logo

Carlotta - the museum database

Annetorpshemmet, Blindinstitutet

Object description

Hemmet är byggt för vård av barn med dubbelt handikapp.

Det var dövstumlärarinnan Elisabeth Anrep-Nordin som tog initiativet till en skola i Sverige för blinda dövstumma barn. Hon stöddes av bl a drottning Sofia och 1886 beslöt riksdagen att lämna bidrag till en försöksundervisning. Verksamheten startade samma år i Skara, men flyttades 1892 till Vänersborg och fick så småningom även en avdelning för blinda sinnesslöa. Senare tillkom ett arbetshem, för elever som blivit vuxna men inte kunde klara sig ute i samhället, och en asyl, ett vårdhem för "blinda obildbara sinnesslöa". För att lösa den länge problematiska lokalfrågan startades en insamling som fick formen av en stiftelse. P g a drottningens engagemang namngavs stiftelsen efter henne och hela verksamheten kom så småningom att kallas för Drottning Sofias stiftelse. Stiftelsen och ansvaret för verksamheten övertogs 1914 av staten och riksdagen beslutade att en helt nyanläggning skulle uppföras.

Verksamheten förlades till Lund då staden hade ställt gratis tomtmark till förfogande och hade lovat att kostnadsfritt dra fram gas, el och vatten till tomtgränsen samt att även utföra skyddsplanterlngar kring området. Världskriget kom dock emellan och byggnadsarbetena kunde inte starta förrän senhösten 1919. P g a en lockout stod arbetet stilla större delen av 1920, men den 27 oktober 1922 kunde flyttningen från Vänersborg till Lund ske. Det officiella namnet var Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, men i dagligt tal kallades den för Blindinstitutet. Byggnaderna ritades av svenska fattigvårdsförbundets arkitekt Theodor Kellgren. I huvudbyggnaden fanns skolavdelning, arbetshem och ekonomilokaler. Norr om huvudbyggnaden, vid den östra tomtgränsen, låg asylen. I dess flyglar låg avdelningar för oroliga patienter och en sjukavdelning. Vid entrén från Getingevägen fanns portvaktsstugan, med bostad för portvakten och vaktmästaren. Mittemot låg en villa som förutom administrationslokaler innehöll föreståndarinnans bostad. Samtliga byggnader utformades i en stram, enhetlig tegelarkitektur. Det hela omgavs med en symmetriskt uppbyggd parkanläggning.

Redan tidigt stod det klart att platsantalet långt ifrån uppfyllde behovet, men först i en utredning 1957 förslogs en omfattande ny- och ombyggnad i Lund. Resultatet blev dock att man istället beslutade att flytta skolavdelningen till Örebro, vilket skedde 1965. Kvar i Lund fanns vårdhemmet och arbetshemmet, och för att markera anstaltens nya karaktär döptes den om till Annetorpshemmet efter namnet på en gård som tidigare låg på andra sidan av Getingevägen. I samband med att landstinget övertog statens mentalsjukvård övergick Annetorpshemmet till landstinget 1967. Vid Sofiavägen uppfördes 1972 en träningsvilla, efter ritningar af Jonas af Klercker, där synskadade skulle övas i vanligt boende, Han ritade även de tre bostadspaviljonger som 1974 byggdes norr därom. Portvaktsbyggnaden och den gamla asylen revs 1976. Delvis på asylens plats uppfördes 1978 ytterligare sex bostadspaviljonger, även de ritade av af Klercker. En större byggnad för barnhabilitering, ritad av Hans Rendahl och Tomas Posselius, uppfördes 1983 framför huvudbyggnaden.

Visat namn
Annetorpshemmet; Blindinstitutet
Förekommer som
Annan anknytning
Verksamhet
arbetshem; skolhem; vårdhem
Årtal - Verksamhet
1922-1965 [Blindinstitutet]; 1965-1981 [Annetropshemmet]
Ort - Verksamhet
Lund
Land
Sverige
Landskap
Skåne
Persontext

Hemmet är byggt för vård av barn med dubbelt handikapp.

Det var dövstumlärarinnan Elisabeth Anrep-Nordin som tog initiativet till en skola i Sverige för blinda dövstumma barn. Hon stöddes av bl a drottning Sofia och 1886 beslöt riksdagen att lämna bidrag till en försöksundervisning. Verksamheten startade samma år i Skara, men flyttades 1892 till Vänersborg och fick så småningom även en avdelning för blinda sinnesslöa. Senare tillkom ett arbetshem, för elever som blivit vuxna men inte kunde klara sig ute i samhället, och en asyl, ett vårdhem för "blinda obildbara sinnesslöa". För att lösa den länge problematiska lokalfrågan startades en insamling som fick formen av en stiftelse. P g a drottningens engagemang namngavs stiftelsen efter henne och hela verksamheten kom så småningom att kallas för Drottning Sofias stiftelse. Stiftelsen och ansvaret för verksamheten övertogs 1914 av staten och riksdagen beslutade att en helt nyanläggning skulle uppföras.

Verksamheten förlades till Lund då staden hade ställt gratis tomtmark till förfogande och hade lovat att kostnadsfritt dra fram gas, el och vatten till tomtgränsen samt att även utföra skyddsplanterlngar kring området. Världskriget kom dock emellan och byggnadsarbetena kunde inte starta förrän senhösten 1919. P g a en lockout stod arbetet stilla större delen av 1920, men den 27 oktober 1922 kunde flyttningen från Vänersborg till Lund ske. Det officiella namnet var Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, men i dagligt tal kallades den för Blindinstitutet. Byggnaderna ritades av svenska fattigvårdsförbundets arkitekt Theodor Kellgren. I huvudbyggnaden fanns skolavdelning, arbetshem och ekonomilokaler. Norr om huvudbyggnaden, vid den östra tomtgränsen, låg asylen. I dess flyglar låg avdelningar för oroliga patienter och en sjukavdelning. Vid entrén från Getingevägen fanns portvaktsstugan, med bostad för portvakten och vaktmästaren. Mittemot låg en villa som förutom administrationslokaler innehöll föreståndarinnans bostad. Samtliga byggnader utformades i en stram, enhetlig tegelarkitektur. Det hela omgavs med en symmetriskt uppbyggd parkanläggning.

Redan tidigt stod det klart att platsantalet långt ifrån uppfyllde behovet, men först i en utredning 1957 förslogs en omfattande ny- och ombyggnad i Lund. Resultatet blev dock att man istället beslutade att flytta skolavdelningen till Örebro, vilket skedde 1965. Kvar i Lund fanns vårdhemmet och arbetshemmet, och för att markera anstaltens nya karaktär döptes den om till Annetorpshemmet efter namnet på en gård som tidigare låg på andra sidan av Getingevägen. I samband med att landstinget övertog statens mentalsjukvård övergick Annetorpshemmet till landstinget 1967. Vid Sofiavägen uppfördes 1972 en träningsvilla, efter ritningar af Jonas af Klercker, där synskadade skulle övas i vanligt boende, Han ritade även de tre bostadspaviljonger som 1974 byggdes norr därom. Portvaktsbyggnaden och den gamla asylen revs 1976. Delvis på asylens plats uppfördes 1978 ytterligare sex bostadspaviljonger, även de ritade av af Klercker. En större byggnad för barnhabilitering, ritad av Hans Rendahl och Tomas Posselius, uppfördes 1983 framför huvudbyggnaden.

Leave a comment

You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.