Vid halvårsskiftet 1982 lades Vipehoms sjukhus formellt sett ner och blev istället ett vårdhem. Då fanns det endast 144 patienter kvar. Under 1980-talet fortsatte hemflyttning och utflyttning av patienter. 1993 stängde även vårdhemmet.; 1935 invigdes Vipeholms sjukhus. Området var då det byggdes under första världskriget tänkt för ett regemente, men detta förverkligades aldrig utan istället genomdrev Alfred Petrén i samband med försvarsnedrustningen 1925 att kasernerna skulle ombyggas till hospital eller sinnesslöanstalt. Alfred Petrén drev också igenom att sjukhuset skulle omhänderta "det tyngsta klientelet".
Sjukhuset är känt för eftervärlden genom Vipeholmsexperimenten, där patienter med intellektuell funktionsnedsättning utnyttjades som försökspersoner i strid mot medicinsk-etiska principer.
Lund hade redan innan 1935 ett sjukhus och ett mentalsjukhus men fick nu ett område som skulle hysa utvecklingsstörda, förståndshandikappade med beteenderubbningar och "hopplösa fall". Patienterna kom från hela Sverige. Från början fanns endast mansavdelning, men ganska snart öppnades även avdelningar för kvinnor och barn. När Vipeholm var som störst på 1950-talet fanns det plats för drygt 1 000 patienter på avdelningar med vardera 50 sängplatser. Överbeläggningen var stor. Det var svårt att rekrytera personal till Vipeholm.
Området blev, som andra liknande områden i Sverige, närmast självförsörjande och slutet från omvärlden. Under slutet av 1960-talet började verksamheten att successivt förändras. 1975 avskaffades (som första anstalt i Sverige) tvångsmedel i behandlingen. 1982 stängdes de flesta avdelningarna, utom ett par gruppboenden som blev kvar ytterligare ett decennium.
; I samarbete med ABF startades på Vipeholm år 1966 en kurs som kallades ”Skapande lek med funktionsträning” på Vipeholm. Textilkonstnärinnan Britta Olsson utvecklade egna metoder och arbetssätt anpassade efter eleverna. Genom fritt skapande, musik och sagoberättande kunde eleverna bli medvetna om sig själva och den värld de levde i. Detta ledde till en ökad självkännedom och självkänsla. Bilden blev ett kommunikationsmedel. Genom måleriet fick många helt nya möjligheter att kommunicera och göra sig förstådda.
Betydelsefullt för förändringarna på Vipeholm var även socioterapiverksamheten som startades redan omkring 1960. Det började med vandringar längs järnvägsspåret som ledde in till Vipeholm och fortsatte med picknickar, teaterföreställningar och slutade med utlandsresor till bland annat Danmark, Tyskland och Spanien.
; Mellan 1945 och 1951 genomfördes på Vipeholm de medicinska experiment som av eftervärlden har fått en rad olika benämningar; kolaexperimentet, sockerförsöket, kariesprojektet etc. Det var en stor studie i vilken man vetenskapligt ville ta reda på om socker verkligen orsakade hål i tänderna eller ej. Bakgrunden var att man ville komma åt den dåliga tandhälsan i landet.
För att kunna genomföra experimenten behövde man enligt Medicinalstyrelsen hitta ”ett relativt omfattande folkmaterial, som helt kunde hållas under kontroll under en avsevärd tid”. På Vipeholm fann man de försökspersoner man letade efter. Inga etiska frågor kring patienternas deltagande i studien gjordes.
Efter att utan resultat först ha testat att förebygga karies med hjälp av olika mineraler och vitaminer, det så kallade vitaminförsöket, gick man över i nästa fas av experimentet. Nu ville man aktivt framkalla karies hos försökspersonerna. 1947 inleddes det så kallade kolhydratförsöket.
Försöksdeltagarna delades upp i sju grupper inklusive en kontrollgrupp. De olika grupperna fick olika tillägg till kosten i form av klibbiga kolor, mjölkchoklad, sötat bröd etc. (se diagram).
2 av grupperna fick så kallade toffee-kolor, det vill säga socker i extra klibbig form som specialtillverkades för undersökningen. Syftet med dessa kolor var att de skulle sätta sig i tänderna.
Alla experiment genomfördes utan de anhörigas eller patienternas eget samtycke. Forskarna bestämde med Medicinalstyrelsens samtycke vilken diet patienterna skulle få och provocerade fram karies hos patienterna i syfte att få bra underlag till sina resultat. Resultaten ledde till att förståelsen för kariesangrepp och sockers funktion på tänderna ökade, vilket i sin tur ledde till att rekommendationerna för tandhygien ändrades. Bland annat fann man att intag av socker mellan måltiderna, istället för i samband med måltid, gav upphov till fler kariesangripna tänder samt att intagsfrekvensen påverkade kariesangreppen. Att äta godis endast en gång i veckan (lördagsgodis) är en rekommendation som härstammar från dessa försök.