KM 21191 :: skråkanna, stop

Ur Kulturens årsbok 1956: "Detta tennstop inköptes 1911 i Helsingborg och sades ha tillhört timmermanslaget i staden. Inom en graverad sköld på stopets liv finns vissa redskap avbildade, som utan tvekan betygar att stopet varit något hantverksämbetes tillhörighet. Man läser också där liksom på locket en del graverade bokstäver, som anger initialerna till dem som skänkte stopet, om detta var fallet, eller till ålderman och andra tjänstemän inom laget, om ämbetet själv hade skaffat kärlet. I skölden står också årtalet 1716.

En försäljares uppgift antecknas alltid i museets förvärvsliggare, men den måste om möjligt kontrolleras. Beträffande själva kannan är det lätt att fsatställa dess tillkomst. Stämplarna på handtaget anger att den tillverkats i den tyska staden Iglau av tenngjutaren Jonas Ziegler, som blev borgare där 1696. Att det fanns ett timmermanslag i Hälsingborg vid denna tid är lätt att konstatera, ty Kulturen äger ett stort bronssigill med inskriften: DETTE ER TØMMERMANS LAGS SIGIL I HELSINGBORG AN 1694. I detta sigill ser man ett torn, säkerligen Kärnan, omgivet av en vinkelhake och en passare samt en bila och en yxa. I vårt land finnes sigill från timmermanslag blott i skånestäderna. Emblemen i dessa överensstämmer med de uppräknade från hälsingborgsgillet - för Landskrona tillkommer en hammare och en stocksåg.

Betraktar man de graverade emblemen på tennstopet, finner man att de icke överensstämmer med emblemen i de kända timmermanslagens sigill. Här finns ett vattenpass, en hammare, ett redskap med trekantigt blad, som säkerligen skall vara en murslev, samt något som ser ut som en mejsel eller nagel. Dessa redskap syfter utan tvekan på att kannan tillhört ett murare-ämbete. Ett sådant fanns i Hälsingborg vid denna tid att döma av ett 1692 daterat sigill, nu förvarat i Nordiska museet. Dess emblem är passare, vinkelhake, vattenpass, mätsticka och murslev. Sannolikt är att kannan tillhört ett utländskt murarämbete. S.T. K." [Sven T. Kjellberg]