Den första avhandlingen om obstetriskt och gynekologiskt ultraljud kom i Lund och gjordes av Bertil Sundén 1964. Titeln på Sundéns avhandling är "On the diagnostic value of ultrasound in obstetrics and gynaecology".
Våren 1958 åt Alf Sjövall, professor i obstetrik och gynekologi, lunch med neurokirurgiprofessor Lars Leksell i läkarmatsalen. Leksells positiva resultat med Edlers och Hertz reflektoskop diskuterades. Sundén hade precis börjat arbeta på kvinnokliniken. Sjövall föreslog att Sundén skulle undersöka tidiga graviditeter med Leksells Krautkrämer-reflektoskop för att se om eko kunde registreras från fostret i livmodern. Metoden testades på patienter som skulle genomgå abort, eftersom man inte visste om det fanns några eventuella biverkningar på känslig embryonal vävnad. Senare samma år (1958) besökte Sundén professorn Ian Donald i Glasgow. Han var världsledande inom medicinskt ultraljud och hos honom lärde sig Sundén att använda den apparat som Donald använde. Efter en ansökan till Statens medicinska forskningsråd kunde en liknande apparat beställdas till Lund av Sundén. Apparaten levererades 1961. Den vägde över 600 kg och i den stora boxen fanns elektroniken och en fläkt som kylde radiorören. Transistorer fanns ännu inte. Med den nya apparaten kunde Sundén sätta igång sina egna undersökningar.
En viktig insats var Sundéns undersökningar kring huruvida ultraljud var en patientsäker metod. Han gjorde omfattande studier på råttor och senare på över 400 patienter. I avhandlingen från 1964 kunde han presentera sina resultat - ultraljud var inte en skadlig diagnostisk metod.
Kungliga fysiografiska sällskapet skriver följande om Sundéns forskargärning i sin anhållan till regering om att ge Sundén professors namn:
"Efter att initialt undersökt om det fanns några biologiska risker med ultraljudsvågor, så visade Sundén att ultraljudsundersökning kunde ge värdefull information för diagnostik av tidig graviditet, om fostrets läge, tvillinggraviditet och vissa missbildningar. Sundén kunde 1962 även registrera de första ultraljudsbilderna av tvillingar och gynekologiska tumörer hos icke gravida kvinnor. Därefter blev ultraljudsdiagnostik en klinisk rutinmetod vid kvinnokliniken i Lund och så småningom i hela Sverige [...] Få vetenskapsmän kan som Bertil Sundén se tillbaks på en vetenskaplig avhandling som lagt den kliniska grunden till den mätmetod, i detta fall obstetriskt och gynekologiskt ultraljud, som idag är en klinisk rutinmetod vid alla kvinnokliniker och används på en stor del av alla barn som föds i världen."
2013 tilldelades Sundén "Professors namn" av regeringen.