logo

Carlotta - the museum database

bild

KM 29440 :: bägare

Object description

På tre fötter, vars fäste ha form av en änglamask i kartusch och själva foten av en lejontass. I övre bältet tre lösa ringar i öglor. Mynningskanterna, de båda bältena, fotkanten och fötterna förgyllda. Undertill ristat ett rutnät med bokstäverna L K X.

Bägaren avbildas i Fjellström plansch 11:10. Man vet inte var just denna använts dock se s 40. Denna ålderdomliga typ av bägare blev populär hos samerna under 1700-talet. Ytterligare två bägare av Stabaeus finns redovisade i Fjellström s 39 med dokumenterad samisk användning i Nordnorge. Dessa bägare användes ej vid denna tid av högre ståndsfamiljer eller av svensk allmoge, men flera bägare har tillverkats i Stockholm och hittat sina kunder i norra Norge och Sverige.8 Karin Schönberg)

A- S Svakko 2018: ringarna är ev. påsatta senare då de har sämre lödning. Inte mästarkvalitet på lödningen. Ringarna ska klinga och skrämma det onda.

Inventarienummer
KM 29440
Sakord
bägare
Antal
1
Presentationstext

".. en förenklad version av medeltidens praktbägare, med hög fot, vilande på ornerade, gjutna stöd och runt livet gående repstav, ofta försedd med hängen som klirrade. Typen var vanlig i hela Norden under 1600-talet, men levde senare kvar hos samerna."

Bengtsson Bengt; Gammalt silver, ur Kulturens samlingar, sidan 29, bild 27, Lund 1979.

Beskrivning

På tre fötter, vars fäste ha form av en änglamask i kartusch och själva foten av en lejontass. I övre bältet tre lösa ringar i öglor. Mynningskanterna, de båda bältena, fotkanten och fötterna förgyllda. Undertill ristat ett rutnät med bokstäverna L K X.

Bägaren avbildas i Fjellström plansch 11:10. Man vet inte var just denna använts dock se s 40. Denna ålderdomliga typ av bägare blev populär hos samerna under 1700-talet. Ytterligare två bägare av Stabaeus finns redovisade i Fjellström s 39 med dokumenterad samisk användning i Nordnorge. Dessa bägare användes ej vid denna tid av högre ståndsfamiljer eller av svensk allmoge, men flera bägare har tillverkats i Stockholm och hittat sina kunder i norra Norge och Sverige.8 Karin Schönberg)

A- S Svakko 2018: ringarna är ev. påsatta senare då de har sämre lödning. Inte mästarkvalitet på lödningen. Ringarna ska klinga och skrämma det onda.

Historik
Inför utställningen Fokus Sápmi 22 sep 2018 gick Anna-Stina Svakko (A-S Svakko), mästare i sameslöjd, tillsammans med personalen igenom samlingarna. Se beskrivning.
Material
silver
Teknik
förgyllt
Höjd
12,1 cm
Diameter
7 cm [foten]
Tidpunkt - Tillverkning
1753
Signering
Stämplar i botten: Stockholms stadsstämpel IS h borgmästarranka.
Namn - Tillverkare
Isak Sauer
Verksamhet
silversmide
Årtal - Verksamhet
1750-1777
Land - Tillverkning
Sverige
Landskap - Tillverkning
Södermanland; Uppland
Ort - Tillverkning
Stockholm
Etnisk grupp - Brukare/Ägare
Samer [?]
Klassifikation Kulturen
G8d
Negativnummer
C821; C830; D418:23-24
Namn - Förvärvat från
Bukowski Henrik
Källor, Wikipedia - beskrivs av
sv.wikipedia.org
Tidpunkt - Födelse
1839-01-06
Tidpunkt - Död
1900-03-01
Datum - Förvärv till museet
1924
Förvärvsomständigheter
köp
Utställning - utställd i
Fokus Sápmi (2018-)
Utställning - tidigare utställd i
Silverkammaren (1974-2011)
Litteratur och arkivhänvisning
Bengtsson Bengt; Gammalt silver, ur Kulturens samlingar, sidan 29, bild 27, Lund 1979.; Kulturens årsbok 1952, Karlsson William, Silverkärl, s. 102-149, bild 29 s. 132.; Fjellström. Phebe. Lapskt silver, Uppsala 1962

Leave a comment

You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.