Företaget räknar sin historia från 1797. Stenkolsbrytning har förekommit i Höganästrakten sedan 1500-talet, men 1796 upptäckes en ny, rikhaltig åder. Initiavtagare var greve Eric Ruuth som till sin hjälp hade den engelska ingenjören Thomas Stawford och den svenska gruvingenjören Anders Polheimer. Ruuth hade dock gjort stora investeringar i sin stenkolsgruva i Boserup, att han gick i konkurs, och göteborgsköpmannen K. Bagge köpte 1797 gruvan.
Ruuth hade upptäckt att hans stenkolsgruva i Boserup innehöll en eldfast lera, och denna lera hade han använt i sina stenkärlsfabriker Löfnäs stenkärlsfabrik och Ulfsunda stengodsfabrik. Höganäsgruvan, som gick mycket dåligt, fick 1825 statsanslag och genomgick en omorganisation, för att i stället för stenkolsbrytning använda leran i gruvan till keramisk produktion. 1826 startar man produktion av eldfast tegel, och 1833 av oglaserade eller blyglaserade stengodskärl, och 1835 börjar man producera saltglaserat stengods. Den tyske keramikerns C. Berger anställdes för att leda tillverkningen och 1856 anställdes den danske skulptören Ferdinand Ring som modellör, något som kom att höja den konstnärliga kvalitéten på företagets produkter.
Man vidgade sin produktion med åren, 1869 börjar man tillverka ledningsrör och asktegel 1879. Den stora blomstringen kom sedan Åke Nordenfeldt blivit disponent 1889. Under början av 1900-talet kom Höganäs saltglaserade gods att exporteras över hela Europa. 1903 bildades Höganäs-Billesholms AB genom fusion av en rad gruvor i Höganäs, Bjuv, Skromberga, Gunnarstorp, Nyvång och Billesholm, samt en fabriker i Höganäs, Bjuv, Skromberga, Hyllinge, Trollhättan och Nyvång.
Lerkärlstillverkningen upphörde 1926, och fabriken satsade helt på de saltglaserade produkterna. 1956 såldes keramiktillverkningen till Andersson & Johansson, som från 1967 kom att använda företagsnamnet Höganäs Keramik AB.
Denna brytning av kol pågick ända fram till 1960-talet. Höganäs-Billesholms AB introducerades på Stockholmsbörsen 1903, sedan Höganäs låtit uppköpa en rad kringliggande kolgruvor. Huvuddelen av verksamheten var dock fortfarande främst förädling av keramiska produkter. Företaget avnoterades 1987 men introducerades igen 1994. Det är ett av Sveriges äldsta företag.