Mönstertyp 42 a enligt Viveka Hansen. Lejon och träd inom åttkantsramar. "8 täcken är funna av denna mönstertyp, varav ett idag är en fragmentarisk vävnad. Mönstertypens centrum ligger vid Färs-Frosta-V Göingeomrdet, men även Bräkne härad i Blekinge har två exemplar. Dessutom återfinns en vävnad från Ångermanland som har stora likheter med de skånska och blekingska täckena. Mönsteringen är uppbyggd på samma sätt som täcket med hjort och träd inom åttkantsramar."
Viveka Hansen, Textila kuber och Blixtar, s. 243
; "Denna fragmentariska vävnad på 73x113 cm är en del av ett täcke med härstamning från V Göinge härad i Finja socken, det ägs idag av Kulturen i Lund. Den centrala mönstringen består av en bäckahäst inom en dubbel åttkanstram, den innersta med träd och fåglar och den yttre med en meanderslinga. Ytterbården är sammanlänkad med den bredvidliggande åttkantsinramningen och dess innermotiv går dock inte att tyda med exakthet p g a vävnadens dåliga kondition. Emile von Walterstorff menade dock att den fragmentariska åttkanten troligtvis inte innehäll en bäckahäst utan istället ett träd. Finjavävnaden kopierades också efter denna idé på 1930-talet vid Kulturens Konstsläjdsanstalt, mönstret är här spegelvänt i förhållande till originalet. Vävnaden har även två mycket speciella bårder, en smal, bandvirad stav med enkel blomma och en bredare blomranksbård. Den förstnämnda bården har genom inventeringen inte kunnat lokaliseras på någon annan vävnad. Däremot finns den bredare blombården också på ett mycket unikt och intressant täcke i rölakan från Jämtland med örnar och träd inom åttkantsramar. För övrigt har huvudmotivet störst likhet med de så vanliga bäckahästvävnaderna i Oxie-Skytts området, men även hjort- och lejontäckena från Färs-Frosta trakten är mycket snarlika i sin mönsteruppbyggnad. Frågan är om Finja fragmentet överhuvudtaget är vävt i V Göinge härad, eftersom denna vävnad är helt ensam i sitt slag i provinsen. Åldersbestämningen är också vanslig, me största sannolikhet tidigt 1700-tal eller om möjligt sent 1600-tal. Alltså vid den tidpunkt då vi tidigast har kännedom om rölakans förekomst från allmogemiljö, antingen genom bouppteckningsprotokoll eller därför att någon vävnad är märkt med årtal. Vävnadens färger är mörkblått, grönt, gråvitt, gult, brunrött, ljust grårosa och punktvis invävd guldtråd. Guldtråden visar att denna vävnad var något alldeles speciellt. Guld användes annars endast vid flamskvävning, vilken hade sitt tillverkningscentrum i den sydvästra delen av Skåne. Fragmentets täta kvalitet med 6 varptrådar/cm är också en högst ovanlig egenskap för göingetraktens rölakansvävnader. Flera tecken tyder med andra ord på att vävnaden kan vara ti8lvlerkad i sydvästra Skåne och vid ett senare skede på ett elelr annat sätt ha hamnat i Finja socken i V Göinge härad." Viveka Hansen, Kuber och blixtar, s. 36-37
Leave a comment
You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.