Stuart Maria, Maria Stuart

Object description

Maria Stuart (engelska Mary Stuart, kallad Mary Queen of Scots, Maria, skottarnas drottning), 1542-87, drottning av Skottland och Frankrike. Maria var dotter till Jakob V av Skottland och Maria av Guise. Fadern dog strax efter hennes födelse och därmed var hon drottning av Skottland, till en början under en förmyndarregering av rikets stormän (hon regerade 1561-68). Skottland hade av gammalt nära relationer med Frankrike och modern var fransyska; Maria uppfostrades vid det franska hovet, förmäldes 1558 med den franske tronföljaren Frans (II) och var därmed också drottning av Frankrike under dennes korta regering 1559-60. I egenskap av ättling till Henrik VII var hon också enligt de engelska katolikerna Englands rättmätiga drottning; Elisabet I ansåg de vara en oäkting, född som hon var i det av den katolska kyrkan icke erkända äktenskapet mellan Henrik VIII och Anne Boleyn.

Efter Frans död återvände Maria 1561 till Skottland, där hon först gjorde sig populär genom att acceptera reformationen. Men 1565 gifte hon sig med Henry Darnley, som var katolik och som genom släktskap hade vissa anspråk på den engelska tronen. Maria hade vidare nära förbindelser med de katolska makterna, främst via sin privatsekreterare och gunstling Rizzio, en italiensk äventyrare. Maria upptäckte samtidigt att Darnley var en djupt osympatisk person, och söndringen mellan dem blev djup. Samtidigt gjorde sig Rizzio hatad genom sitt utmanande uppträdande, och resultatet blev en sammansvärjning mot honom av de skotska lorderna under ledning av den svartsjuke Darnley. En dag 1566 stacks Rizzio ner med femtiosex dolkhugg i Marias åsyn.

Hämnden lät inte länge vänta på sig. Redan året därpå sprängdes Darnley i luften; mördaren ansågs allmänt vara den skotske adelsmannen och äventyraren Bothwell, men en domstol frikände honom. Kassettbreven (engelska the casket letters), en samling komprometterande brev, kan tyda på att Maria var medskyldig, men deras äkthet är mycket omstridd. Maria gifte sig därefter med Bothwell, men nu var måttet rågat. Den skotska adeln reste sig, Bothwell flydde och Maria tvangs avsäga sig kronan till förmån för sonen James (Jakob VI). Efter ett misslyckat försök att återta makten med hjälp av en lojal armé flydde hon själv till England 1568 i hopp om att få skydd hos Elisabet, men gjordes i stället till statsfånge. Från sitt fängelse intrigerade hon för att störta Elisabet. Då detta upptäcktes, lät Elisabet döma henne till döden men tvekade länge att verkställa domen. Risken för att Spanien skulle kunna använda Maria som en rival om den engelska tronen fick henne dock till sist att låta bödelsyxan falla.

Maria Stuart har beskrivits som vacker och lidelsefull, ärelysten och förslagen. Hennes oroliga liv och tragiska öde har ständigt fängslat både historiker och lekmän, och den ymniga litteraturen om och kring henne upphör inte att flöda. Hennes olycka ¿ de skotska och engelska kungahusens förvirrade släktskapsförhållanden och de ömsesidiga tronanspråk de ledde till ¿ förblev också ledmotivet i de två rikenas historia, ända tills Skottlands självständighet slutgiltigt krossades på 1700-talet. Jämför Elisabet I.