Vanföreanstalten i Helsingborg grundades när "Föreningen för bistånd åt de vanföre i Skåne" bildades 1887. Det var lasarettsläkaren Gustav Naumann som tog initiativ till detta och bland dem som anslöt sig till föreningen kan nämnas kung Oskar och drottning Sofia, kronprinsparet Gustaf och Victoria samt prinsessan Eugénie. Verksamheten startade i en lägenhet på Trädgårdsgatan i Helsingborg och hade plats för 10 elever. Fanny Drakenberg anställdes som föreståndarinna. I oktober 1888 flyttades verksamheten till en större lägenhet på Bruksgatan. Den 6 april 1891 togs ett eget hus i bruk sedan Helsingborgs stad hade skänkt mark vid Drottning Margaretas gata.
I detta nya hus, Vanföreanstalten (även kallat "Hemmet"), bedrevs yrkesskolor med inriktning på bl.a. korgmakeri, borstbinderi, möbelsnickeri, urmakeri och bokbinderi. För de kvinnliga eleverna erbjöds kurser i sömnad, virkning samt halm- och spånflätning. År 1910 härjade en större polioepidemi och belastningen på verksamheten ökade. 1912 togs en nyuppförd ortopedisk klinik i bruk på området (sammanbyggd med det gamla "Hemmet") och 1915 köpet föreningen ”Villa Skansen” på Olympia, dit de manliga eleverna flyttades. Med hjälp av statliga medel uppfördes 1918 även ett skoldaghem för handikappade barn i staden. 1937 trädde staten in som kostnadsansvarig för landets vanföreanstalter. Föreningen köpte 1940 mark och lokaler för att driva yrkesskola och förskola för handikappade barn. Lokalerna på Drottning Margaretas gata kom i huvudsak att användas för ortopedi och rehabilitering. År 1962 (1965?) ändrades namnet från Vanföreanstalten till Sköldenborgsinstitutet. 1976 revs byggnaden på Drottning Margaretas gata och den ortopediska verksamheten överfördes till Helsingborgs nya lasarettt. Dessförinnan (1974) hade "Stiftelsen för bistånd åt vanföra i Skåne" bildats. Den finns kvar än i dag och delar ut bidrag till bland annat forskningen inom ortopedin.
Föreningen fortsatte i minskad omfattning att driva yrkesskolan på Hebsackersgatan fram till 1971. Här bedrevs även körskola för funktionshindrade.
De vanligaste orsasken till vanförevård var förlamningar efter polio, därefter kom sjukdomar i ben och leder efter tuberkulos, engelska sjukan, reumatism, amputationer, missbildningar, puckelrygg, dvärgväxt m.m.