Fruntimmersföreningen Barnavård Lund, Lönnens förskola, Korsgatans lekskola och fritidshem
- Object description
Den 16 april 1924 var det helt klart att krubbans ekonomi var mycket dålig. Dessutom behövde det repareras. Vidare tycktes behovet av krubban ha minskat, beläggningen var nu 1/3 av vad tidigare statistik visat. Så, det beslöts att nedlägga verksamheten från den 6 juni 1924.
30 oktober 1924 diskuterades att Staden behövde Fruntimmersföreningens skolbarnshems lokaler i nuv. Magleskolan, till lärlings- och yrkesskola. Föreningen beslöt att överlämna krubbans fastighet till staden for att skolbarnhemmet skulle kunna övertaga den och dar fortsatta sin verksamhet.
År 1925 togs så Korsgatan 5 över av Fruntimmersföreningen, men först efter en del reparationer av fastigheten Korsgatan 5. Reparationerna 1925 innebar ett nytt uthus, samt om- och påbyggnad av huvudbyggnaden.
Fruntimmerföreningen fortsatte där sin verksamhet med skolbarnshem och utvidgade verksamheten även till barnkrubba, dvs. spädbarnshem. Ett nytt namn behövdes och det blev: Fruntimmersföreningens i Lund Barnavård. En fördel med Korsgatan var att man kom närmare de mödrar som lämnade in sina barn.
Under 1926 tog man emot c.a 12-15 skolbarn/dag och runt 20 kr krubbarn/dag. Avgifterna bör ha legat runt 20 öre/dag for skolbarn och 25 öre/dag for krubbarn. I Kindergarten tog man emot 16 barn samt 16 av krabbans barn. Kindergarten hölls 9-12 alla dagar och leddes av en särskilt anställd lärarinna. All personal bodde på Korsgatan 5. Dessutom fick man hjälp av unga flickor från staden.
Krubban behövdes av så många barn att man beslutade att från 1927 endast ta emot krubbarn i Kindergarten. 1929 sjönk antalet besökande skolbarn rejält, mycket pga kortare arbetstider i fabrikerna. Antalet krubbarn fortsatte dock att öka, i snitt c.a 30 barn/dag. Man tog också fortfarande emot nattbarn, speciellt de med sjuka mödrar eller hemlösa barn. Föreningen höll också c.a 2 mödramöten varje år. 1931 var det lite barn på krubban under januari-mars
p.g.a. strejk på Bindgarnsfabrikcn, där de flesta mödrarna arbetade. Man började också ta emot bl.a. hemsysterelever på krubban. År 1938 var barnantalet uppe i 37 per dag, och flera stod som tidigare i kö. 1939 minskade kön då Lunds Daghem öppnades i november detta år. Fr.o.m l mars höjdes avgifterna med 10 öre/ bam o dag. 1941 infördes graderade barnavgifter, dvs. hänsyn togs till föräldrarnas inkomster. Under slutet av 40-talet var barnantalet c:a 25/dag och antalet skolbarn 2/dag.
1948 ansökte Lunds Stads Barnavårdsnämnd om statliga driftsbidrag hos Kungliga Socialstyrelsen for verksamheten vid Korsgatan 5. Detta tillstyrktes om vissa ändringar och reparationer gjordes. Dessutom borde personal flytta ut och hyra sig bostäder i staden, dock ej föreståndaren som kunde bo kvar. Utflyttningen ansågs nödvändig eftersom personalrummen pga sin belägenhet ej ansågs helt lämpliga t ex vid sjukdom. Barnavgifterna borde vidare vara lika dem vid stadens daghem. Vidare borde man ha följande personal anställd:
l föreståndare, l barnträdgårdslärarinna, l barnsköteraka, l kokerska samt l städerska. Dessutom borde det finnas ytterligare en avdelning, en deltidsavdelning (4-6 timmar) i nuvarande sovsalen på 2:a våningen. Leksalarna skulle då också användas som sovsalar. Vidare skulle gårdsplanen förändras till en god lekplan och en gräsplan ordnas.
- Object description
1949 anställdes en barnträd gårdslärarinna till. Samtidigt delades barnen upp i 3 grupper. En för 1-2 åringar, en för 3-4 åringar och en för 5-6 åringar. De första åren under 50 talet var barnantalet c:a 20/dag. Fruntimmersföreningen drev verksamheten vid Korsgatan 5 fram till 1953 då staden tog över.
1924-1960 var alltså Anna Persson föreståndarinna. Hon hade utbildat sig till bamträdgårdslärarinna vid Fröbelinstitutets seminarium i Norrköping. På 50- och 60- talen hade man en grupp 3-7 åringar på bottenvåningen. På övervåningen en småbarnsavdelning 1-3 år, en lekskoleavdelning på f.m. och en fritidshemsavdelning på e.m. 1960-1963 var Lena Ågren föreståndarinna.
1963 lades verksamheten ned på Korsgatans daghem. Man flyttade till Ulrikedals daghem, som då var nybyggt. Det fanns planer från kommunens sida att fastigheten vid Korsgatan 5 skulle bli alkoholisthem. Då fastigheten var i stort behov av reparationer genomfördes dessa under 1964 for en kostnad av 90000 kronor.
1965 blev det återigen daghem under ledning av föreståndarinna Vivianne Nilsson som verkade fram. till 1976. Under denna tid fanns det på bottenvåningen lekskoleverksamhet med 20+20 barn. På ovanvåningen fanns två fritidshemsavdelningar med 12+12 barn. På 70-talet ändrades verksamheten till en integrerad avdelning med 10 lekskolebarn och 10 daghemsbarn på bottenvåningen. På ovanvåningen var det fortfarande fritidshemverksamhet.
1982 genomfördes en grundlig renovering av fastigheten, och gården ändrade utseende p.g.a, nybyggnationer i grannskapet. Eftersom det tidigare funnits en mycket fin gård med fruktträd och fina lekytor gjordes detta inte utan protester från barn och personal.
1984 avgick Märta Schollin Berg med pension och Gullvi Jonsland (utbildad vid Fröbelinstitutet i Norrköping) blev föreståndare. 1985 flyttade större delen av fritidshemsverksamheten till Ugglebo vid Vårfruskolan. Kvar blev 10 fritidsbarn som integrerades i en grupp av 14 daghemsbarn i åldern 3-7 år. På bottenvåningen startades en småbarnsavdelnmg med 12 barn i åldrarna 1-3 år.
1989 blev daghemmet Korsgatan och Prennegatan en enhet och bytte namn till Lönnens förskola. Från 1992 har fritidshemsverksamheten helt upphört. Idag finns i huset en syskonavdelning på 15 barn 3-7 år och en småbarnsavdeimng på 12 barn 1-3 år.
Lönnens förskola har alltså tre avdelningar, Lövet, Fröet och Roten. Vi är ett modernt fungerande daghem med natur och kultur som profilering. Natur för att våra barn bor i Lunds innerstad och behöver uppleva natur så mycket som möjligt. Kultur for att daghemmet är beläget i en kulturstad med allt vad det innebär. En stor tillgång är också våra intresserade och engagerade föräldrar.
- Object description
Den 29 oktober 1892 öppnades en Barnkrubba i fastigheten Korsgatan 5 i Lund. Den öppnades av "Lunds frivilliga förening for församlingsvård". En förening som grundats 8 april 1890. Fastigheten hade kommit föreningen till godo genom ett köpebrev ställt till några av dess medlemmar.
Barnkrubban avsågs att för en ringa avgift från morgon till afton hysa och sysselsätta arbetarfamiljers barn för att såväl för moder som fader underlätta eller möjliggöra arbete for familjens underhåll. Emottagna barn var under 7 år.
Korsgatan 5 tillhörde det distrikt i Lund som kallades "Nöden". Vid starten bestod personalen av en föreståndarinna, en köksa, en äldre kvinna för hjälp med de små barnen samt en gårdskarl, vars fru också skulle utföra vissa sysslor.
Fastigheten hade då följande utrymmen: 2 små rum vid östra gaveln i vilka gårdskarlen och hans fru bodde, l litet rum mot söder på vinden (användes som isoleringsrum vid sjukdom), ett rum med egen ingång på östra gaveln där föreståndarinnan bodde, barnen var, efter behov, i stora salen med badrum samt i de 2 angränsande rummen. Krubban hade även många nattbarn vilka fick sova i rummet näst efter köket och ibland i salen.
Då barnantalet växte delades barnen i två avdelningar. En för de små barnen (under 3 år) och en för de större barnen (3-7 år), precis som nu. För att kunna ha grupperna var för sig byggdes på vinden lilla avdelningen for de små barnen. Gruppdelningen medförde också att en sköterska anställdes för att hela dagen ta hand om lilla avdelningen. I stora avdelningen hade föreståndarinnan en ung flicka till hjälp. Barnantalet var runt 30-40 där nere och 12 där uppe. Trots detta hade krubban dessutom soppkokningsanstalt under flera vintrar.
1907 blev det diskussion om stadgarna som angav vilka barn som skulle tas emot i samband med att man hos staden begärde ett anslag på 600 kronor. I stadgarna, från 1892, skulle mottas ”en moders första oäkta barn, men i regel icke oäkta barn av moder, som givit livet åt två eller flera sådana”. (Detta var samma regel som tillämpades i Köpenhams vuggestuer och krubbor.) 1896 hade man tillagt bestämmelsen "att moder till oäkta barn endast under särskilt ömmande omständigheter får tillträde till krubban för sådant barn och detta först sedan modern efter skedd anmälan ställts under uppsikt av församlingsdiakonissan, på vars utlåtande jämte bestyrelsens därefter i varje särskilt fall företagna omröstning en sådan förmån bero. Dessa regler tillämpades dock ej speciellt strängt. De 600 kronorna utbetalades, dock endast om behovet av vård, oberoende av om barnet var äkta eller ej, blev den avgörande faktorn. Barnkrubbans inkomster utgjordes främst av bidrag från Lunds Stad, Sparbankerna, enskilda personer, testamenten, tombolas och försäljning av handarbeten.
Barnavgifterna var låga. 1913 höjdes dock avgiften från 10 till 20 öre per dag, och till 30 öre för barn som var kvar över natten. Några år senare fördubblades avgifterna. 1920 höjdes de till 75 öre för dagbarn och 1:50 kronor for nattbarn. På grund av mindre barnantal sänktes dock avgiften året därpå till 50 öre for dagbarn och l krona för nattbarn.
Leave a comment
You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.