logo

Carlotta - the museum database

OBJTXTHistorik

CountValue
1Aage Krarup-Nielsen: Hovedægere.
1Aa säljaren inköpt i Köpenhamn.
1AAS HPD är antagligen väverskans föräldrars initialer, enligt säljaren fröken Elina Håkansson i Lund är täcket vävt av H Pålsdotter till M Arvids? Anders? Dotter till hennes 18-åriga födelsedag år 1800, på den gård i Vallkärra som 1952 äges av Nils Jakobsson. HPD är säljarens mormorsmor. Hennes mor hette Hanna Andersdotter.
1A Bengtsson, 1899- i Västra Hoby, har fått tavlan av Nils Delins syster Kersti.
1AB Felix Eslöv genom Nordiska museet
1AB Felix Eslöv genom Nordiska museet.
11803AB Flygtrafik i Bengtsfors fotograferade från 1930-talets början till 1988 över hela Sverige. Skånedelen omfattar foton 1935-1987 och förvärvades av Kulturen år 2000. Ägare var då Göran Liljekvist, son till företagets grundare Olof Liljekvist. Den absoluta huvudparten av bilderna har fotograferats av Olof Liljekvist (d 1992) och den av honom anställde fotografen Gottfrid Persson (1902-1994). Liljekvist var den som flög planet under sextio års fotoverksamhet med sikte på bland annat vykortsproduktion. Göran Liljekvist tog över 1984 och fotograferade därefter en hel del själv fram till AB Flygtrafiks nedläggning 1988.
1AB i sign står enligt Karlin för AP, Michael Apel, målare, men AB kan också vara Adam Bergolls märke (1762-1770).
1Adælbert von Harstall-märke, med sista bränningen 1789, från vilken 300 pjäser är kända. Notering på katalogkort: besök den fjärde juli 1995.
1A Dreyer var morfar till professorskan Justina Wulff. Möbler, kläder och föremål som tillhört det Wulffska hemmet på Kiliansgatan 17, Lund.
1AF Carlssons skofabrik låg i Vänersborg, Västergötland.
2Affärens avveckling påbörjades 1957, därav det förmodade förvärvsåret.
4Affären upphörde 1980.
1Affärsmannen Edvin Malmqvist hade mattan i sin ägo när Signe lärde känna honom i Ystad 1938. De gifte sig några år senare och flyttade till Malmö. Edvin var intresserad av konst och musik, ett gemensamt intresse. Edvin dog 1995.
1Affischen användes i samband med De Geerutställningen "Mönster, tyger, rum, på Kulturen oktober 2001 till januari 2002. Filmen visades i utställningslokalen samt i auditoriet.
1Af Konungen gillad och stadfäst år 1819, Stockholm 1887.
1Agnes Hultman (gift Nordenskjöld) är farmorsmor till givaren vilken fick vävstolen av sin farmor 1960. Då saknades några delar, bl.a. de pinnar som förbinder varpen med varpbom, resp vävbom och de band som håller upp skaften, dessa ersattes.
1Agnes Magnell är moder til Claes Smith.
1Agraff är ett prydnadsspänne, en häkta, en krok eller dylikt, som appliceras för att hålla ihop två tygstycken, till exempel i gardiner eller plymer, eller helt enkelt som dekor.
5ak. af Prof. Fr. Wulff, från Gen. konsul J.F: Anderssons auktion.
1Albert Elfstrand deltog under många år på Östarpsdagen, där han visade drejning för publik. Hans egen verkstad fanns i Sjöbo
3Albin Frantz hade lanthandel i Veberöd. Denna och följande gåvor KM 58233-58421 har överlämnats först efter givarens död, av dödsboet.
183Albin Frantz hade lanthandel i Veberöd. Samlingen av elefanter härrör från det senaste decenniet före givarens död. Denna och följande gåvor KM 58233-58421 har överlämnats först efter givarens död, av dödsboet.
1Albin Frantz hade lanthandel i Veberöd. Samlingen av elefanter härrör från det senaste decenniet före givarens död. Denna och följande gåvor KM 58233-58421 har överlämnats först efter givarens död, av dödssboet.
1Album, fotos med mera (också gåva) finns på biblioteket. Här finns foto av en dam med hatten.
1Albumet bör vara samlat av en av Sven T och Greta Kjellbergs döttrar, även om proveniensen anges som okänd.
1Albumet framställt i samband med professor John Forssmans 50-årsdag 22/11 1918. Förvärv genom institutionssekreterare Gun Kungberg. Almbumet använt som förlaga under arbetet med en av montrarna i Lunds universitetsmuseum.
1Albumet fyllt med brevkort, främst födelsedagshälsningar, och jul - och nyårskort ställda till Ester Andersson och sända under 1910-talet. Denna Ester torde vara mor eller moster till Elsie som var född Andersson. Elsie och Sture Odehall gifte sig 1946. De hade inga barn. Elsie Odehall (1922-1995) arbetade som läroverksadjunkt i Malmö och sedan på läroverket i Landskrona. Hon slutade sitt arbete redan vid 48 års ålder och skötte därefter hemmet. Sture Odehall (1915-1978) var tullmästare i Helsingborg. Paret lät rita huset på Valhallagatan1956. Från hemmet på Valhallagatan har Kulturen framför allt tagit emot föremål som på ett bra sätt representerar den tid de satte bo och byggde hemmet i Glumslöv, dvs 1940-1960-tal. Bland annat matsalsmöblemang med dukar och finservis, skrivbord med tillhörande föremål, makens jakt- och idrottspriser mm. Därtill glas och keramik som kompletterar museets samlingar. Sture hade knutit alla ryamattor i bostaden uppskattningsvis 8-10 stycken. I chiffonjén fanns parets inbördes korrespondens, beskrivningar samt ritningar över möblering och inredning, se arkiv. Fotografialbum, vykortsalbum och ramade fotografier också intagna till museet, se arkiv. Paret ägde också en sommarbostad, ett äldre litet hus i Ljungbyhed (eventuellt hans eller hennes föräldrahem), som var möblerat med möbler från sekelskifte med allmogemålning i nationalromantisk anda. Från denna bostad har Kulturen tagit en vagga, en gåstol och en servis Gustavsberg, blå blomma.
1Albumet fyllt med brevkort, vykort, jul - och nyårskort (varav tre kort ligger löst) ställda till Annie Andersson mellan åren 1903 och 1943. Denna Annie torde vara Elsies mor eller moster då hon var född Andersson. Elsie och Sture Odehall gifte sig 1946. De hade inga barn. Elsie Odehall (1922-1995) arbetade som läroverksadjunkt i Malmö och sedan på läroverket i Landskrona. Hon slutade sitt arbete redan vid 48 års ålder och skötte därefter hemmet. Sture Odehall (1915-1978) var tullmästare i Helsingborg. Paret lät rita huset på Valhallagatan1956. Från hemmet på Valhallagatan har Kulturen framför allt tagit emot föremål som på ett bra sätt representerar den tid de satte bo och byggde hemmet i Glumslöv, dvs 1940-1960-tal. Bland annat matsalsmöblemang med dukar och finservis, skrivbord med tillhörande föremål, makens jakt- och idrottspriser mm. Därtill glas och keramik som kompletterar museets samlingar. Sture hade knutit alla ryamattor i bostaden uppskattningsvis 8-10 stycken. I chiffonjén fanns parets inbördes korrespondens, beskrivningar samt ritningar över möblering och inredning, se arkiv. Fotografialbum, vykortsalbum och ramade fotografier också intagna till museet, se arkiv. Paret ägde också en sommarbostad, ett äldre litet hus i Ljungbyhed (eventuellt hans eller hennes föräldrahem), som var möblerat med möbler från sekelskifte med allmogemålning i nationalromantisk anda. Från denna bostad har Kulturen tagit en vagga, en gåstol och en servis Gustavsberg, blå blomma.
1Albumet fyllt med diverse brevkort, främst födelsedagshälsningar, och jul - och nyårskort ställda till Annie Andersson. Korten är daterade mellan ca 1903 och 1912. Denna Annie torde vara Elsies mor eller moster då hon var född Andersson. Elsie och Sture Odehall gifte sig 1946. De hade inga barn. Elsie Odehall (1922-1995) arbetade som läroverksadjunkt i Malmö och sedan på läroverket i Landskrona. Hon slutade sitt arbete redan vid 48 års ålder och skötte därefter hemmet. Sture Odehall (1915-1978) var tullmästare i Helsingborg. Paret lät rita huset på Valhallagatan1956. Från hemmet på Valhallagatan har Kulturen framför allt tagit emot föremål som på ett bra sätt representerar den tid de satte bo och byggde hemmet i Glumslöv, dvs 1940-1960-tal. Bland annat matsalsmöblemang med dukar och finservis, skrivbord med tillhörande föremål, makens jakt- och idrottspriser mm. Därtill glas och keramik som kompletterar museets samlingar. Sture hade knutit alla ryamattor i bostaden uppskattningsvis 8-10 stycken. I chiffonjén fanns parets inbördes korrespondens, beskrivningar samt ritningar över möblering och inredning, se arkiv. Fotografialbum, vykortsalbum och ramade fotografier också intagna till museet, se arkiv. Paret ägde också en sommarbostad, ett äldre litet hus i Ljungbyhed (eventuellt hans eller hennes föräldrahem), som var möblerat med möbler från sekelskifte med allmogemålning i nationalromantisk anda. Från denna bostad har Kulturen tagit en vagga, en gåstol och en servis Gustavsberg, blå blomma.
16Album över Maja Upmarks garderob finns på Nordiska museet, även det som gått till Kulturen.
1Aldrig använd, med inhandlad för att användas under L.B. första jobb som bankman.
1Aldrig använda i Monas familj. Toffeln har tagits omhand av Mona, eventuellt på någon av hennes arbetsplatser.
3Alf Carlsson övertog matbord och stolar när föräldrarna flyttade till mindre bostad 2002. När han i sin tur bytte bostad 2011 skänktes möblerna till Kulturen. Inledningsvis användes de i Kulturens café men när man möblerade om där 2017 beslutades det att möblerna istället skulle skrivas in i Kulturens samlingar.
1Alfhild var född Åkvist och gift med Carl Gottfrid Holmberg, ägare till Holmbergs Mekaniska, Lund. Givaren, Lilan Holmberg, var eventuelt brorsbarn till Alfhild.
1Alfhild var född Åkvist och gift med Carl Gottfrid Holmberg, ägare till Holmbergs Mekaniska, Lund. Givaren, Lilian Holmberg, var eventuellt brorsbarn till Alfhild.
1Alfhild var född Åkvist och gift med Carl Gottfrid Holmberg, ägare till Holmbergs Mekaniska, Lund. Givaren, Lilian Holmberg, var eventuelt brorsbarn till Alfhild.
1Alla hade sådana väskor. Else Holmbom sålde sådana väskor i sin affär Prylar. Tanter vävde tyget t ex Lisa Tegman
1Alla liv av denna sort från Västra och Östra Göinge som KM äger äro av silkesammet eller skuren sammet på grön botten (för det mesta). Några har fyrkantiga eller runda mässingsplattor eller "knappar" på var sida om öppningen. Några undantag finnas som ej äro dekorerade med silverband utan endast ha smala gröna kantband av siden.
1Alla uppgifter enligt Kulturens årsbok 1939.
1Allhuset är bygt på Frescatiområdet vid Stockholms universitet mellan 1979-1981. Ritat av Ralph Erskin, byggnaden fick "Kasper Salinpriset" 1980. Studentmedaljen gavs troligen ut i samband med husets invigningsfirande.
1Alliansvapnet syftar troligen på köpman Johan Fissing som gifte sig med Anna Catharina Duborg i Reval 1717.
1AL Lindberg skriver i mail till Kulturen: "Min mormor dog strax innan fredslutet 1945, samma krig som inleddes alldeles efter det att jag föddes. Som syns på bifogade bilden träffade jag henne tillsammans med min mamma Karin i Mora. Det är den enda bilden jag har, hon har samma frisyr som på ungdomsfotot. Men jag minns inte att vi pratade, jag var ju liten. Min mormor hade haft tbc, legat på sanatorium och av rädsla för smittan inte haft nära kontakt med sina döttrar när de växte upp. Ett år innan hon dog fick hon en hjärnblödning, som det hette då, och låg sedan förlamad. Som jag förstått det var jag flera gånger under kriget evakuerad till Mora i sällskap med barnsköterskan från ett Stockholm med flyglarm om nätterna och panikrusningar ner till skyddsrummet i källaren. De här skräckfyllda minnena verka ha suddat ut allt annat. Jag fick silverkorset och fotografiet på Hildur Sandberg av min mamma men minns tyvärr inget alls om vad hon kan ha sagt. Detta var ett bra tag innan Blidfors bok kom ut. Den utlösande faktorn till den första artikeln i Kvinnovetenskaplig tidskrift där jag var redaktör var boken om Hildur Sandberg med kommentaren om Wallis, som jag förstås kopplade till inskriften på silverkorset." / Anna Lena Lindberg
1Allt är är inlånat av Siri Anderssons dotter Siv Johansson.
5Alma Lind gifte sig med sin kusin Wilhelm Lind, 1892-06-04. Alma var syster till Ylva Linds farfar. Ylva Lind är född 1913.
1Altarbrun, kallas den bård som från altarskivans framkant faller ned över antependiet och döljer dess fäste vid altarbordet.
1Altartavlan var en gåva till församlingen av dess kyrkoherde Segud Langwagen och hans hustru Katarina Helander.
1Amiralen Carl-Fredrick Eneskjöld, (förde skeppet Enigheten i slaget vid Hogland), skall ha döpts i klänningen, 1738 (ej troligt enligt Märta Lindström). Skänkt av hans oäkta sons dotterdotter, (senare av Karl XIII förklarad född i äkta säng, ärvde Torsgården i Björketorp) fru Elsa Westerström, född Gernandt. Övriga döpta i klänningen är sonen löjtnant C. F. Skjöld, dennes 6 barn i hans gifte med Lily Holm. En dotter Lily, gifte sig med dr. A.C.L. Gernandt, föräldrar till fru Elsa Westerström, vars 5 syskon är döpta i samma klänning.
1Amulett användes gärna på den färdigbalsamerade mumien, på bröstet. Skarabén var en symbol för dödlighet. " Scarabaeus."
1Amuletter av dett slag hängdes ofta vid vingarna på de Skarabéer som fästes på den dödes mumie, på bröstet.
8Amy Ledin arbetade i Gustaf Nilssons hattaffär på Kloster-gatan i Lund i drygt 51 år innan affären upphörde i febr. 1972. Hon fortsatte därefter att sy doktorshattar hemma.
1Anänts till Zoologiska institutionens expeditioner
1Anävndes för att ösa upp varor till kunder.
1Anbragt på skåp KM 6421.
2Anders Martin Rosenius, f 1899, var son till professorn Martin Gabriel Rosenius f 1825, fil dr 1855 teol dr 1888, d 1901, sonson son till C O Rosenius Evangeliska Fosterlandstiftelsens grundare Anders Martin Rosenius (f 1899 4/6) var son till professor Martin Gabriel Rosenius f 1825 samt dennes tredje hustru Ellen Elisabeth Svensson. Martin Gabriel doktorerade 1855 i filosfi och 1888 i teologi. Bodde på nuvarande Roseniusgården under tiden i Lund innan sonens födelse. Bodde ngn tid dessförinnan i London. Anders Martin bodde med sin mor en tid i Lund efter faderns död 1901. Därefter bodde de i Ingeborgsgården vid Huseby. Givaren Linnea Lindholms make Ture Lindholm (död 1999) skrev en avhandling om helgelsebegreppet hos C O Rosenius. På så vis blev paret Lindholm mycket goda vänner med Martin Rosenius. Martin Rosenius hade inga barn varför paret fick ärva flera saker.
2Anders Påhlsson var förste ägare av Östarp efter branden. 1807 gifte han och Bengta Jönsdotter från Everlöv sig. Östarpsinventariet 1923 KM28854-28969, värde 2000.00. [KM 28905-28969, värde 2000.00]
1andningsskydd för krigsberedskap
1Andra upplagan, BLÅ LEK Copyright by Åhlén & Åkerlund, Stocjholm and John Waddington Ltd, London.
1Andrea Ferrara var en hyllad svärdmakare, hans namn var synonymt med kvalite och namnet förfalskades både under och efter hans levnad, därför kan många varianter på stavningen förekomma bland förfalskningarna. Framför allt högländarna i Skottland hade en övertro på vapen stämplade med hans namn.
1Andrées luftfärd
1Angående stämpel, jämför KM 13210 "I O H A N I". Klingan alltså troligen spansk och avkortad.
1Angående unionsupplösningen 1905
1anges
1Ankommet med post den 28 mars 1941.
1Anledning till förvärvet; Troligen använd m klockkedja KM 94835.
1Anna Albrecktsson (f. 1865- d. 1892, Torna Hällestad nr 8 - Lund) var den flamskväverska som 1882? 1883? blev kallad till handarbetets vänner i Sthlm för att lära ut flamskvävnadstekniken. Hon hade lärt den av sin mormor i Everlöv Elna Persdotter (f. 1793-1883). Anna fick pris i flamskvävning på en hantverksutställning i Lund 1880. Gift 1887 (?) med målarmästare Pehr Wickander (se arkiv CXXVIII:24 Diplom 1875). Fick 3 barn, Erik (1888), Nils (1890), hans (1892). PW gifte om sig -93 m. Annas yngre syster Kerstin (1869-1934) och fick med henne 6 barn, bl a givaren, Anna Larsson född Wickander. Se även KM 70928.2, två mindre vävnader av skånsk typ g. av Yngve Wickander, Malmö, sonson till Anna (son till Nils Wickander).
1Anna Andersdotter är syster till givaren. Andrea är kusin till systrarna.
15Anna Andersson var född Zalinska i Lodz i Polen 1912. Satt i Ravensbrück mellan 1940-45. Kom till Sverige 1945 med de vita bussarna. Sedan till Slöinge. Gifte sig med en av trädgårdsarbetarna på Fammarps, arbetade på skofabriken Elit, Halmstad, i 17 år.
1Anna Carolina Olin, född Möller (1870-01-27-1959-01-20), mor till Annie Olin. Var Sveriges första kvinnliga bildhuggargesäll.
2Anna Elisabeth Wallin var född i Gråmanstorp, husföreståndarinna hos guldsmedsfamiljen Sandberg och god vän med Hildur, som kallade henne Wallis. Ett smyckekors KM 97362 liksom fotot Xfiles av Hildur Sandberg bevarades av Anna i 40 år och övergick i dotterns Karin ägo och sedan till givaren. Brevet KM 97366 från Hildur till Anna skänktes senare till givaren av en kusin. Dessa tre föremål liksom en dagboksanteckning av Annas make Oscar Schollin berättar om vänskapen mellan de två kvinnorna. Wallis nämns också i Joahnnes Blidfors bok om Sandberg. Anna Wallins mor dog när hon var ett år och fadern var okänd. Hon togs hand av sin mormor som dog när hon var 13 år och sedan var hon bosatt hos sin morbror som flyttade till Ängelholm. 1896 blev hon husförståndarinna hos guldsmedsfamijen Sandberg. Hildur Sandbergs mor hade avlidit julen året innan och Hildur Sandberg (1881-1904) var 15 år. Anna var då 24 år gammal och de två kvinnorna blev goda vänner. Anna Wallin arbetade sedan ett år i Finland och flyttade därefter till Mora. Där tillträdde hon som hushållerska i skogsförvaltaren Oscar Schollins familj, då hans hustru hade gått bort. Så småningom blev Anna och Oscar ett par, förlovade sig och fick en dotter 1903 och de gifte sig 1904. Anna Wallin var ogift när hon födde sitt första barn i Stockholm. Kanske var anldedningen den samma som att hennes väninna Hildur Sandberg var ogift. Vid dena tid protesterade många mot den för kvinnan ekonomiskt mycket ofördelaktiga äktenskapslagstiftningen, genom att inte gifta sig. Anna Wallin får fyra döttrar. När brevet, KM 97367, från hushållerskan Maria Bengtzelius till Anna Wallin skrivs på 1940-talet är Wallin sjuk i tuberkulos, som hon fick efter sin makes död 1912. Hon vårdas i omgångar på Romanäs Sanatorium vid sjön Sommen vid Tranås. Behandlingen innebar att lungorna gasades med resultat att de fick starkt minskad kapacitet. Hon avliger 1945. Anna fick alltså uppleva att växa upp utan mor, att som husföreståndarinna ta hand om Hildur Sandberg, som just mist sin mor vid 15 års ålder, och sedan vara tvungen att låta någon annan (Maria Bengtzelius) ta hand om sina egna fyra döttrar. Hennes TBC gjorde att hon inte fick umgås med, och ännu mindre krama, sina barn på grund av smittorisken. Förvärvet omfattar förutom silverkors, brev och foton också Anna Wallins handväska, portmonnä och plånbok som användes av henne de sista åren, samt även ett brev från hennes hushållerska Maria Bengtzelius (Köks-Mia) som var barnens trygghet när hon vistades på sjukhuset.
4Anna Elisabeth Wallin var född i Gråmanstorp, husföreståndarinna hos guldsmedsfamiljen Sandberg och god vän med Hildur, som kallade henne Wallis. Ett smyckekors KM 97362 liksom fotot Xfiles av Hildur Sandberg bevarades av Anna i 40 år och övergick i dotterns Karins ägo och sedan till givaren. Brevet KM 97366 från Hildur till Anna skänktes senare till givaren av en kusin. Dessa tre föremål liksom en dagboksanteckning av Annas make Oscar Schollin berättar om vänskapen mellan de två kvinnorna. Wallis nämns också i Joahnnes Blidfors bok om Sandberg. Anna Wallins mor dog när hon var ett år och fadern var okänd. Hon togs hand av sin mormor som dog när hon var 13 år och sedan var hon bosatt hos sin morbror som flyttade till Ängelholm. 1896 blev hon husförståndarinna hos guldsmedsfamijen Sandberg. Hildur Sandbergs mor hade avlidit julen året innan och Hildur Sandberg (1881-1904) var 15 år. Anna var då 24 år gammal och de två kvinnorna blev goda vänner. Anna Wallin arbetade sedan ett år i Finland och flyttade därefter till Mora. Där tillträdde hon som hushållerska i skogsförvaltaren Oscar Schollins familj, då hans hustru hade gått bort. Så småningom blev Anna och Oscar ett par, förlovade sig och fick en dotter 1903 och de gifte sig 1904. Anna Wallin var ogift när hon födde sitt första barn i Stockholm. Kanske var anldedningen den samma som att hennes väninna Hildur Sandberg var ogift. Vid dena tid protesterade många mot den för kvinnan ekonomiskt mycket ofördelaktiga äktenskapslagstiftningen, genom att inte gifta sig. Anna Wallin får fyra döttrar. När brevet från hushållerskan Maria Bengtzelius till Anna Wallin skrivs KM 97367 på 1940-talet är Wallin sjuk i tuberkulos, som hon fick efter sin makes död 1912. Hon vårdas i omgångar på Romanäs Sanatorium vid sjön Sommen vid Tranås. Behandlingen innebar att lungorna gasades med resultat att de fick starkt minskad kapacitet. Hon avliger 1945. Anna fick alltså uppleva att växa upp utan mor, att som husföreståndarinna ta hand om Hildur Sandberg, som just mist sin mor när hon var 15 år och sedan vara tvungen att låta någon annan (Maria Bengtzelius) ta hand om sina egna fyra döttrar. Hennes tbc gjorde att hon inte fick umgås med, och ännu mindre krama, sina barn på grund av smittorisken. Förvärvet omfattar förutom silverkors, brev och foton även Anna Wallins handväska, portmonnä och plånbok som användes av henne de sista åren, samt även ett brev från hennes hushållerska Maria Bengtzelius (Köks-Mia) som var barnens trygghet när hon vistades på sjukhuset.
1Anna hade inte råd att köpa en anorak till sin dotter Birgitta (givaren) utan sydde en liknande.
1Anna Hierta Retzius brudklänning, när hon gifte sig med professor Magnus Retzius 1876-11-28.
1Anna Jönsson som är mor till givaren sydde kjolen till sin syster Ellen Palander.
1Anna-Karin Wadenbäck skänker klubban eftersom det var maken Kjell Wadenbäcks önskan. Kjell Wadenbäck 1928-2015, tidigare Kjell Wallentin-Nilsson (bytte till Wadenbäck 1962).
1Anna Larssons sista vilja var att bägaren skulle skänkas till Kulturen. Bägaren skänkt genom Olle Sterner.
1Anna Meta (Märta) Gärsch född 18980225 död 19910306. Ägde August Lundströms juveleraraffär i Lund, som hon ärvt efter August Lundström, silversmed i Lund.
26Anna Meta (Märta) Gärsch född 18980225 död 19910306. Ägde August Lundströms juveleraraffär i Lund, som hon ärvt efter August Lundström. Silversmed i Lund.
1Anna Meta (Märta) Gärsch född 1898-02-25 död 1991-03-06. ägde August Lundströms juveleraraffär i Lund, som hon ärvt efter August Lundström. Silversmed i Lund.
2Anna och Claes Bergenstråhle var morföräldrar till Fru Karin Hejlmkvist, gift med Fredrik Hjelmqvist, stadsbibliotekarie i Stockholm. Uppgifterna lämnade av Gertrud [överstruket] Gunnel Sterner Djursholm, dotter till fru Karin Hjelmqvist. De tre i gamla katalogen omtalade tapeterna finnes 1967 i Karin Hjelmqvists ägo.
2Anna Silverstolpe, gift Ribbing, farmor till, Bo Ribbing.
1Anna Silverstolpe, gift Ribbing, farmor till Bo Ribbing.
1Anna sydde mycket populära bruna sammetsbyxor av mönstret till dottern Birgitta (givaren).
1Anna sydde upp en jacka med sammetskrage till dottern Birgitta (givaren), Birgitta blev retad för jackan.
1Anna sydde upp hängselkjolen i blått tyg till dottern Birgitta (givaren), kjolvidden vidgades eftersom Anna ansåg att kjolen var för smal.
1Anna var gift med Georg Karlins i hans första äktenskap, de var gifta från 1896 fram till hennes död 1898-03-27.
1Ann B sydde sparkbyxor till sin dotterdotter Alexandra född 1986.
1Annelund var ursprungligen ett av Nedre Frösundas torpställen som mot slutet av 1700-talet blev sommarställe. Per Henrik Ling "den svenska gymnastikens fader", flyttade till Annelund 1817 och friköpte stället 1822. Han byggde om gården till dess nuvarande utseende och bodde där fram till sin död 1839. Vid gården finns hans gymnastikbyggnad ännu bevarad.
7Annika Thorkell berättar 2011 att hennes mormor, Ragnhild Johansson, död 1919, sytt kronprinsessan Margaretas Luggudedräkt. RJ var finsömmerska i Helsingborg.
1Ann-Marie Göransson fick servisen i början av 1930-talet som födelsedagspresent av en kamrat, Rosa Juval, Lund. Rosa gav alltid mycket fina presenter.
1Anonym givare
1Anonym givare, förmedlat av intendent Bengt Bengtsson.
1Ansågs tidigare tillverkad i England, Southwark av Wilhelm Christian, verkstad. Inför Rijksmuseets i Amsterdam 200-årsjubileum år 2000 tittade de på urnan och bestämde den som Delftfajans. Urnan lånades ut till denna jubileumsutställning.
1Anses av säljaren vara äldre än 1850-talet.
1Anskaffad 1920-talet till
1Anskaffad av friherre professor Hans Hugold von Schwerin vid hans resa till Kongo.
1Anskaffade genom Anders Zorn.
1Anskaffade genom fru Annika Heijkenskjöld, Malmö museum, som ersättning för där utställda och bortstulna spelkort, som lånats fr. Kulturen 1951.
1Anskaffades till konstslöjdsanstalten omkring 1900. Under de senaste årtiondena använd på museets konserveringsanstalt.
1Anskaffad genom Anders Zorn, använd av Bängt Wulff.
1Anskaffad och använd under andra världskriget.
1Anskaffad omkring 1910.
1Antagligen ett av de från museet för fem år sedan stulna korsen.
1Antagligen flaska av standardtyp för försäljning av saft, livselexir eller dylikt. Plats för etikett finns utsparad på det räfflade mittpartiet.
1Antagligen kommet med Anders Påhlsson tiden före 1780, förvärvat genom Jöns Persson. Östarpsinventariet 1923 KM 28854-28969 [KM 28905-28969, värde 2000.00]
1Antagligen pjäxor till skidor KM ?
1Antagligen snidat av Villandsmästaren, enligt uppgift av konservator Midtun vid Norske Folkemuseum.
1Antas ha kommit från faderns hem eller släkt, Anders Andersson, född i N. Björstorp, Brösarps skn
1Antecknat på katalogkort: Enligt tradition har vapnet tillhört Lord Nelson.
1Anteckningar från jägarmästare Hjort i Kisa museums förvärvskatalog: "Gammalt sorgskärp af svart virkning och fasoner af silfvertråd, förfärdigat av Mor som flicka". Denna katalog finns i Linköping numera enligt uppgift 1963 av landsarkivarie Chattingius[?].
1Anteckningar på katalogkort, 1: Köpt på auktion [av säljaren]. Brukades att ha psalmboken uti vid kyrkogång.
1Anteckning av Eva K-S: Samma sköldhållare som den Piperska vapenservisen, fast skölden här är blind.
1Anteckning på katalogkort: "Har tillhört prinsessan Sofia albertina f. 1753 d. 1826, - enligt en etikett - ehuru det kan dragas i tvivelsmål huruvida hon haft den som barn, då mamsell arvidsson blev ryktbar först senare."
1Anteckning på katalogkort: 6/10 1950, ligger i Vävskolan. 1/11 1952, ligger på klädkammaren. 1955, upphängd i taket i glasrummet. 1961, upphängd i textilhallen. Makt, Prakt, Identitet.
1Anteckning på katalogkort: Enligt Karlins katalogkort "Kina 1800-talet" mot vilket det simpla materialet och utförandet strider. Allt tillgängligt jämförelsematerial talar också emot en sådan rubrisering.
1Anteckning på katalogkort: Kan ha tillhört Anna Ols Dotter f 1824 på Viby nr 6. Tills.m. Knäppa, röd. Brudlist grön. Nattkappor. Klut. Agedyna 2 delar, broderad.
2Anteckning på katalogkort: Narcisser ses på många tidiga mönster omkring 1900 även från HV i Stockholm. Kanske Kulle? Ej igenkända av Karin Blomqvist (Landergren) som sett interiörerna i huset. M L-M [Märta Lindström].
1Anteckning på katalogkort: Tillhörande dräktsilver, spänne, lövform m. filigran och röda, slipade glasbitar, bortsprättade 20061107, förvaras bland dräktsilvret./ KH 20061107
1Anteckning på katalogkort: Troligen avklippt, från början troligen 204x182 cm.
1Anteckning på katalogkort: Var i Norrland duken köpts ingen uppgift, (i Härnösand) kanske Jämtland. Här har gått förbindelseled från Norska kusten till Bottenhavet. Kan ha kommit från Danmark > Norge > Sverige - åter till Sydsverige och "Gamla Danmark" genom köp. OBS Hypotes
1Anteckning på katalogkort: Vid uppsättning för Ting för Lek föll Ann-Sofie illa och slog sönder sitt ansikte. Det blev stora sprickor samt en del av ena kinden slogs av. Den delen hittades i ett stycke och lades på plats. Det beslutades att Ann-Sofie skulle tillbaks till magasin utan att limmas. Med tanke på hur liten kunskapen om plastmaterialen fungerar är idag får limmning ske i framtiden när kunskapen är större. 10/4 2003 LT [Lena Tegnér].
1Anteckning på katalogkort "Elsass?". Av Karlin uppköpt för 10.00 [KM 6935-6936]
1Anteckning på katalogkort- 1700-talsmodell, tillverkad på 1800-talet, senare uppgift.
1Anteckning på katalogkortet; Flaconen har under arbetet gått sönder.
1Anteckning på lapp liggande i kistans läddika: Denna kista hade intill utställningen Sydsvensk folkkonst juni 1940 å ena gaveln fraktgodslappar märkta Malmö till Lund. Antecknat av G Å.
1Antikiserande dekor efter Wedgewoodmodell, "Portlandvasen" förebild. Troligen gjord för utställningsändamål.
1Anton Carl Luplau gjorde vid denna tid grupper av gammeltyska och romerska krigare, jämför Scherer. Av givaren inköpt på Bukowskis 1917-12 för 755.00.
1Anträffade år 1933 vid rengöring av garderob i Locus peccatorum.
1Anträffad i grunden till den år 1941 rivna gårdslängan å tomten i hörnet av Lilla Gråbrödersgatan och Vinstrupsgatan.
1Anträffad vid undersökningar i samband med dräneringsarbeten strax utanför domkyrkans norra tvärskepp.
2Anträffat 1933 vid rengöring av garderob i Locus peccatorum.
1Anträffat vid inventering av Konstindustrilotteriets handlingar år 1934.
1Anv
1Anv. av Elsa Green, Osby (giv:s mor).
1Anv. av familjen Ingers vid Hvilans folkhögskola, Åkarp. Litografierna köpta i Tyskland 1883, Reparerad 1888. Nyarbetad i trä o halmtäckt 1904.
1Anv. av giv. vid flygflottiljen F10 i Ljungbyhed.
1Anv. av givaren.
1Anv. av givaren 1980-83.
1Anv. av givaren i hans ungdom. F. 1909.
2Anv. av givarens far C-Gr Stiernclou-Lillienberg ~1950-70 (m.a.o. så länge han rökte), i hemmet Schedingsnäs, Forsheda, Sm. Stod i hörnskåp som ärvts 1989 av E.L.O.
1Anv. av Inga Sterregaard, Malmö, som arbetat som formgivare hos Sk. Lito AB, Malmö.
1Anv. av Johanna o Nils Jönsson, Lövestad.
1Anv. av Kulturens stadshist. avd ~1900-1990, Överfört till saml. vid inventering.
1Anv. i givarens hem.
1Anv. i hemmet 1981-1983.
3Anv. i hemmet under 1980-talet.
2Anv. i hemmet vid ombyggnad. Skuret vid öppnandet.
1Anv. i hemmet vid ombyggnad. Skuret vid öppnandet. Givarens far var chef för företaget till sin död 1949. Tillv. huvudsakl. inriktad på apoteksetiketter- och likn.
1Anv. i Lanthandel i Istaby, Lister-Mjällby, Sölvesborg.
1Anv. i Lund från omkr. 1940 fram till 1970-talet.
1Anv. i Lund in på 1970-talet.
1Anv. på Apoteket Svanen i Malmö 1956-58, där den fanns när Åkerman Rudolf övertog apoteket. Åkerman pensionerades 1966. (Han har arbetat på apoteket Kronan i Södertälje, Svanen på Råå och Lejonet i Heslinborg samt även i Stockholm).
3Anv. till förvaring på Kulturens textil avd. Överförd till förpackn. saml.
1Anv. vid cykelstall i Rudgruvan, Fagersta -1972.
1anv. vid expeditioner utf. För Zool.inst.
1Anvädes vid mönstervävning.
1Anvädes vid sorg och nattvardsgång.
1Använd, av okänd kvinna, vid en av de årligen återkommande maskeraderna/karnevalerna i brukssamhället Skromberga, Ekeby. Sprättade sömmar och fållar tyder på att den har använts vid flera tillfällen. Vid överlämnandet till Kulturen förvarades klänningen i en brun papplåda med vit etikett med texten "ILGODS från Aktiebolaget Mamlö Kläder, Malmö Till Firma Edvard Fischer Bestämmelsestation Simrishamn". Lådan var dock i så dåligt skick att den destruerades.
1Använd: med kavaj och kjol på barndop; topp och kjol till smoking bl.a. hos Helge Berglund, senare chef för Stockholms Lokaltrafik.
1Använd 1933-52 används i givarens läderhandel i "Stäket", dessförinnan i en Speceriaffär i Tomegapsgat., Lund.
1Använd 1944 vid en uppvisning Idrottshallen i Lund för att visa hur äldre gymnastikdräkter såg ut. Dräkten eventuellt äldre. Användes med sjömanskrage.
1Använda av bagare Gustaf Bergren i Näsum, född på 1820-talet och utvandrade till America i början av 1880-talet.
2Använda av brukaren som "Röd stjärna". [Röda stjärnan (fr. L'Etoile rouge), ett 1914 i Genève bildat internationellt förbund av föreningar till bistånd åt djuren på slagfälten, kan sägas vara Röda korsets motsvarighet för de sårade och sjuka krigsdjuren. Förbundets emblem är en röd femuddig stjärna med inskrift: Inter arma misericordia 'lat., "Barmhärtighet under striden". Svenska Röda stjärnan, stiftad 1917, tillhör detta förbund. Dess organisation - i det väsentliga liknande Svenska Röda korsets - har, liksom detta, officiös prägel.]
29Använda av Elisabeth Leijonhufvud som barn på 1890-talet.
1Använda av en major Burman, född i Stralsund på 1750-1760 talet.
1Använda av givaren dels i Dalby, dels på verkstaden i Tomegapsgatan, Lund.
1Använda av givarens barn
10Använda av givarens barn.
2Använda av givarens döttrar.
3Använda av givarens mans, Carl-Göran, syskon, födda mellan 1912-1919. Barn till akademiräntmästare Otto Regnell och hans hustru Agnes, född Pålman, Lund
1Använda av givarinnans moder, fru Nilsson.
1Använda av givarinnan som skridskokängor.
1Använda av Sivs barn.
1Använda av Sivs barn.
1Använda av Siws barn.
1Använda av Siws barn. Snarlik en spännslejfsko för barn som finns i Kulturens samlingar, KM 21029.
5Använda av tidigare generationer i givarens släkt.
1Använda för framställning av kattunstryck.
1Använda för insändande av kontrollprover till Stockholm.
1Använda för konservering under 1950-talet.
1Använda för tillverkning av sodavatten.
1Använda i Dalarna i givarens far- eller morföräldra hem från slutet av 1800-talet.
1Använda i givarens barndomshem, Kulturens arbetarbostad från 1920-talet, därefter av givaren fram till 1993.
2Använda i givarens föräldrahem, Lokförargatan 11c, Lund. Fadern var murare, modern hemsömmerska.
9Använda i givarens föräldrahem Lokförargatan 11c, Lund. Fadern var murare, modern hemsömmerska.
1Använda i lägenhet på Norra Promenaden i Lund, en 2:a med högt i tak. Sydda 1971 till vardagsrummet.
2Använda i Lars Nilssons föräldrahem före mejeriets tillkomst i Sandby.
4Använda i smedjan för över hundra år sedan.
1Använda på Kulturens vävskola t.o.m. 1955.
1användas på dopklänning
2Använda till barnen Wrangel von Brehmer.
1Använda till baron J.C. Tolls skor.
1Använda till exercisgevär vid seminariet i Lund.
1Använda till föregående klänning.
1Använda till hästsele. Tillh K.M. 45555 o. följ.
1Använda till högryggade stolar på Svaneholm, slutet av 1800-talet-början av 1900-talet. Sålda på slottsauktion 1930-talet. Köpt på auktion på Svaneholm 1930-talet av givarinnan.
1Använda tillsammans med arbetsblus KM 87608.
1Använd att äta gröt med i giv:s farföräldrahem i Stora Harrie.
1Använd att gunga småbarn i, enligt givaren.
1Använd att ha mat i vid fisketurer.
1Använd att slå fast löter på ekrarna.
2Använd att strö under hästarna med.
1Använda under moderata samlingspartiets kampanj vid EU-folkomröstningen.
1Använd av Ada Persson vid en av de årligen återkommande maskeraderna/karnevalerna i brukssamhället Skromberga, Ekeby. Klänningen har eventuellt även sytts av Ada. Sprättade och ändrade sömmar och flyttade hyskor tyder på att den har använts vid flera tillfällen. Vid överlämnandet till Kulturen förvarades klämnningen i en brun papplåda med vit etikett med texten "ILGODS från Aktiebolaget Mamlö Kläder, Malmö Till Firma Edvard Fischer Bestämmelsestation Simrishamn". Lådan var dock i så dåligt skick att den destruerades.
1Använd av Agnes Magnell, första kvinnliga eleven vid KTH, vid hennes bröllop. Agnes Magnell är moder til Claes Smith.
3Använd av amanuens Carl-Gustaf Lekholm Kulturen Lund.
1Använd av Anders Johan Nordström, 1845-12-03-1916-03-01, i Bothildelund, Stångby församling, Malmöhus län. Han blev verksam som kyrkoherde i Västra Hoby och Håstad.
1Använd av antingen Emelie eller hennes dotter Emma Thomander [enligt anteckning på katalogkort].
1Använd av bankens nattvakt.
1Använd av barn.
1Använd av barnmorska i Lund.
1Använd av barnmorskan Sigrid Johansson då hon skulle ut på förrättning enligt gåvoboken.
1Använd av brandchef Offerdahl till hans barn.
1Använd av brukare/givaren i hans firma.
6Använd av brukaren/givaren i egenskap av reservofficer vid Södra Skånska infanteriregementet i Ystad.
1Använd av brukaren/givaren som barn, född och uppväxt i Lund.
1Använd av brukaren/givaren som pojke, han var född och uppvuxen i Lund, flyttade sedermera till Stockholm.
1Använd av brukaren för förvaring av glasplåtar (inskrivna under C16966-17171).
1Använd av brukaren på 1860-talet vid torvtäckt i Sandby mossar. Brukaren var gift med en faster till säljaren.
1Använd av brukaren som underlag när han skrev tal, texter och liknande.
2Använd av Elisabeth Leijonhufvud som barn på 1890-talet.
1Använd av en av givarinnans söner.
1Använd av en kol- och vedhandlare som haft verksamhet i fastigheten på Lilla Tvärgatan 30.
1Använd av en snickare i Dalby för cirka 80 år (1957) sedan.
1Använd av Erik Wedin, Gävle (giarens far).
1Använd av familjen Colliander Nyström, Göteborg.
1Använd av familjen Skjurle-Stamp, troligen. Bältet bedömdes av A-S Svakko höra ihop med kragen, och är Lulesamisk i sitt uttryck. Kragen bedömdes som 1700-tal eller ev äldre. Bältet kan också vara äldre. Det äldsta silvret är ofta ostämplat.
1Använd av familjen Trolle Bonde. Har kommit till Trolleholm genom Anna Trolle Bonde, där den fanns bland Augustine Ehrensvärds samling.
1Använd av familjen Westrup, Övragård, Barkåkra 1980-1992, inköpt i Ängelholm.
1Använd av fiskaren Anders Persson, Tången. Mollösund
2Använd av flera generationer.
2Använd av föregående generation.
1Använd av Fredrica Thomander vid hennes bröllop med kyrkoherden Josua Colliander.
12Använd av fröken Nanny Abramsson, född 1872 död 1961, översköterska i Simrishamn, i hennes hobbyverksamhet vid 1900-talets början.
1Använd av Fru Greta Kjellberg född Santesson, då hon gifte sig i Paris 193[?].
1Använd av givaren, som köprt den begagnad.
1Använd av givaren.
1Använd av givaren. Broderad år 1908 av grevinnan Karin Spens.
1Använd av givaren åren 1965-1975. Tidigare tillhört brodern, Per W. Lindvall, åt vilken rocken köptes när han gick i realskolan. På tonåringsmanér skrev han (ägare) "nobody" osv.
1Använd av givaren framför allt i Hovås, bars under orange badrock i sniljefrotté.
1Använd av givaren i hans verksamhet i Halland och Småland under 1930-talet, avsedd att testa sjuka hästhovar.
1Använd av givaren i hennes butik Kanters Manufaktur åren 1926-1980.
1Använd av givaren när han var barn.
1Använd av givaren när maken var kulturattaché i Bonn Från 1970.
1Använd av givaren och hennes bror Helge.
1Använd av givaren på 1970-talet. Beställd från tidningen Femina.
1Använd av givaren på arbetsplats, delvis av affektions skäl, arvegods.
1Använd av givaren på gesällvandring 1901. Till Kulturens 75-årsjubileum d. 12.6.1957.
1Använd av givarens barn
79Använd av givarens barn.
1Använd av givarens barn (ej namngivna).
1Använd av givarens dotter.
1Använd av givarens farmor eller faster.
1Använd av givarens farmor eller faster. Samtidiga förvärv är muff och leksaker.
8använd av givarens föräldrar
1Använd av givarens make.
1Använd av givarens man Carl-Görans syskon, födda mellan 1912-1919. Barn till akademiräntmästare Otto Regnell och hans hustru Agnes, född Pålman, Lund
1Använd av givarens mans, Carl-Göran, systrar, födda, 1912 och 1913. Barn till akademiräntmästare Otto Regnell och hans hustru Agnes, född Pålman, Lund
1Använd av givarens moder.
2Använd av givarens mor (död 1939), denna köpte bonaden färdigbroderad hos Brunnströms broderiaffär på Lilla Fiskaregatan i Lund.
1Använd av givarens mor (död 1939), denna köpte bonaden färdigsydd hos Brunnströms broderiaffär på Lilla Fiskaregatan i Lund.
11Använd av givarens mor Siri Andersson, Kulturens Arbetarbostad.
1Använd av givaren som barn
1Använd av givaren som sommarslips 1961.
1Använd av givaren som vardagskopp.
1Använd av givarens son Tommy på 1950-talet. Givaren ville skänka mer, sortering gjordes vid gåvotillfället, val av sådant som kompletterar samlingarna.
1Använd av givarens syster som var fotograf till yrket men knappast utövade detta på senare år.
1Använd av givarens syster vid audiens hos Kungen med anledning av en process.
1Använd av givaren vid ca fyra års ålder.
1Använd av givaren vid hans arbete som murare vid byggnationen av väggen i lättbetong till utställningen "ByggnadsKulturen" under våren 2012.
1Använd av givaren vid hennes studentbal på 1960-talet.
1Använd av givaren vid längdskidsåkning.
1Använd av givaren vintern 1961.
5Använd av givarinnans söner.
1Använd av givarinnans syster som var fotograf till yrket men knappast utövade detta på senare år.
1Använd av givarinnan vid 2 års ålder.
1Använd av givarinnan vid nyårsbaler i Malmö 1927-1928.
1Använd av givarnas fäder, Alfred Persson (1903-1985) och Jöns Åkesson med varsin gård i Östra Torn, som ägde harpan gemensamt, den stod på logen Ö Torn nr 18 (nuvarande nr 14). Gunnar Perssons far köpte sin gård, Ö Torn nr 4, i mitten av 1930-talet (nuvarande Östra Torn 55). Gåva i samband med utrymning av loge före kommunala bostäder.
1Använd av Gösta Blitzén, Arlöv (död 1957).
1Använd av grevinnor i familjen Trolle Bonde, 1830-1970.
1Använd av hantverkare våren 1973 vid iordningställandet av Dräktutställningen.
2Använda vid bröllopet 1861 mellan AO Wallenberg och Anna von Sydow. Därefter i arv till Ruth Wallenberg och via Berit Wallenberg till Caroline Gyllenkrok, Björnstorps slott. Givarnen Gustav Gyllenkrok är barnbarns barnbarn till brukarna.
1Använda vid den psykologiska undervisningen under 1920-talet.
1Använda vid doktorspromotion i Lund.
1Använda vid dräktparaden på Kulturen, oktober 1935.
2Använda vid fiske med långrev.
1Använda vid gjutning. Av givaren inköpta omkring 1940.
1Använda vid huggning av stavar till laggkärl mellan 1850-1900.
1Använda vid jordbruksarbete.
1Använda vid läsning under växelundervisningens tid.
1Använda vid Lund-Bjerreds järnväg.
1Använda vid räkning under växelundervisningens tid.
1Använda vid reperation av nätredskap.
1Använda vid sjöfågeljakt. Tillverkade av givaren/brukarens farfar (ej namngiven). Inventerat 2001-01-18 av Lars Englund, Boovägen 3 132 47 Saltsjö-Boo.
1Använda vid skärande av glas i skärmaskin se u-ris 61220, 61221.
1Använda vid spåntillverkning.
1Använda vid vävning.
1Använda vid vävning å bandvävstol.
1Använd av Ingeborg Condelius under hennes tid som pensionatsvärdinna på Björneborg i Björnänge, Jämtland.
1Använd av klensmed
1Använd av kolare och sattes i glöden vid milan.
1Använd av konstväverskan Anna Albrecktsson, Wasaholm. Vävde på Handarbetets Vänner. Lärde sig väva flamsk av mormodern som var 85 år. Lärde fru Thora Kulle att väva flamsk. Lärde känna sin man målarmästare Wickander på gamla Kulturen i Gråbrödersgatan där han målade och hon vävde. Anna dog vid 27 års ålder och målarmästare Wickander gifte sig med Annas syster Kerstin, mor till givarinnan Ebba Wickander. Kerstin vävde på Brunssons och på beställning. Kerstin och Annas mor hette Karna.
1Använd av Kulturens museichef i Locus Peccatorum.
5Använd av Kulturens vakter.
1Använd av lantbrukare Per Andersson (1878-1963), Åkarp.
2Använd av Louise Weidenhielm (död 1902) g.m. borgm. i Lund Carl Brinke i hans första gifte. Givarens faster var borgmästare Brinks andra hustru.
1Använd av Louise Weidenhielm (död 1902) g.m. borgm. i Lund Carl Brinke i hans första gifte. Givarens faster var borgmästare Brinks andra hustru. Till bärdyna och huvudkudde vid dop.
1Använd av Maja Nilsson, f. Lindström, givarens mormor, som var hälftenägare i elfirman Lindström & Sjöberg, Borås.
1Använd av Mimmi f. 1895 hon sov i den, i skuggan, vaktad av sin svarta dadda. U S A, Pennsylvania Johanstown
1Använd av Mona i 12/13-års åldern. Sydd av Monas mor Ann-Marie Levander (1924-2012).
1Använd av Mona tillsammans med väst KM 95989.
1Använd av någon medlem av antingen familejn Murray eller familjen Koch.
1Använd av skojare vid borttagning av hästarnas tvåårs- tänder.
2Använd av släktingar till givarna, möjligen också av Jacquette Lyttkens.
1Använd av släktingar till givarna.
1Använd av släktingar till givarna och av Jacquette Lyttkens.
7Använd av syskonen Weibull där professor Lauritz var den äldste. De övriga syskonen är: Louisa (1874-), Julius (1876-), Alexander (1878-), Martina (1880-), Carl.Gustaf (1881-) och Curt (1886-).
1Använd av systrarna Ann-Marie och Tora Göransson för matlagning på hotellrum vid utlandsresor under 1950-talet.
1Använd av systrarna Ann-Marie och Tora Göransson under deras barndom.
10Använd av tidigare generationer i givarens släkt.
2Använd av tidigare generationer i givarnas släkt.
1Använd av Tina Magnusson, Tonie L köpte den av henne för 800.00. Tonie har använt den på prinsessan Christinas 40-årsdag. Tonie la upp den till ankellång. Sandaletter och svarta strumpor tillhör.
1Använd bland annat på olympiaden i Berlin 1936.
1Använd bl a på baler på AF i Lund. Brukaren är givarens mor.
1Använd dels vid ljustring från båt, dels vid tjäderjakt.
4Använders för att stämpla på lack
1Användes 1969-1983 vid Kulturens arkeologiska avdelnings Lundaundersökningar.
1Användes att ställa kittlar på vid brygd. Nygjord.
1Användes av damer
1Användes även för tillverkning av höband.
1Användes av Gerda Nilsson, Tollarp som tärna på systern Bettys bröllop den 1 mars 1940 i Huaröds kyrka.
1Användes av givarens fader, lantbrukare Nils Åkesson
2Användes av givarens farmor Ingrid Svensson, f. Larsson, g.m. lantbr. Torsjö, Örsjö sn. (1833-1915) anv. dyl. fr. t. 80-årsålder
1Användes av givaren vid olika former av föreläsningsverksamhet.
1Användes av havande kvinnor som skydd mot onda makter, ansågs skydda eftersom den var stickat med stålstickor.
1Användes av Mette Rosencrantz Parker flera år i slutet av 40-talet då hon bodde i Stockholm och arbetade på UD. Tyget kommer från faderns uniformscape, han var ryttmästare vid Kronprinsens Husarregemente i Malmö.
1Användes av prinsessan Christina hemma som kvällsjacka, klädde om till middagen, Villa Beylon var kyligt vintertid. Köpt av svägerskan Tina Magnusson.
1Användes bl.a. i samband med önskad tandfilning vid hästhandel.
1Användes bl.a. till att binda samman saker.
2Användes efter rekomendation av läkare för daglig tvättning av underlivet men även i försök att förhindra befruktning eller spridande av könssjukdom efter samlag.
1Användes eller var meningen att avändas som sorg/allvars förkläde
1Användes för artificiell insemination
2Användes för att "stampa orm", dvs. fånga sandmask som användes som agn vid torskfiske.
1Användes för att bära vatten med mera.
1Användes för att bleka tvätt med.
1Användes för att bränna bort exempelvis färg, svetsning
1Användes för att dela och ta ut dött foster.
1Användes för att få lyster på svarta handskar.
1Användes för att kärna ur äpplen med mera
1Användes för att klyva vidjor vid halmtäckning. Vidjor användes innan tråden blev allmän. Föremål förvärvade av Herr John Jönsson. Gamlegård Dagstorp på auktionen i bygden och skänkta av honom till Kulturen se även nr KM 54848-54900 och KM 55568-55569
1Användes för att lägga upp glöden i kakelugn.
1Användes för att lägga upp glöden på i kakelugn.
1Användes för att leka med.
1Användes för att linda barn med.
1Användes för att ösa upp tex gryner åt konsumenter.
1Användes för att ösa upp varor till kunder.
1Användes för att raka ur kol från kupolugn.
1Användes för att räkna vartal på skruvar till maskiner
1Användes för att samla limfärg vid nedtvättning av tak.
13Användes för att sitta i livets urringnig.
1Användes för att skilja axen från halmen vid beredning av takhalm
1Användes för att skydda säckarna vid färd till kvarnen.
1Användes för att skydda skorna
1Användes för att stämpla på lack
1Användes för att tända Erik Höglunds ljusstake i Bosebo kyrka.
1Användes för att testa hovens kännslighet vid skada. Tillverkats som gesällprov i hovslageri vid Veterinärhögskolan i Skara. Skänkt genom Kronoassistent Kjell Paulsson, Krafts torg 10 b, Lund.
1Användes för att trycka ut kakor ur deg
1Användes för att utsätta måttet på handskar.
1Användes för emballage av kött, pålägg, etc.
1Användes för för får och get.
1Användes för förvaring av beslag och krokar.
1Användes för förvaring av dräktassessoarer.
1Användes för förvaring av knappar och dyl.
1Användes för förvaring av knappnålar.
1Användes för för veterinärinstrumenter
2Användes för friluftsbruk.
6Användes för gjutning
1Användes för heminredning.
1Användes för inspiration för litografer.
1Användes för kaffets avsvalning efter rostning, samt avskiljandet av skal bland kaffebönorna. Lådan påträffades med en bunt gamla gårdspapper som tagits ur och placerats i Kulturens arkiv, stående på sidan i det Esbjörnssonska handelshuset i Löddeköpinge.
1Användes för kläder. Gåva i samband med ombyggnad juni 1992. Flera av föremålen i förvärvet är troligen formgivna av Erik Ekblad.
1Användes för ko (bakbenen).
2Användes för målning av granitimitation.
1Användes för måttagning för skor.
1Användes för militärt bruk.
1Användes för möbeltillverkning
1Användes för ölframställning.
1Användes för öl och vin.
1Användes för passering av bär och grönsaker
1Användes för presentförpackning för exklusiva matvaror.
1Användes för reducera tryck i tågbroms.
1Användes för relieftryck på papper
1Användes för rensning av frö.
1Användes för servering på flygplan
1Användes för skyddsomslag till underlagspapp, respektive täkpapp
1Användes för skyltning utanför butik.
1Användes för smyckeförvaring.
1Användes för spermaprov.
1Användes för suturering av sår.
1Användes för tävlingsskytte.
1Användes för telefonavgift.
1Användes för tillexempel för att klä bord, disk, med mera.
1Användes för trädgårdsarbete
1Användes för transport av tetraförpackningar.
1Användes för underlag för grytor över öppen eld.
1Användes för undersökning av öra.
1Användes för upplysning av notställ.
1Användes för vaginalsutur (för djur).
1Användes fram till 1992 på Kulturens kansli i Locus Peccatorum.
1Användes huvudsakligen för apoteksemballage.
1Användes i badrum.
1Användes i givarens föräldrahem. Har aldrig varit i bruk i tvättinrättningen.
1Användes i givarens föräldrarhem, till att ta ut plåtar ur ugnen med.
1Användes i givarens mormors hem, som dricksglas åt barnen.
1Användes i givarens speceri o diverse handel, Torget, Kävlinge.
1Användes i hemmet när peruken var avtagen.
1Användes i Ingegerd Henschen-Ingvars föräldrahem.
2Användes i militärt bruk.
1Användes i restaurang
1Användes i Södra Sandbys bränneri, byggt 1903.
1Användes i st.f. valsverk att hamra lumppapper med mot ett underlag av sten.
1Användes i trädgården
1Användes möjligen som souvenir.
1Användes när flickorna (el. flickan) "Stod på gången".
1Användes när man ville binda ihop hästens ben.
1Användes på Knutgillet 1960-01-13. Enligt brukaren/givaren: Min brudklänning syddes av Ida Jönssons Ateljè i juli 1959. Den användes vid vårt bröllop i Gränna kyrka den 31 juli 1959. Vigselförrättare var komminister Ture Pettersson. Efter vigseln åkte vi i min man Kjells öppna sportbil, en Mercedes 190 SL till Gyllene Uttern, där bröllopsmiddagen serverades. Vi körde sakta i den öppna bilen och långa bilköer bildades efter oss. Det var ett förfärligt tutande, men när vi blev omkörda vinkade de förmodligen tidigare sura bilisterna glatt. Min klänning syddes i det högst aktuella materialet flockprint. Det var viktigt att klänningen uppfyllde den tidens krav på välkläddhet. Lång ärm skulle det vara och den skulle gå högt upp i halsen. Eftersom det var planerat att klänningen skulle användas som balklänning ett halvår senare på Knutsbalen den 13 januari 1960 löstes det så att klänningen syddes som balklänning med liten jacka (KM 87352). En annan "viktig" fråga var handskar - med vänster ringfinger uppsprättat - eller inte. Jag ville absolut inte ha några handskar. Så fick det bli. Till klädseln kom en lång tyllslöja, Gränna kyrkas brudkrona, vita mycket högklackade skor från Mårtenssons skoaffär på Västra Mårtensgatan och en brudbukett med liljekonvaljer. De blommorna var svåra att få fatt i slutet av juli, men en blomsteraffär i Jönköping klarade det. På den tiden skulle en brud ha "something old and something new, something borrowed and something blue". Det nya var klänningen, det lånade var brudkronan och det blå var en liten näsduk, men jag kan inte komma ihåg vad det gamla var - möjligen något smycke. Intressant är idag att tänka på hur min redan mycket smala midja drogs in ytterligare av en höfthållare med hög midja som gick omlott med en lång BH försedd med rejäla fjädrar. Ack, ja! Min yngre syster var tärna på bröllopet. Även hennes klänning syddes hos Ida Jönsson. Också i den var materialet flockprint. Men tärnklänningen var givetvis inte helvit. Brudklänningen förvandlades under hösten till balklänning. Jackan hängdes undan och den vita klänningen fick en stor blå taftrosett (KM 87353) med långa ändar mitt bak. Skärpändarna kunde också läggas över axlarna och fungera som sjal. De vita skorna byttes till balen ut mot ett par röda mockaskor (KM 87354), också de med skyhöga klackar. Vi gick mycket seriöst in för att göra ett stiligt intryck på balen. Inte minst gällde de hälsningsnigningen. Den övade vi på i ett par månader. Men så satt den också som den skulle på balen. Det var "en nigning med sus" stod det i Lunds Dagblad följande dag. Och det är klart: skall man åstadkomma en hovnigning går det inte att vara klädd i fodral. Anna Karin Wadenbäck
1Användes på oxars klövar vid halka, samt föratt inte slita på klövarna hos kreatur vid längre innomhusvistelse.
1Användes sekundärt som förvaring av sysaker.
1Användes som betalningsmedel i Kongo.
2Användes som blomsterfat
1Användes som blomvas.
1Användes som förlagor till skyltmålare.
1Användes som förvaring av recept och räkningar.
1Användes som förvaringspåse för liggunderlag
1Användes som inträdesbiljett för inbjudan till utställningen Alla Tiders Förpackningar i Lindforska huset på Kulturen i Lund 1987.
1Användes som klädskåp. Från drängkammaren i norra längan. Ingick i köpet vid förvärvet av Östarp 2. Säljaren är systerdotter till Alrik Jönsson som var den siste brukaren av gården.
2Användes som leksak
1Användes som matförvaring vid 40års jubileum.
1Användes som matkniv, bet-kniv m.m. och putsades med sand. Inlämnat genom fröken K. Örninge, Lund.
1Användes som nedläggning av tegelrör (för täckdikning).
1Användes som nedläggning av tegelrör i marken.
1Användes som överdel till svepning.
1Användes som placeringskort med påklistrad namnetikett
4Användes som prydnad
1Användes som skyddsomslag för vindskyddspapp.
2Användes som sorgband.
1Användes som sorgförkläde
1Användes som souvenir, prydnadsföremål.
1Användes som souvernir.
1Användes som stödkäpp. Ingick i köpet vid förvärvet av Östarp 2. Säljaren är systerdotter till Alrik Jönsson som var den siste brukaren av gården.
1Användes som sybehör av givarens farmor Kerstin Svensson
1Användes som takfönster.
1Användes som väggdekoration.
1Användes speciellt vid avhyvling av bogträn.
1Användes stundom som matta.
1Användes till att föra in halmen med vid reperation av halmtak. Föremål förvärvade av Herr John Jönsson. Gamlegård Dagstorp på auktionen i bygden och skänkta av honom till Kulturen se även nr KM 54848-54900 och KM 55568-55569
1Användes till att föra in halmen vid reperation av halmtak. Föremål förvärvade av Herr John Jönsson. Gamlegård Dagstorp på auktionen i bygden och skänkta av honom till Kulturen se även nr KM 54848-54900 och KM 55568-55569
1Användes till att föra in halm med, vid reperation av halmtak.
1Användes till att göra dolérkniven skarp och för att ta ut kanten på skinnet vid depsieren och stavillorieren.
1Användes till att gör dolérkniven skarp och för att ta ut kanten på skinnet vid depsieren och stavillorieren.
1Användes till att hänga ljus i vid stöpning.
1Användes till att pressa renhudshandskar med, då de pressades på knäet.
1Användes till brännvinsbränning.
1Användes till den affisch Kulturen tryckte till 100-årsminnet av konstnärens födelse.
1Användes till fest
2Användes till fest.
2Användes till folkdräkt
4Användes till folkdräkt.
1Användes till förvaring av leksaker.
1Användes till förvaring av stämplar. Okänt var på kontoret lådan fanns vid överlämnandet. 1945 öppnade Ingeborg Hammarskjöld-Reiz eget arkitektkontor på Stora Gråbrödersgatan, Lund, vilket var verksamt till hennes död 1994. Kontoret ökade snabbt i storlek, på 1960-talet fanns ca 10-15 anställda. Under en period fanns även en filial i Malmö. Aktiviteten minskade under 1970-talet och på 1980-talet fanns 3-4 arkitekter på kontoret samt en kanslist. Under perioden 1945 - 1994 erhöll kontoret såväl större som mindre uppdrag i Lund med omnejd. 1952 - 1985 verkade I H-R som konsulterande stadsarkitekt i Staffanstorp och efter kommunomläggningen 1957 även som byggnadskonsult i flera kommuner i Ringsjöbyggden. Bostadsområden, småhus och villor, skolor och offentliga byggnader bär signaturen I H-R, för förteckning se litteratur och arkiv.
4Användes till förvaring på Kulturens textil avd. Överförd till förpackning samling.
4Användes till förvaring på Kulturens textil avdelning Överförd till förpackning samling.
2Användes till hästar.
2Användes till hjullöter.
1Användes till hundar
1Användes till köket
1användes till lila, rosa och röda kläder
1Användes till militärt bruk.
2Användes till prydnad
6Användes till rollspel
3Användes till rollspel.
1Användes tillsammans med lila jacka från Gunilla Pontén KM 83478.
1Användes till senap
1Användes till skurhink
1Användes till smyckesförvaring.
1Användes till tjurar.
1Användes troligen främst i ett underhållande syfte, i danser under festivaler. Tidigare ägare: Inköpt av Thorild Wulf i Peking 1914, Statens Etnografiska Museum, Stockholm. Till BÅBs samling 1943, genom byte mot en praktåra eller klubba från ön Manus, enligt BÅBs katalogkort värderad till 125.00 sek. Samlingen, som omfattar ca 280 föremål, huvudsakligen masker, är unik i sitt slag i Sverige. Benkt-Åke Benktsson (1907-1957), skådespelare, skapade under perioden 1936-1957, den största privata samlingen av masker i Sverige. Hans strävan var att införliva masker från alla världsdelar. Masker från Afrika utgör den största delen i samlingen. Den andra stora delen är masker från Japan, dessutom finns masker från Ceylon, Tibet, Nya Irland, Nya Hebriderna, Java, Bali och Borneo, Nordväst-Amerika, Mexiko, Grönland, Chile och Schweiz. De flesta maskerna är troligen tillverkade i slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. Den äldsta masken är en japansk nô-mask och bedöms vara från 1400-talet. Benkt-Åke Benktsson köpte oftast maskerna genom antikvitetshandlare. Han förde noggranna katalogkort med alla kända uppgifter om dem. Kulturen äger också sedan 1962 den del av hans stora bibliotek som berör maskerna. Samlingen visades för första gången i sin helhet vid en stor utställning på Röhsska konstslöjdsmuseet i Göteborg 1949. Utställningen Masker andra världar, där samlingen utgjorde basen, invigdes på Kulturen 1994 och pågick fortfarande 2001. Karin Benktsson skänkte 1993 några masker och andra föremål KM 79394-79399.
1Användes troligen som vas.
1Användes under andra världskriget.
1Användes under första världskriget i hemmet för att mala i liten skala.
1Användes vid andningssvårigheter.
1Användes vid arbeten med kablar, taggtråd.
1Användes vid bindning av nät och ålhåmmor.
1Användes vid exempelvis livmodersköljning.
1Användes vid gjutning
1Användes vid kafferostning. Lilian Olin (Förvärvat från) dotter till Harald Bergqvist, Brukare/Ägare och övertagare av firman AB Bönans Rosteri.
1Användes vid läsning ur Toran.
1Användes vid livmodersframfall (ko).
1Användes vid livmodersframfall (ko).
1Användes vid livmodersköljning.
2Användes vid magsjukdom (ko).
1Användes vid mjölkkontroll.
1Användes vid potatisodling, drages med handkraft.
1Användes vid rengöring av kittlar vid brygd. Nygjord
1Användes vid sländornas nystning. Uppköpt på auktion i Everlöv.
6Användes vid sorg
3Användes vid sorg.
1Användes vid sorg för att dölja huvudet.
1Användes vid uppträdande av tobaksblad på torksnören.
1Använd flera gånger vid bröllop.
1Använd för att bära nothäften i.
1Använd för att värma mat till givarens barn Anna, Emma och Olof.
1Använd före vattenledningarnas tid då fastighetsägarna hade skyldighet att hålla kärl i beredskap som vid brandlarm skulle fyllas med vatten och placeras på gatan utanför porten. Där hämtades den av släckningsmanskapet. Efter eldsvådans slut levererades tunnorna till Stortorget där var och en fick hämta sin tunna. År 1843 specificerades kravet till en fullgod "Med tomternes nummer märkt tunna om 30 kannors rymd, försedd med jernband, sprunn och lyftgrepar, enligt af jurisdictionernas deputerade antagen modell". Vid brandlarm skulle tunnan fyllas och placeras på gatan utanför porten.
1Använd för fastklämmning av borden vid båtbygge. Från Anders Hanssons båtbyggeri på Jordö.
1Använd för fiske och roddturer i Ringsjön av fil dr, lektor Rickard Dahl, Stanstorp, Höör mellan 1932 och 1992. Byggd av Johan Nilsson, Råröd, Stehag 1932
1Använd för förvaring av bruddiadem KM 92278 efter Anna och Nils Janssons bröllop 1942.
1Använd för förvaring av familjens julpynt
1Använd för grovskäktning. Använd vid byns gemensamma brydestuga, som låg blott ett stenkast från givarens gård.
1Använd för import av syror och andra färgämnen för färgerierna.
1Använd för lödning.
2Använd för militärt bruk.
1Använd för smör på Strövelstorps mejeri, troligen på 1950-talet. "Dritteln brukade vara 50,8 kg och halvdritteln bör således rymma drygt 25 kg smör", Nils Nilsson.
1Använd för smyckeförvaring.
1Använd för sorgbruk, efter hennes (brukaren/givaren) far 1961.
1Använd för tillverkning av sockertoppar.
1Använd för tillverkning av strykspån. Trästickor, insmorda med fett, doppades i sand för att sedan användas till vässning av lieblad. Inköpt av okänd på auktion i Jämshög.
1Använd för trpt av lysfotogen. Tillhört museets inventarier.
1Använd för utslagning av kedjedekor.
1Använd för vattenvärmning.
1Använd för vedhämtning m.m.
1Använd från 1938-omkr 1950 i Bror Berggrens och Viking Lundins frisersalong, Lilla Fiskaregatan 1 Lund.
2Använd hemma på givarens gård.
2Använd huvudsakligen i samband med förfädersdyrkan och förvaras i särskilda rum där mat offras till deras ära.
1Använd i arbetet i glassfabrik som tidigare varit mejeri.
1Använd i brukarnas hem. Målad av Tor Härlin för lampans ägare.
1Använd i en förberedande skola i Borgå, som drevs av fröken Aurora Gadd, död 1905.
1Använd i en kyrka i närheten av Lund.
1Använd i firma C. Svenssons lanthandel, Gudmuntorp.
31använd i givarens föräldrahem
1Använd i givarens föräldrahem, ett lärarhem i Småland..
1Använd i givarens föräldrahem, Kristianstad.
6Använd i givarens föräldrahem, Lokförargatan 11c, Lund. Fadern var murare, modern hemsömmerska.
3Använd i givarens föräldrahem.
11Använd i givarens föräldrahem Lokförargatan 11c, Lund. Fadern var murare, modern hemsömmerska.
1Använd i givarens föräldrahem Lokförargatan 11c, Lund. Fadern var murare, modern hemsömmerska.
1Använd i givarens föräldrahem Lokförargatan 11c, Lund. Fadern var murare, modern hemsömmerska. Ljusstaken var familjens första adventsljusstake och är från 1940-talet.
12Använd i givarens föräldrahem på Lokförargatan 11c, Lund. Fadern var murare, modern hemsömmerska.
1Använd i givarens föräldrarhem i Kristianstad.
2Använd i givarens hem.
1Använd i givarens hem i åkarp, med rött julgransljus.
1Använd i givarens morföräldrars hem.
2Använd i givarens smedja.
1Använd i givarens speceri och diversehandel, Torget, Kävlinge.
1Använd i givarens tvättinrättning från 1920-talet.
1Använd i givarinnans barndomshem.
1Använd i grindpåle för att bära upp slana i gärdesgård.
1Använd i Gustaf Nilssons verkstad för uppvärmning av pressjärn.
1Använd i hemmet, Adelgatan 1b. Inredning i Arbetarbostaden.
1Använd i hemmet i Lund att bära upp vin uti från vinkällaren.
1Använd i hemmet Kulturens intendent-bostad. Placerad i salongen på den öppna spisens kåpa. Givarinnan är änka efter intendent Bengt Bengtsson.
1Använd i hemmet vid ombyggnad. Skuret vid öppnandet.
1Använd i Katedralskolan i Lunds 2-4 ring. Brukaren student 1944.
1Använd i Katjafilmen 1962
1använd i kolonin för kaffebröd
11Använd i Kulturens Arbetarbostad av familjen Andersson.
1Använd i Kulturens hökeri under 1970-talet tills upplagan tog slut.
1Använd i Kulturens konserveringsanstalt till d. 1/3-57.
1Använd i Kulturens personalmatsal.
1Använd i Kulturens snickeri. Ej längre i bruk, överförs som museiföremål till samling.
1Använd i morföräldrarnas hus (familjen Friberg, Ristorpet 1:4) där sedan morbröder och en moster bodde kvar efter föräldrarnas död. Mattan låg vid dörröppningen in till "finrummet", som kallades "Salen" som i princip aldrig användes. Givaren berättar att rummet, som var utan kamin, enligt hennes mor ibland användes för danser i samband med julkalas. När givarens mors morbror Viktor (född 1886) kom hem från Amerika så bodde han en tid i rummet. Men efter 1950-talet stod det mest till "prydnad". Morfadern dog 1943 och mormordern 1962. Kanske har givarens mormor Selma sytt klackamattan i sin ungdom.
1Använd inom sadelmakeri.
2Använd intill 1910.
1Använd i Östra Vrams by i ursprungligen morföräldrarnas gård. Stolen kan möjligen ha funnits i huset.
1Använd i Peter Holms maskinstallation i Vita huset 24 april 1994 - 31 december 1995.
1Använd i Räftenskogen.
1Använd i Skåne, först i Truedstorp i Ekeby socken, senare i Bjärnarp vid Axelvold.
1Använd i sommarstugan.
1Använd i stadsläkare Per Månssons familj, givarinnans föräldrahem.
1Använd i stallet på en gård i Nabba.
1Använd i Torekov 1910.
1Använd i Wille Jönssons verkstad på Kulturen
1Använd med grå byxor och grå t-shirt.
1Använd när brukaren var i 30-40-års åldern (omkring 1920).
1Användning okänd.
1Använd på 1930-talet och början 1940-talet i givarens föräldrahem i Nässjö.
1Använd på baler, bl a på AF i Lund. Brukaren är givarens mor.
1Använd på balettkurs.
1Använd på dagis av barn, med givaren som lärare.
1Använd på Finnhult under 2:dra världskriget.
1Använd på förskolan Lönnen, Korsgatan 58, Lund. I samband med renovering av lokalerna under 2011-2012 sorterades skottkärran (samt 2 st identiska) ut ur leksaksförrådet på förskolan.
1Använd på kakelugnsbädden.
1Använd på konserveringsanstalten.
1Använd på Kulturen (där brukaren är anställd) 1981-1993. Tagen ur bruk när den slutade att fungera.
1Använd på Kulturen från 1935-1940 till november 1961.
2Använd på Kulturens café. Inköpt av givaren på loppmarknad 1980-talet.
1Använd på kulturens kansli in på 1970-talet.
1Använd på Kulturens kansli som förvaringsplats för stämplar.
1Använd på Kulturen stadshistoriska avdelningen.
1Använd på Kulturen till år 1933.
1Använd på Lars Nilssons gård i Räften.
1Använd på Lunds Bryggeri ABs kontor.
1Använd på Remington Institutet i Lund 1934-44 vid teologiska fakultetens praktikantkurs "utkast". Tidigare i docent Dick Helanders ägo.
1Använd på resor och som arbetsplagg. Använt jackan seperat ibland. Svart polotröja under. Svarta eller samma färg på grova ribbade strumpbyxor och grova skor. Vit skjorta under ibland.
1Använd på slottsmiddag, bröllop 1966, vid m/s Sveas sjösättning i Göteborg 1966.
1Använd på slottsmiddag i mitten av 1960-talet.
1Använd på textilkonservingsanstalten.
1Använd på Trolleholm.
1Används av silversmed
23Används av silversmed och guldsmed.
1Används av smedernas Komo-sällskap hos Bamana i Mali, masken fungerar som domare och polis och letar lösningar på problem i samhället. Masken brukar ha upprättstående borst och patina av helig lera och blod, den här masken bär rester av hårstrån och lera. Utställningen Masker andra världar, invigdes på Kulturen 1994 och pågick fortfarande 2001.
1Används av smedernas skrå vid begravningar, smederna är rituella specialister och tllverkar bl. a. maskerna. Utställningen Masker andra världar, invigdes på Kulturen 1994 och pågick fortfarande 2001.
1Använd sedan slutet av 1930-talet till kaffe som köptes malet i lös vikt.
1Används för rengöring av parkett, linoleumgolv, etc.
1Använd som blomsterfat
1Använd som bordduk.
1Använd som brudklänning av Vendela Catharina Skytte af Sätra 1765.
1Använd som demonstrations modell i samband med föreläsningar.
1Använd som dörrmatta i Sakristian, Vetlanda kyrka, år 1903 då givarens far kyrkoherde Alfred Carlsson tog hand om den i utbyte mot en ny dörrmatta.
1Använd som förlaga till bonaden KM 2410.
1Använd som klädnad.
1Använd som lyse med fotogen vid ålljustring.
1använd som mammaklänning 1945-?
1Använd som prydnad
1Använd som prydnad.
3Använd som prydnad tillsammans med liknande flaskor. Vissa flaskor även för konservering av saft. Elsie och Sture Odehall gifte sig 1946. De hade inga barn. Elsie Odehall (1922-1995) arbetade som läroverksadjunkt i Malmö och sedan på läroverket i Landskrona. Hon slutade sitt arbete redan vid 48 års ålder och skötte därefter hemmet. Sture Odehall (1915-1978) var tullmästare i Helsingborg. Paret lät rita huset på Valhallagatan1956. Från hemmet på Valhallagatan har Kulturen framför allt tagit emot föremål som på ett bra sätt representerar den tid de satte bo och byggde hemmet i Glumslöv, dvs 1940-1960-tal. Bland annat matsalsmöblemang med dukar och finservis, skrivbord med tillhörande föremål, makens jakt- och idrottspriser mm. Därtill glas och keramik som kompletterar museets samlingar. Sture hade knutit alla ryamattor i bostaden uppskattningsvis 8-10 stycken. I chiffonjén fanns parets inbördes korrespondens, beskrivningar samt ritningar över möblering och inredning, se arkiv. Fotografialbum, vykortsalbum och ramade fotografier också intagna till museet, se arkiv. Paret ägde också en sommarbostad, ett äldre litet hus i Ljungbyhed (eventuellt hans eller hennes föräldrahem), som var möblerat med möbler från sekelskifte med allmogemålning i nationalromantisk anda. Från denna bostad har Kulturen tagit en vagga, en gåstol och en servis Gustavsberg, blå blomma.
7Använd som prydnad tillsammans med liknande flaskor. Vissa flaskor även för konservering av saft. Elsie och Sture Odehall gifte sig 1946. De hade inga barn. Elsie Odehall (1922-1995) arbetade som läroverksadjunkt i Malmö och sedan på läroverket i Landskrona. Hon slutade sitt arbete redan vid 48 års ålder och skötte därefter hemmet. Sture Odehall (1915-1978) var tullmästare i Helsingborg. Paret lät rita huset på Valhallagatan1956. Från hemmet på Valhallagatan har Kulturen framför allt tagit emot föremål som på ett bra sätt representerar den tid de satte bo och byggde hemmet i Glumslöv, dvs 1940-1960-tal. Bland annat matsalsmöblemang med dukar och finservis, skrivbord med tillhörande föremål, makens jakt- och idrottspriser mm. Därtill glas och keramik som kompletterar museets samlingar. Sture hade knutit alla ryamattor i bostaden uppskattningsvis 8-10 stycken. I chiffonjén fanns parets inbördes korrespondens, beskrivningar samt ritningar över möblering och inredning, se arkiv. Fotografialbum, vykortsalbum och ramade fotografier också intagna till museet, se arkiv. Paret ägde också en sommarbostad, ett äldre litet hus i Ljungbyhed (eventuellt hans eller hennes föräldrahem), som var möblerat med möbler från sekelskifte med allmogemålning i nationalromantisk anda. Från denna bostad har Kulturen tagit en vagga, en gåstol och en servis Gustavsberg, blå blomma.
1Använd som prydnad tillsammans med liknande flaskor. Vissa flaskor även för konservering av saft. Vinet heter Ruffino efter tillverkare I.L. Ruffino. Elsie och Sture Odehall gifte sig 1946. De hade inga barn. Elsie Odehall (1922-1995) arbetade som läroverksadjunkt i Malmö och sedan på läroverket i Landskrona. Hon slutade sitt arbete redan vid 48 års ålder och skötte därefter hemmet. Sture Odehall (1915-1978) var tullmästare i Helsingborg. Paret lät rita huset på Valhallagatan1956. Från hemmet på Valhallagatan har Kulturen framför allt tagit emot föremål som på ett bra sätt representerar den tid de satte bo och byggde hemmet i Glumslöv, dvs 1940-1960-tal. Bland annat matsalsmöblemang med dukar och finservis, skrivbord med tillhörande föremål, makens jakt- och idrottspriser mm. Därtill glas och keramik som kompletterar museets samlingar. Sture hade knutit alla ryamattor i bostaden uppskattningsvis 8-10 stycken. I chiffonjén fanns parets inbördes korrespondens, beskrivningar samt ritningar över möblering och inredning, se arkiv. Fotografialbum, vykortsalbum och ramade fotografier också intagna till museet, se arkiv. Paret ägde också en sommarbostad, ett äldre litet hus i Ljungbyhed (eventuellt hans eller hennes föräldrahem), som var möblerat med möbler från sekelskifte med allmogemålning i nationalromantisk anda. Från denna bostad har Kulturen tagit en vagga, en gåstol och en servis Gustavsberg, blå blomma.
3Använd som rekvisita i utställningen "Masker andra världar", april 1994-nov 2004, Vita huset.
4Använd som rekvisita i utställningen "Masker och andra världar", april 1994-nov 2004, Vita huset.
1Använd som rymdmått 1 skäppa
1Använd som s.k. "örelåda" vid Cementbolaget i Lomma, 1900-1907. Här lade arbetarna kopparmynt och vid veckoslutet köptes "dricka".
1Använd som skyddsrock över klänning eller liknande på resor med tåg och buss.
1Använd som smörask vid fisketurer.
1använd som sockerkaksform
1Använd som studenklänning
1Använd som teater- eller maskeradkostym.
1Använd som teaterrekvisita.
1Använd som upphissningsanordning.
1Använd som vardagsservis
1Använd som vikt till väv eller ur.
1Används på hästarnas hovar på sankmark.
1Används som klädskåp.
1Används som prydnadsföremål.
1Används som reklam för parfym
1Används till att stuka läder.
1används till mössa
1Används till vardags i givarens föräldrahem.
1Använd strax innan konfirmationen. Troligen använd över underklänning KM 88492.
1Använd tidigare i givarens Speceri och diversehandel, torget, Kävlinge.
1Använd till att bära ål i från kustan vid dämmet till bostaden, några hundra m. därifrån.
1Använd till att bära fisk, framför allt strömming.
1Använd till att böja vidjekäppar i, placerad på logvägg.
1Använd till att bränna in ägarens initialer i fiskeredskap.
1Använd till att kasta vatten på taken vid eldsvåda.
1Använd till att knyta fisknät med.
1Använd till att servera varmt vatten till toddy.
2Använd till att strö under hästarna med.
1Använd till att valsa ut det porösa papperet med.
1Använd till avtagning av björknäver (-ek).
1Använd till dagligt tebruk. Köpt i Løkken av kvinnan år 1973. Köptes då hon var där med sin körgrupp.
1Använd till folkdräkt. Tillhörde givarens mor, hon gick i folkdräkt fram till sin död 1931.
1Använd till förvaring av matsäcken vid fiske.
1Använd till förvaring av vissa skomakare tillbehör.
1Använd till fotografering av mindre föremål av keramik, silver, med mera. Tidigare i kulturens ägo.
1Använd till fotografering i museet. Tidigare i kulturens ägo.
1använd till friluftsbruk
2Använd till givarens barn.
1Använd till givarens barn Emma, Anna och Olof.
1Använd till honung. På burken skrivet med blyerts.
1Använd till insurgenternas tappriffler under dansk-tyska treårskriget 1848-1850.
1Använd till Kino-Lendikameror.
1använd till metmask
1Använd till present och reklamförsändelser före första världskriget.
1Använd tillsammans med byxor KM 87607 och en vit, burkformad mössa.
1Använd tillsammans med hovdräkt.
1Använd tillsammans med kappa KM 82151.
1Använd tillsammans med kappa KM 96142 och hatt KM 96143.
1Använd tillsammans med klänning av samma tyg. Inköpt på Illum, Köpenhamn.
8Använd till silversmide.
1Använd till skiddressen KM 84987, den ersattes senare av en brun filtkeps, KM 85002.
1Använd till smycken. Uppköpt på auktionen på Wahlströmska samlingarna 23 och 24 oktober 1924 i Nässjö.
1Använd till svart sammetskjol.
1Användts att lägga ut sågar med
1Använd under första världskriget.
1Använd under Lunds rådhusrätts sessioner under 1920-talet.
1Använd vid ålljustring.
1Använd vid ängsbevattning.
1Använd vid Anna Hornwalls bröllop 1903 med grosshandlare John Svensson, Norrköping.
1Använd vid arbetet i det mejeri brukaren drev tillsammans med sin hustru.
1Använd vid bindning av nätredskap
5Använd vid bindning av nätredskap.
1Använd vid bindning och lagning av nätredskap.
1Använd vid bl.a. brygd.
1Använd vid borrning i smycken och liknande.
1Använd vid bröllop 1924 av givarens mor, fru Nilsson.
1Använd vid bröllop men även vid andra tillfällen.
2Använd vid brukaren/givarens (född Wallis) bröllop 1890.
1Använd vid de av Lunds idrottsplats anordnade soaréerna i slutet av 1800-talet och omkring 1900.
1Använd vid dopet av systrarna Eva Olavi, född Nordström, 1889-11-16 och Valborg Nordström, född 1893-03-01. Båda födda i Vä, Kristianstads län. Eva döptes 1889-12-02 av kyrkoadjunkt Fr. Hallgren och Valborg döptes 1893-03-14 av sin morbror Malte Hasselqvist.
1Använd vid dottern Britas bröllop med ark. Rudolf Bergstrand, Örebro.
1Använd vid dräktparaden 1935 i oktober på Kulturen.
1Använd vid eldsläckning.
1Använd vid en Alnarpsbal på 1890-talet.
2Använd vid en Knutsbal.
1Använd vid experiment på institutionen under 1930-talet.
1Använd vid fabriken. Lönen räknades upp på kontoret och lades i dosan som sedan delades ut i fabriken. Hålen var till för att dosan inte skulle stjälas och användas som snusburk.
1Använd vid fågeljakt i skärgården.
1Använd vid fångst av räkor till agn.
1Använd vid fångst av torsk. Hemmastöpt.
1Använd vid fastsättande av kilar vid uppfläkning av timmer.
1Använd vid fruktplockning.
1Använd vid givarens första giftermål med direktör Wallberg 1907.
1Använd vid givarens student 22 april 1963.
1Använd vid gjutning av silverplans.
1Använd vid gravyr, av guldsmedarbetare
1Använd vid handsnörefiske som relingsskydd, linan löpte på hornet.
1Använd vid härden.
1Använd vid Isiskultuen
1Använd vid jakt.
1Använd vid jakt på kanin, råka, fasan.
1Använd vid jakt på sjöfågel. Inventerat 2001-01-18 av Lars Englund, Boovägen 3 132 47 Saltsjö-Boo.
1Använd vid jakt på sjöfågel på isen utanför Böste och Gislövs läge, strax före 1914. Inventerat 2001-01-18 av Lars Englund, Boovägen 3 132 47 Saltsjö-Boo.
3Använd vid jakt på sparvar i Botaniska trädgården, Lund.
1Använd vid kardegille.
2Använd vid knäckning av silverplans.
1Använd vid knytande av själva grimman (nätredskap).
1Använd vid konfirmationsundervisningen.
1Använd vid korgmakeri.
1Använd vid körning i trädesåker och vid sättning, kupning och upplockning av potatis.
1Använd vid kusins bröllop.
1Använd vid kyrkbesök.
1Använd vid kyrkobesök, begravningar och dylikt.
1Använd vid laxfiske i Lagan.
1Använd vid linberedning.
1Använd vid m/s Arlancas fest september 1961, mm.
1Använd vid mejeriet i Allevad.
1Använd vid Monica Rogards bröllop i Bosebo kyrka 1945.
1Använd vid någon arbetsplats på Kulturens medlemsregister, utrangerad 1990.
1Använd vid odling.
1Använd vid Österlens Sparbank, Simrishamn.
3Använd vid pärlfiske i Lagan.
1Använd vid räkneexperiment.
1Använd vid sädesskörd.
2Använd vid säljaren/brukarens skolgång i Södra Sandby på 1880-talet.
1Använd vid SJ-konferenser både hemma i Sverige och utomlands.
1Använd vid sjöfågeljakt. Inventerat 2001-01-18 av Lars Englund, Boovägen 3 132 47 Saltsjö-Boo.
2Använd vid sträckfågeljakt. Inventerat 2001-01-18 av Lars Englund, Boovägen 3 132 47 Saltsjö-Boo.
1Använd vid täckning av halmtak.
1Använd vid taktäckning.
1Använd vid tjudring av getterna på Kulturen.
1Använd vid torkning av revlinan till långrev.
1Använd vid torskfiske.
1Använd vid transport av fattighjon emellan underhållsskyldige Barsebäckhamn. Från auktionen efter fröken Anna Persson, nr 38/15 Barsebäckshamn.
3Använd vid träskotillverkning.
1Använd vid träskotillverkning. För urgröpning av tåpartiet i träsko.
1Använd vid träskotillverkning. För urgröpning av tåpartiet i träsko.
1Använd vid tröskning på loge under 1920- talet, vid gården Sjötorp, Klagshamn, Tygelsjö.
1Använd vid tvätt.
1Använd vid Ullas morbror Alan S:s bröllop.
1Använd vid upptåg på Felixdagen. Överlämnad till givaren på Felixdagen 1971 med tillhörande friarebrev (se arkivet nr [?]) [texten utelämnad]. Förvärv genom professor Nils-Arvid Bringéus, Lund.
1Använd vid vår skytte på algfågel i skärgården. Inventerat 2001-01-18 av Lars Englund, Boovägen 3 132 47 Saltsjö-Boo.
1Använd vid vatten- och tekokning i fritidsbostad under 1960-1970- talen av givarens föräldrar.
1Använt, tillsammans med KM 87731, i stor rottingbarnvagn till givaren som bebis.
1Använt av Anna (Brukaren) när hon gifte sig med Nils Jansson 4 april 1942 i Mörrum, Blekinge, därefter förvarat i chokladasken KM 92280.
1Använt av Anna Trolle Bonde född von Essen.
1Använt av apotekare Fredrik Andersson vid tjänstgöring i Boden, 1900-talets början.
1Använt av botanikstudenter till att skjuta sparvar i Botaniska trädgården.
1Använt av brukaren/givaren som nygift, tillhört utstyrseln.
1Använt av brukaren/säljaren som barn.
1Använt av brukaren att hissa upp sig själv i tornet vid kyrkobyggen.
1Använt av brukaren att hissa upp tyngre byggnadsdelar vid kyrkotornbyggen.
1Använt av Edith Stuart Wrethammar som nygift.
1Använt av en guvernant i familjen Bendz i Alnarp.
1Använt av flera generationer.
1Använt av givaren i dotterns baby-säng som även var klädd med detta tyg.
1Använt av givaren omkring 1959-1960.
1Använt av givarens barn
2Använt av givarens barn.
1Använt av givarens ej namngivna bror, bosatt i Lund.
1Använt av givarens mormors mor Bengta Jeppesdotter 1822-1907, gift med vagnmakare Sören Olsson, 1812-1860 i Arrie. Givaren född 1916, gift med apotekare Sven Erixon, Apoteket Hjorten. Använda till sorgdräkt.
3Använt av givarens moster Ester Westerberg f 1900, Bara, Riseberga.
1Använt av Kugnliga Gardets pikenerare 1697.
1Använt av målerifirma i Sjöbo, troligen nedlagd i början av 1990-talet. Givaren, som är innehavare av Ottossons färgmakeri, blev uppringd av barnen till innehavaren av den f.d. målerifirman, och fick komma och hämta vad han önskade av de föremål och det material som fanns kvar efter nedläggningen.
2Använt av museets kassakontor. Överfört från Kulturens bruksinventarier.
1Använt av museets nattvakt.
1Använt av museets nattvakt fram till omkring 1970. Överfört från Kulturens bruksinventarier.
6Använt av någon icke namngiven person i givarens fars släkt.
1Använt av Siri Andersson, som också sytt det, i hemmet på Adelgatan.
1Använt av släktingar till givaren.
1Använt av sonen Johan. Använd för mycket små kälningar.
1Använt av tidigare generationer i givarens släkt.
1Använt för fångst av skrubba.
1Använt för förhindrande av mögelbildning.
1Använt hos doktor och fru G.Wetterberg, Lund.
1Använt i Bror Hedemann-Gades föräldrahem.
2Använt i brukarnas hem.
7Använt i givarens föräldrahem, Lokförargatan 11c, Lund. Fadern var murare, modern hemsömmerska.
1Använt i givarens hem
1Använt i givarens hem.
1Använt i Gustaf Nilssons kök.
1Använt i kejsare Chêng Té hov, som var starkt påverkat av islam. Arabisk inskrift.
1Använt i Kulturens fotoateljé 1975-1992.
1Använt i lantbruket, (se även 79948-79964).
1Använt i militärt bruk.
1Använt på Åkerslund, Uppåkra, där givarna bott till februari 1967.
1använt på Åkerslund, Uppåkra där givarna bott till februari 1967
1Använts av brukaren/givaren som barn.
1Använts av de patrullerande polismännen i Karlskrona för att tillkalla hjälp.
1Använts av Elna Anders-dotter Nilsson. Påträffats hos dottern Ingrid Nilsson-Tonnings kvarlåtenskap, f. 1869-d. 1939.
7Använts av givarens äldre bröder, Bodde på Dagstorp nr 8.
2Använts av givarens barn.
1Använts av givarens mor Anna von Essen, född 1908, på 1940-talet. Hon var mycket skicklig med nål och tråd, utbildad på tillskärarakademin. Innan giftermålet syatelje i Stockholm. Sydde åt barnen bland annat nattskjortor och lakan.
2Använts av givarinnans söner.
1Använts av säljarens farfader i dennes slakterifirma, startad omkring 1890.
2Använts för militärt bruk.
1Använts för släthyvling. Typ använts i Göinge isht. för soffsnickare.
7Använts i givarens familjer.
1Använt som kakburk.
1Använt som prydnad på matrumsbordet. Elsie och Sture Odehall gifte sig 1946. De hade inga barn. Elsie Odehall (1922-1995) arbetade som läroverksadjunkt i Malmö och sedan på läroverket i Landskrona. Hon slutade sitt arbete redan vid 48 års ålder och skötte därefter hemmet. Sture Odehall (1915-1978) var tullmästare i Helsingborg. Paret lät rita huset på Valhallagatan1956. Från hemmet på Valhallagatan har Kulturen framför allt tagit emot föremål som på ett bra sätt representerar den tid de satte bo och byggde hemmet i Glumslöv, dvs 1940-1960-tal. Bland annat matsalsmöblemang med dukar och finservis, skrivbord med tillhörande föremål, makens jakt- och idrottspriser mm. Därtill glas och keramik som kompletterar museets samlingar. Sture hade knutit alla ryamattor i bostaden uppskattningsvis 8-10 stycken. I chiffonjén fanns parets inbördes korrespondens, beskrivningar samt ritningar över möblering och inredning, se arkiv. Fotografialbum, vykortsalbum och ramade fotografier också intagna till museet, se arkiv. Paret ägde också en sommarbostad, ett äldre litet hus i Ljungbyhed (eventuellt hans eller hennes föräldrahem), som var möblerat med möbler från sekelskifte med allmogemålning i nationalromantisk anda. Från denna bostad har Kulturen tagit en vagga, en gåstol och en servis Gustavsberg, blå blomma.
1Använt som prydnadsföremål på köksväggen. Elsie och Sture Odehall gifte sig 1946. De hade inga barn. Elsie Odehall (1922-1995) arbetade som läroverksadjunkt i Malmö och sedan på läroverket i Landskrona. Hon slutade sitt arbete redan vid 48 års ålder och skötte därefter hemmet. Sture Odehall (1915-1978) var tullmästare i Helsingborg. Paret lät rita huset på Valhallagatan1956. Från hemmet på Valhallagatan har Kulturen framför allt tagit emot föremål som på ett bra sätt representerar den tid de satte bo och byggde hemmet i Glumslöv, dvs 1940-1960-tal. Bland annat matsalsmöblemang med dukar och finservis, skrivbord med tillhörande föremål, makens jakt- och idrottspriser mm. Därtill glas och keramik som kompletterar museets samlingar. Sture hade knutit alla ryamattor i bostaden uppskattningsvis 8-10 stycken. I chiffonjén fanns parets inbördes korrespondens, beskrivningar samt ritningar över möblering och inredning, se arkiv. Fotografialbum, vykortsalbum och ramade fotografier också intagna till museet, se arkiv. Paret ägde också en sommarbostad, ett äldre litet hus i Ljungbyhed (eventuellt hans eller hennes föräldrahem), som var möblerat med möbler från sekelskifte med allmogemålning i nationalromantisk anda. Från denna bostad har Kulturen tagit en vagga, en gåstol och en servis Gustavsberg, blå blomma.
1Använt som syetui av Frida Colliander Nyström, Göteborg.
1Använts på J. Brunssons vävskola i Stockholm där Kerstin Albrechtsson (gift Wickander) undervisade i vävning på 1880-talet.
1Använts på J.P. Hasselgrens juvelerareverkstad i Lund och därefter av hans efterträdare hovjuvelerare Anders Nilsson och efter denne av hans son Wiven Nilsson.
1Använts på J.P. Hasselgrens juvelerareverkstad i Lund och därefter av hans efterträdare hovjuvelerare Axel Nilsson och efter denne av hans son Wiven Nilsson.
1Använts som antependium, troligen ihopsytt för detta ändamål. Dessförinnan troligen använts för profant bruk? Funnet i kyrkan hoprullat i en nisch i muren. Funnen av Karlin. På katalogkortet div anteckningar ang kyrkoräkenskapsbok för Viby (svårtolkat).
1Använts som stöd för växt i en blomkruka.
1Använts till att förvara hantverksutrustningen i.
1Använts till att märka F. WERRENRATH med, som stämplats på produkter från hans verkstad i Lund.
3Använts till ciselering av koppar och även något mässing. Ägaren som var vän med ciselör Sven Bengtsson, lär ha fått verktygen av honom, vilken även lärde G.G. detta hantverk.
1Använts till exercisgevär på seminariet i Lund.
1Använt till friluftsbruk.
1Använt till invändig klädsel på väggarna i butikens ovanvåning
1Använt till långkjol från stilmönster Nr. 6964 inför en resa till Wien 1975.
1Använt tillsammans med spritkök (KM 81055) av systrarna Ann-Marie och Tora Göransson för matlagning på hotellrum vid utlandsresor under 1950-talet.
14Använt under moderata samlingspartiets kampanj vid EU-folkomröstningen.
1Använt vid bygge. Säljaren själv skrev "ristek".
1Använt vid expeditioner utförda för zoologiska institutionen.
1Använt vid packning av stadsbuden.
1Använt vid silfiske i Öresund.
1Använt vid sillfiske som matäska.
1Använt vid skinnberedning.
1Använt vid skoning av hästar.
1Använt vid sorg.
1Använt vid träskotillverkning.
1Anv av Erik Wedin, Gävle, givarens far.
1Anvnders tillsammans med lila byxor från XPO med KM 83477.
1Apan eller Kynoskefalos var liksom Ibis tillägnad guden Thot.
1Apan var helgad åt Thot, gudarnas skrivare. Vid domen av de döda skrev han upp domen. [överstruken på katalogkort]
1apotekare Cavallis samling
1Apotekets, funnen i Fågelsång (Fågelsångsdalen?)
1Apparat bruklig under 1920-talet för att göra injektioner i cigarretter för att dymedelst motverka nikotinets skadeverkan.
1Apparaten tillverkad i Malmö
1Arbetad av brunt hår, som tillhört givarinnan.
1Arbetsbyxor, favoriter.
668Arbetsmaterial från KSAL:s verksamhet på Kulturen, tidigare ej inskrivet.
3Arbetsuniform för Sofiasyster. Brukaren/Givaren arbetade som sjuksköterska i Stockholm 1939-.
1Argentinsk polismössa. IPA= International Police Association, svenska avdelningen i Malmöhus läns regionen, Lund.
1Armring av silver från Yngre Järnåldern, funnen i Vä.
10Arne Andersson hade i sin barndom (1930-talets mitt) arbetat hos fotografen H Birger Lanke, innan han började på Sankt Lars där han så småningom blev överskötare. Han fortsatte att ägna fotografin stort intresse, och när han 1957 flyttade in i sin nybyggda villa på Hallandsvägen 11 inredde han ett mörkrum i källaren. På Sankt Lars sjukhus utförde han gruppfotograferingar men också färgfilmning på 16 mm. Inför försäljningen av villan 1999 skänkte Arne Andersson delar av sin kamerautrustning (småbildskameror och filmkameror) till Kulturen.
1Artikel om skulptören Johan Ullberg, Finja, ur tidningen Norra Skåne.
1Arv. Funnits i hemmet. Kontakter med Tyskland genom tyska textilinstruktörer. Släkten hade Häggådalens linneväveri i Kinna, Västergötland.
1Arv efter Anna Stael von Holstein f friherrinna Beck-Friis faster till giv.
1Arv efter Anna Stael von Holstein f friherrinna Beck-Friis faster till giv..
1Arv efter Anna Stael von Holstein f friherrinna Beck-Friis faster till givaren
2Arv efter Anna St von Holstein f friherrinna Beck-Friis, faster till giv.
8Arv efter kusinen Vanja Kastman, dotter till Yngve Kastman och Anny Jansson. Yngve Kastman var son till gördelmakare Kastman. Han utvandrade till USA och ägde ett boktryckeri i Chicago. Anny Jansson var Rita Strombecks moster.
1Arvegods efter mormorsmor som troligen gifte sig 1853, mormodern föddes 1855.
1Arvegods från professorns fader, prosten Bengt Anders Hjelmquist.
1Arvegods från professor Theodor Hjelmquist far, prosten Bengt Anders Hjelmquist.
2Arvegods från släkten, giv:s far född 1895 bodde med sin far som var stins i Stävie.
3Arv från Charlotte Lewenhaupts mamma, född Gyldenstolpe.
1Arv från Mjönäs gård.
1Arv på fars-sidan: 1 Nils Rasmusson, 2 Hans Nilsson, 3 Sven Hansson (giv. fader, Säritslöv 12 född 1876.)
1Arv till givaren från mostern. Duken kan eventuellt komma från moderns släkt, Englund, som bodde på Djurgården där Liljewalchs konsthall nu ligger.
1Askarna köpta omkr. 1900. Innehåller 8 kragar och näsdukar.
1Asken har tillhört givarens mor.
1Asken märkt med KM 41022:5
1Asken medföljde som emballage till några av föremålen KM 85162-85176 och har inget samband för övrigt med föremålen från Ravensbrück.
1Asken var i mycket dåligt skick och i april 2001 lämnad för konservering.
1Askfatet har i handeln sålts som sockerskål till tekannan och gräddkannan KM 68029-68030.
1Assar från Lund, som förvärvat den på Runö 1920. Använd till säljakt.
1Assar från Lund fick den som gåva sommaren 1820 av kantor Birra, Runö.
1Assietterna har haft sin givna plats i skåpet mellan kök och matrum. Elsie och Sture Odehall gifte sig 1946. De hade inga barn. Elsie Odehall (1922-1995) arbetade som läroverksadjunkt i Malmö och sedan på läroverket i Landskrona. Hon slutade sitt arbete redan vid 48 års ålder och skötte därefter hemmet. Sture Odehall (1915-1978) var tullmästare i Helsingborg. Paret lät rita huset på Valhallagatan1956. Från hemmet på Valhallagatan har Kulturen framför allt tagit emot föremål som på ett bra sätt representerar den tid de satte bo och byggde hemmet i Glumslöv, dvs 1940-1960-tal. Bland annat matsalsmöblemang med dukar och finservis, skrivbord med tillhörande föremål, makens jakt- och idrottspriser mm. Därtill glas och keramik som kompletterar museets samlingar. Sture hade knutit alla ryamattor i bostaden uppskattningsvis 8-10 stycken. I chiffonjén fanns parets inbördes korrespondens, beskrivningar samt ritningar över möblering och inredning, se arkiv. Fotografialbum, vykortsalbum och ramade fotografier också intagna till museet, se arkiv. Paret ägde också en sommarbostad, ett äldre litet hus i Ljungbyhed (eventuellt hans eller hennes föräldrahem), som var möblerat med möbler från sekelskifte med allmogemålning i nationalromantisk anda. Från denna bostad har Kulturen tagit en vagga, en gåstol och en servis Gustavsberg, blå blomma.
1A- S Svakko 2018: Allmänt om silverkragar. Ofta i silverkragar är tennbroderierna och ståndkragen äldre eller återanvända. Det kan också vara olika tillverkningstider på silver och annat som ändrats successivt. Det var hög status att ha mycket kulor. Det var vanligt att man lånade in silver om familjen inte hade mycket. Lule- och Pitesamaiska kragar har mest maljor, och ett fåtal spännen längst ner på kragen. Kragen används första gången när man gifter sig. Den bärs utanpå kolten den dagen, och sedan nästa dag instoppad innanför kolten. Den används sparsamt efter bröllopet kanske på någon annans bröllop. Det vävda kllädet av ull som köptes i Norge var ofta import från England. Samma typ av kläde används än idag i drottning Elisabeths vakters kläder. När Elisabeth II firade 60 år vid tronen köpte hon upp allt rött kläde och samerna kunde det året inte få tag på kläde till nya kragar. Kulknappar användes från början av adel, kungahus och rika borgare under medeltid och renässans. De är ett tecken på kontakt med internationellt mode via handel (Hansan) vid den Norska kusten. Modellen på knappar och vissa spännen behölls längre hos allmogen i Skåne, Mellannorge och hos samerna. I detta silver som beställdes av samer behölls ett fint, ålderdomligt hantverk och smyckena har ofta en större tyngd än t.ex. de skånska.
1A- S Svakko 2018: Allmänt om silverkragar. Ofta i silverkragar är tennbroderierna och ståndkragen återanvända. Det kan också vara olika tillverkningstider på silver och annat som ändrats successivt. Det var hög status att ha mycket kulor. Det var vanligt att man lånade in silver om familjen inte hade mycket. Lule- och Pitesamaiska kragar har mest maljor, och ett fåtal spännen längst ner på kragen. Kragen används första gången när man gifter sig. Den bärs utanpå kolten den dagen, och sedan nästa dag instoppad innanför kolten. Den används sparsamt efter bröllopet kanske på någon annans bröllop. Det vävda kllädet av ull som köptes i Norge var ofta import från England. Samma typ av kläde används än idag i drottning Elisabeths vakters kläder. När Elisabeth II firade 60 år vid tronen köpte hon upp allt rött kläde och samerna kunde det året inte få tag på kläde till nya kragar. Kulknappar användes från början av adel, kungahus och rika borgare under medeltid och renässans. De är ett tecken på kontakt med internationellt mode via handel (Hansan) vid den Norska kusten. Modellen på knappar och vissa spännen behölls längre hos allmogen i Skåne, Mellannorge och hos samerna. I detta silver som beställdes av samer behölls ett fint, ålderdomligt hantverk och smyckena har ofta en större tyngd än t.ex. de skånska.
1As W Mårtensson var chef för Kulturen 1982-11-01-1992-11-30.
1Athena eller Pallas Athena i grekisk mytologi krigets gudinna men även civilisationens och vishetens och det kvinnliga hantverkens gudinna. Funnen omärkt vid tömningen av Herrehusets vind.
1Att användas efter rakning.
1Att bäras av brud. Diademet bärs till myrtenkrona och girlangen fästs på bröstet och får hänga ner.
1Att binda hommor (håmmor) med.
1Att ett målarskrin, som är i redaktör Waldemar Wahlöös ägo, härstammar från dödsboet efter lundakonstnären Carl Fredrik Hill intygas härmed. Det inlämnades på sin tid till försäljning till Lunds stads auktionskammare av den bortgångne konstnärens dödsbodelägare och innehöll därvid en samling färgtuber, en palett, kolpennor m. m. Lund den 5 februari 1945 Axel Wahlberg F.d. auktionskommissarie
1Att hänga klädborstar på.
1Att hugga av blasten på betor med.
1Att knyta på en borste vid städning av tak
1Att lyfta hovens sula med. Tillverkats som gesällprov i hovslageri vid Veterinärhögskolan i Skara. Skänkt genom Kronoassistent Kjell Paulsson, Krafts torg 10 b, Lund.
1Att pressa sylta i. Två långsmala bräden som pressas samman, med två vertikala träskruvar med muttrar som dras åt med ett löst handtag.
1Attribuering G Karlin. Brüning, Lehnert och Collection Georg Hirth anger alla att modellen kommer från Berlin. Jämför Köllmann.
1Attributation av G Karlin. Enligt noteringar saknad vid inventering 1974.
1Attributation av G Karlin. Inköpt 1933 för medel ur Ole Olsens Keramiske legat.
1Att sitta på vid friluftsliv
1Att skära frukt i klyftor med.
1Att skära torv med?
1Att skärna grönfoder med till smådjuren.
1Att ställa grytor på över eld.
1Auditör [jurist] Mårten Larsson ägde Vita huset på nuvarande Kulturen 1849-1881och hade sin bostad i dess nuvarande norra del.
1Auktion 13/5 1972 eft. Yngve Lindberg Eriksdal, Sjöbo
30Auktion 1883 efter Anna Larsson född 1807, änka efter Måns Larsson.
2Auktionen efter fröken Ingeborg Gerner, dotter till kantor Joh. Gerner, "Bikungen" kallad, i Hyby församling.
16Auktionen efter samlaren, dekoratör Yngve Lindberg, Eriksdal, augusti 1972.
1Auktionen hållen hos ägarinnans bror i Vollsjö, Elise? Persson bodde i Lövestad, tjänade hos en rik patron.
11Auktion hos Rasmus Nielsen Köpenhamn.
1Auktion i Alingsås efter Rådman Liljeström, 1920-05-19/20.
39Auktion i Nässjö 18 mars 1925
1Auktion i Nässjö 18 mars 1925.
1Auktion på fröken Ida Sandbergs, Lund, bohag död 1941-09-05
1Av ägaren förvävad från konstnären Waldur, som köpt plattan i Jerusalem. Skriften tolkad av professor Sven Dedering, se uppgiftsboken.
1Av äldre typ.
1Av ämbetsmannatyp. Av givaren köpt i Frankrike.
1Av amerikansk typ. Skulle spelas på biljardbord.
1Avänd av brukaren som barn.
1Avändes senare för att förvara kryddpåsar.
1Avbildad i Kulturens årsbok 1985 s 47. Här anges att uppgifterna om funktionen är osäkra, dvs man har inte varit säker på om det är en ostform eller ev ett öskar. Föremålet avbildas som exempel på ostformar i svepteknik som förekommit sporadiskt i landet och även i sydsverige. Att döma av fotot på katalogkortet har detta föremål inga hål i bottnen varför det kanske är troligare att det inte är en ostform.
1Av Blås och Knåda - Keramikgruppen, Köpmantorget 1, Stockholm, vid gruppens första utställning sommaren 1975.
5Av brickans färg framgick vilket lag man tillhörde och av formen eller texten vilken funktion man hade. Detta var en nödvändighet för att få någon ordning i de väldiga branduppbåden.
1Av brickans färg framgick vilket lag man tillhörde och av formen eller texten vilken funktion man hade. Detta var en nödvändighet för att få någon ordning i de väldiga branduppdåden.
1Av brukaren/givaren inköpt hos Gustaf Nilssons hatt & mössaffär, Lund, 1923.
1Av brukaren/givaren inköpt i maj 1922 för 35.00, omsydd 1926.
1Av brukaren/givaren inköpt i Paris.
1Av brukaren/givaren inköpt på Bukowskis, Rörstrands auktion, 1926 för 55.00.
1Av de gudomligheter, som härskade i gravarnas och de dödas rike, var Anubis sedan gammalt den förnämsta. Sjakalen och hunden var tillängnade denna gud, varför denna gärna avbildas än med ett sjakal-än med ett hundhuvud. Glyptoteket i Köpenhamn äger de två märkligaste statyetterna av Anubis som är bevarade till våra dagar.
1Avförd ur samlingarna p g a stark nedsmutsning, skador o mögel. 1996
1Av givaren benämnt täcke. Enligt givaren har det troligen använts för att packa de ägodelar som familjen Erik och Birgit Kronvall skickade hem till Sverige efter sin vistelse i Shanghai.
1Av givaren inköpta i Stockholm 1966 för 145 SEK.
1Av givaren uppköpt 1918 i Berlin hos Bernheimer, som sagt sig ha köpt fatet i Italien, för 40.00 MK, 2100.00 (27299-27324).
2Av givaren uppköpt av L Bernheimer för 40.00, hela förvärvet 2100.00 (KM 27299-27324).
19Av givaren uppköpt för 2100.00 (KM 27299-27324).
1Av givaren uppköpt för 2100.00 (KM 27299-27324). Enligt inventarieliggaren funnen i Italien.
1Av säljaren köpt från greve Hamiltons samling, Barsebäck.
1Av säljaren köpt på Karna Tufvessons auktion på Hedvigsdal. Karna Tufvesson var moster till professor Sigfrid Svensson, Lund.
1Av säljarens fader inköpt 1931 från Hornsberg, Småland. Säljarens far var styrelseledamot i Kulturen. Samma sorts tapet förevisades även Georg Karlin av konsthandlaren Theo Geissenberger. Wilhelm Jönsson var med vid tillfället. Tre kända repliker (Alexander besöker Darius i fältlägret) finns i Sverige 1972: 1. Direktör Stev v. Porat, Klippan. 2. Skokloster 3. Fru Thorén, Halmstad. Kulturens exemplar har hängt på Fågelviks herrgård på 1700-talet. Se KM 21950-21952. Anna Bergenstråhle (mor eller mormor till Gunnel Sterner, Djursholm) fann tapeterna hoprullade på vinden. Motivet ingår i en svit som först vävdes i Paris 1661. Detta är en kopia trol. utförd i Flandern (i Oudenarde, Bryssel, Felletin, Aubusson). Stick av bilderna i Alexandersviten spres.
17Avsänd från HM. Konungen Gustav VI Adolf tambur, genom hovfröken Steuch, [enligt katalogkort 1996-05]. Har tillhört H.M. Drottning Louise. Skänkt till densamma 1923 av Skånska kvinnor och buren vid Östarps invigning 1924.
1Avsedd för varutransporter.
1Avsett som stöd åt vattenkrus.
1Avstämplat i Kävlinge 1982-08-11
1Av Tomas Anagrius köpt 1972 på auktion i Klippan.
1Av typ som var i bruk fram till 1944 och även senare, där ej automatisering ägt rum av telefonerna.
1A W von Gegerfelt (1825-1908) handlade i Lund.