Carlotta - the museum database

KM 27138 :: silverkrage

Object description

Krage av blå vadmal med röda bårder och med rik besättning av silver smycken. Totalt 35 silverföremål: ciselerade knappar, maljor och spännen med hänglöv. Knapparna är helt förgyllda, maljor och spännen endast på framsidan.

Den uppstående, stela ståndkragen av rött ylle i tuskaft kantad med rött ylleband. Utefter överkanten en remsa av blått ylle i tuskaft. Kragen är broderad med tenntråd lagd i 6 raka och 2 zigzag bårder. 2 mellanfoder av blått och grått ylle. Innerfoder av ylle, rött inslag och naturfärgad varp. Fodret trasigt.

Framkappan av mellanblå vadmal nedtill avslutad med svart vadmal, 3 bitar hopsydda med rött ullgarn. Sprundet kantat med röd vadmal av 5 cm breda remsor. Bakkappan av svart vadmal i diagonalkypert, kastad med violett ullgarn. Nertill på framkappan sitter en ögla av tvinnade läderremmar. För fastknytande i midjan.

Arjeplog, Pite lappmark.

Kons. nr 835. tvättad 2 gr i vanolen 1952, lagad.

Kragens höjd 6 cm.

På kragens insida står Skjurte stamp eller stam?

Silvret kommer från Piteå, Umeå, Bergen (?) och Härnösand (?).

17 st hängknappar:

därav 10 st typ 1 därav 8 med löv; 2 st typ 2; 2 st typ 3 en med kors, en med två löv och ett kors; 2 st typ 4 en med tre löv, en med fyra löv.

16 maljor: därav

2 st maljor runda; 4 st maljor typ 3; 8 st maljor typ 2; 2 st maljor eller spännen dubbelåtta typ IV; 2 st spännen typ 1 enligt Fjellström (se litt).

Sunna Kuoljok, Ajttè museum, vid besök 2017.: Det blå och röda tyget är troligen 1700-tal engelskt fint ruggat kläde, det blå färgat med indigo. (jmf KM 27139 trol. färgat med vejde).

A-S Svakko 2018: Kragen kommer från Jokkmokk. Arjeplog (ej södra) den är Lulesamisk i sitt uttryck. Den är troligen 1700-tal ev äldre och har sedan kompletterats successivt med silver. Det äldsta silvret är ofta ostämplat. Tenntråden är handgjord med en stor zickzack-bård och en mindre. Den mindre är platt tenntråd som är ovanligt. Tekniken ser man ofta på renselar där tråden är dragen på ett speciellt sätt och vriden runt sentråd. Silvret är förgyllt och monterat med sentråd men även med sysilke (kan vara gjort av en konservator). Spännena har flyttats någon gång och ev bytt plats. Gjutna maljor spännande, ålderdomliga. Ålderdomliga maljor bland annat två av typ IV dubbelåttan. Maljor med ett rutat galler (typ III) finns endast i samiskt område.

Tidiga lagningar av tyget. Det bruna kyperttyget är kompletterat, 1800-tal.

Kragen var vid genomgången ihopsydd vilket den inte var på äldre bilder. Denna söm har nu tagits bort då den inte var bra för kragen eller utsprunglig.

Data elements
References (5)

Inventarienummer

KM 27138

Sakord

silverkrage

Sakord - Lokal benämning

silbkraka

Antal

Beskrivning

Arjeplog, Pite lappmark.

Kons. nr 835. tvättad 2 gr i vanolen 1952, lagad.

Kragens höjd 6 cm.

På kragens insida står Skjurte stamp eller stam?

Silvret kommer från Piteå, Umeå, Bergen (?) och Härnösand (?).

17 st hängknappar:

därav 10 st typ 1 därav 8 med löv; 2 st typ 2; 2 st typ 3 en med kors, en med två löv och ett kors; 2 st typ 4 en med tre löv, en med fyra löv.

16 maljor: därav

2 st maljor runda; 4 st maljor typ 3; 8 st maljor typ 2; 2 st maljor eller spännen dubbelåtta typ IV; 2 st spännen typ 1 enligt Fjellström (se litt).

Sunna Kuoljok, Ajttè museum, vid besök 2017.: Det blå och röda tyget är troligen 1700-tal engelskt fint ruggat kläde, det blå färgat med indigo. (jmf KM 27139 trol. färgat med vejde).

Tidiga lagningar av tyget. Det bruna kyperttyget är kompletterat, 1800-tal.

Kragen var vid genomgången ihopsydd vilket den inte var på äldre bilder. Denna söm har nu tagits bort då den inte var bra för kragen eller utsprunglig.

Historik

Inför utställningen Fokus Sápmi 22 sep 2018 gick Anna-Stina Svakko (A-S Svakko), mästare i sameslöjd, tillsammans med personalen igenom samlingarna. Se beskrivning.;

A- S Svakko 2018: Allmänt om silverkragar. Ofta i silverkragar är tennbroderierna och ståndkragen äldre eller återanvända. Det kan också vara olika tillverkningstider på silver och annat som ändrats successivt. Det var hög status att ha mycket kulor. Det var vanligt att man lånade in silver om familjen inte hade mycket. Lule- och Pitesamaiska kragar har mest maljor, och ett fåtal spännen längst ner på kragen. Kragen används första gången när man gifter sig. Den bärs utanpå kolten den dagen, och sedan nästa dag instoppad innanför kolten. Den används sparsamt efter bröllopet kanske på någon annans bröllop.

Det vävda kllädet av ull som köptes i Norge var ofta import från England. Samma typ av kläde används än idag i drottning Elisabeths vakters kläder. När Elisabeth II firade 60 år vid tronen köpte hon upp allt rött kläde och samerna kunde det året inte få tag på kläde till nya kragar.

Kulknappar användes från början av adel, kungahus och rika borgare under medeltid och renässans. De är ett tecken på kontakt med internationellt mode via handel (Hansan) vid den Norska kusten. Modellen på knappar och vissa spännen behölls längre hos allmogen i Skåne, Mellannorge och hos samerna. I detta silver som beställdes av samer behölls ett fint, ålderdomligt hantverk och smyckena har ofta en större tyngd än t.ex. de skånska.

Material