Carlotta - the museum database

KM 94883 :: dockkjol

Object description: Skotskrutig i rött, marinblått, vitt och gult. Lagda veck i midjan, midjelinning i "guldfärgat" band, ursprungligen troligen från en möbel eller lampa. Nedtill kantad med uddkantat, ca 0,5 cm bred guldfärgat kantband.

Data elements
References (1)

Inventarienummer

KM 94883

Sakord

dockkjol

Antal

Beskrivning

Skotskrutig i rött, marinblått, vitt och gult. Lagda veck i midjan, midjelinning i "guldfärgat" band, ursprungligen troligen från en möbel eller lampa. Nedtill kantad med uddkantat, ca 0,5 cm bred guldfärgat kantband.

Historik

Jag är född 1942 i Stockholm. Mina föräldrar var konstnärer, levde och arbetade i Paris före Andra Världskriget. Mamma polsk judinna och pappa norrbottnig, lämnade Paris i samband med krigsutbrottet med föresatsen att försöka hjälpa till att från Sverige få ut människor från krigets Europa. Det gick mycket trögt, har de berättat. Jag har dock några minnesbilder från polska judar som mellanlandade i Sverige på sin väg till USA och under tiden vistades en hel del hos oss i vår ateljévåning i Gamla Stan. Jag minns vagt hur en av dessa kvinnor satt hos oss och sydde dessa dockkläder till mig. Det kan ha varit 1946 tidigast 1945. Man lär ju inte ha några minnen före 4-års-åldern. Och flyktingarna lär ha fortsatt till USA, så snart det var möjligt efter kriget. Dråpligt var att denna utsökta garderob av Haute Couture-kvalité tillägnades en anskrämligt ful, men mycket älskad docka, med formlös tygkropp och alltför stort flintskalligt plasthuvud. Jag minns hur dessa dockkläder beundrades av mina lekkamrater. Barnen var ju inte så bortskämda och överösta med saker under efterkrigstiden. De måste närmast ha gjort sensation här och var, för jag kunde långt senare, t o m i vuxen ålder stöta ihop med någon kamrat, som genast började prata om denna dock-garderob. Där fanns även en vit kaninpäls med ljusblått sidenfoder, som alltid åberopades. Det är den enda del som inte överlevt sitt halvsekel i vår källare. Vad gäller trä-garderoben som tillverkades för dessa kläder, kan jag möjligen tänka mig att den gjordes av en händig man till någon av dessa kvinnor. Men å andra sidan var det säkert enkelt att på den tiden anlita en hantverkare, som det fanns gott om i Gamla Stan vid den tiden. Jag%20%C3%A4r%20f%C3%B6dd%201942%20i%20Stockholm.%20Mina%20f%C3%B6r%C3%A4ldrar%20var%20konstn%C3%A4rer%2C%20levde%20och%20arbetade%20i%20Paris%20f%C3%B6re%20Andra%20V%C3%A4rldskriget.%20Mamma%20polsk%20judinna%20och%20pappa%20norrbottnig%2C%20l%C3%A4mnade%20Paris%20i%20samband%20med%20krigsutbrottet%20med%20f%C3%B6resatsen%20att%20f%C3%B6rs%C3%B6ka%20hj%C3%A4lpa%20till%20att%20fr%C3%A5n%20Sverige%20f%C3%A5%20ut%20m%C3%A4nniskor%20fr%C3%A5n%20krigets%20Europa.%20Det%20gick%20mycket%20tr%C3%B6gt%2C%20har%20de%20ber%C3%A4ttat.%20%0A%0AJag%20har%20dock%20n%C3%A5gra%20minnesbilder%20fr%C3%A5n%20polska%20judar%20som%20mellanlandade%20i%20Sverige%20p%C3%A5%20sin%20v%C3%A4g%20till%20USA%20och%20under%20tiden%20vistades%20en%20hel%20del%20hos%20oss%20i%20v%C3%A5r%20atelj%C3%A9v%C3%A5ning%20i%20Gamla%20Stan.%20Jag%20minns%20vagt%20hur%20en%20av%20dessa%20kvinnor%20satt%20hos%20oss%20och%20sydde%20dessa%20dockkl%C3%A4der%20till%20mig.%20Det%20kan%20ha%20varit%201946%20tidigast%201945.%20Man%20l%C3%A4r%20ju%20inte%20ha%20n%C3%A5gra%20minnen%20f%C3%B6re%204-%C3%A5rs-%C3%A5ldern.%20Och%20flyktingarna%20l%C3%A4r%20ha%20fortsatt%20till%20USA%2C%20s%C3%A5%20snart%20det%20var%20m%C3%B6jligt%20efter%20kriget.%20%0A%0ADr%C3%A5pligt%20var%20att%20denna%20uts%C3%B6kta%20garderob%20av%20Haute%20Couture-kvalit%C3%A9%20till%C3%A4gnades%20en%20anskr%C3%A4mligt%20ful%2C%20men%20mycket%20%C3%A4lskad%20docka%2C%20med%20forml%C3%B6s%20tygkropp%20och%20alltf%C3%B6r%20stort%20flintskalligt%20plasthuvud.%20%0A%0AJag%20minns%20hur%20dessa%20dockkl%C3%A4der%20beundrades%20av%20mina%20lekkamrater.%20Barnen%20var%20ju%20inte%20s%C3%A5%20bortsk%C3%A4mda%20och%20%C3%B6ver%C3%B6sta%20med%20saker%20under%20efterkrigstiden.%20De%20m%C3%A5ste%20n%C3%A4rmast%20ha%20gjort%20sensation%20h%C3%A4r%20och%20var%2C%20f%C3%B6r%20jag%20kunde%20l%C3%A5ngt%20senare%2C%20t%20o%20m%20i%20vuxen%20%C3%A5lder%20st%C3%B6ta%20ihop%20med%20n%C3%A5gon%20kamrat%2C%20som%20genast%20b%C3%B6rjade%20prata%20om%20denna%20dock-garderob.%20D%C3%A4r%20fanns%20%C3%A4ven%20en%20vit%20kaninp%C3%A4ls%20med%20ljusbl%C3%A5tt%20sidenfoder%2C%20som%20alltid%20%C3%A5beropades.%20Det%20%C3%A4r%20den%20enda%20del%20som%20inte%20%C3%B6verlevt%20sitt%20halvsekel%20i%20v%C3%A5r%20k%C3%A4llare.%0A%0AVad%20g%C3%A4ller%20tr%C3%A4-garderoben%20som%20tillverkades%20f%C3%B6r%20dessa%20kl%C3%A4der%2C%20kan%20jag%20m%C3%B6jligen%20t%C3%A4nka%20mig%20att%20den%20gjordes%20av%20en%20h%C3%A4ndig%20man%20till%20n%C3%A5gon%20av%20dessa%20kvinnor.%20Men%20%C3%A5%20andra%20sidan%20var%20det%20s%C3%A4kert%20enkelt%20att%20p%C3%A5%20den%20tiden%20anlita%20en%20hantverkare%2C%20som%20det%20fanns%20gott%20om%20i%20Gamla%20Stan%20vid%20den%20tiden.%0A; Tillverkad för Vera Gowenius, f. 1942, av polska judiska flyktingar som bodde hemma hos familjen Gowenius på Köpmangatan i Gamla stan under och efter kriget. En del kläder och accessoarer är köpta, men större delen av kläderna är också tillverkade av de flyktingar som bodde hos familjen. Veras mor var själv polsk judinna. Vera och Ulla goda vänner sedan omkring 2009 då Ullas fästman Peder är kusin till Vera. Vera gav dockgarderoben mm till Ullas för att Ullas barnbarn skulle leka med dem. Dessa har dock inte visat något intresse för sakerna som därför istället skänktes till Kulturen. Se även Veras berättelse (bifogas).

Material