Strasbourg [1721-1782], Haguenau [1724-]

Object description

En av 1700-talets främsta fabriker och upphovet till en stil inom muffelmåleriet som imiterades livligt i Frankrike, Tyskland, Skandinavien och England. Den grundades av J H Wachenfeld som inledde ett samarbete med Charles François Hannong (f.d. lerpipetillverkare) för att 1722 dra sig ur, fabriken drevs under resten av sin historia av medlemmar av familjen Hannong. 1723 anlades en filial nära lerfyndigheterna i Hagenau. Det är möjligt att tillverkningen skedde där och bara deorerades i Strasbourg. De tidigarste produkterna var oansenligt blåvitt gods av Rouentyp. En ny era inleddes 1732 då C F Hannong drog sig tillbaka och hans söner övertog de 2 fabrikerna. Balthasar ledde verkstäderna i Hagenau och Paul Anton de i Strasbourg. Den senare övertog ledningen av hela företaget 1737 och introducerade hela skalan av starkeldsfärger för bemålning av godset främst med Indianische Blumen eller kinesierier. From senare delen av 1740-talet övergick man till att bemåla godset med muffelfärger, kanske som en följd av att målarna Christian Wilhelm och Karl Heinrich von Löwenfinck knöts till företaget 1748 och 1751 följdes av sin mer berömda broder A F von Löwenfinck. De hade samtliga arbetat på porslinsfabriken där muffelmåleri var det normala. Troligen introducerade bröderna också naturalistiskt återgivna blommor som i Frankrike blev kända som fleurs de Strasbourg. Fabrikens bästa produkter är bemålade i detta maner under5 senare delen av 1740-talet ch på 1750-talet. produktionen tenderade att imitera porslin, i konkurrens med vilket det marknadsfördes. 1752-55 lyckades man också, tack vare arkanisten J J Ringler, tillverka porslin vid fabriken men genom att Sèvresfabriken hade monopol på porslinstillverkning tvingades P A Hannong att förlägga tillverkningen i Tyskland, varigenom Frankenthalfabriken kom till stånd.

Efter P A Hannongs död 1760 övertogs fabrikerna i Strasbourg och Hagenau av hans son Peter Anton, en oduglig administratör. 1762 övertog en annan son Joseph Adam driften och behöll ledningen tills dess att fabriken laddes ned 1782.