och silver.

A-S Svakko berättar att björnens tand är en ära att bära. Människan står björnen nära. Däremot skulle man aldrig bära en vargtand på detta sätt.

Osäkert vilka pärlor som är äldst de stora rörformade som hänger med mässingsringarna kan vara tidigt 1800-tal. Små runda fröstora "seadpearls" tillverkades både tidigare och senare än dessa. Liknande små "sead" pearls finns t.ex på Victoria & Albert museum i London och i tyska samlingar på broderier, bland annat från södra Saxen från medeltid till 1600-tal. Pärlorna togs ofta bort för att handlas med. Samma färger finns här turkos, blå, vita, gröna, svartlila och gulbruna. Dessa syddes ursprungligen med linnetråd.

Hela stycket kan också vara taget från ett äldre broderi eftersom speciellt den lilla pungens broderi med växtformer inte är anpassad efter påsens form utan ser återanvänt ut. Kvistarna som avbildas ser avhuggna ut./K. Schönberg

Material
mässing; skinn; ull; horn; läder; tenn
Teknik
pärlbroderat; vadmal; kläde
Tidpunkt - Tillverkning
1705 [senast]; 1800-tal [pärlor rörformade]; 1730 [skeden]
Signering
hornsked med årtalet 1730 AK; gehäng ingraverat 1705
Etnisk grupp - Tillverkning
Samer
Etnisk grupp - Brukare/ägare
Samer
Klassifikation Kulturen
I1h; I2n; I4l
Geografisk attribuering
Lappland
Personnamn - Förvärvat från
Karlsson O R
Datum - Förvärv till museet
1906
Samtidiga förvärv
16855-16856
Förvärvsomständigheter
köp
Gruppering
samer inventering 2000; Regis 2006; Regis 2007