logo

Carlotta - the museum database

Schlyter Carl Johan :: professor

Object description

Son till amiralitetskamreren Carl Johan Schlyter ochLovisa Maria Hjelm.1807 inskrevs S. bland de studerande vid Lunds högskola, avlade kameralexamen därstädes 1811, juridisk examen 1812, kansliexamen och jur. fil. ex. 1813 samt blev året därefter filosofie doktor i Rostock. Förordnad till docent i kriminalrätt vid Lunds universitet 1816, absolverade han jur. utriusque kand. ex. 1818, jur. licent. ex. 1820 och blev s. å. jurisdoktor. Sedan han 1820--22 tjänstgjort i justitiekanslär- expeditionen och Svea hovrätt, erhöll han sistnämnda år i uppdrag af k. m:t att

jämte juris adjunkten i Uppsala H. S. Collin utgiva en samling av Sveriges gamla lagar samt fortsatte ensam efter Collins frånfälle 1833 detta jättearbete i 13 band, 1827--77, de 11 sista banden utgivna af S. ensam. Med fäst avseende på detta uppdrag, återvände han såsom utnämnd juris adjunkt till Lund 1822, erhöll professors namn, heder och värdighet 1835, samt förordnande att förestå en tillämnad ny professur i laghistoria vid Uppsala universitet. Då påräknade statsmedel till den nämnda lärostolen icke av ständerna beviljades, återvände han till Lund, där han befordrades till professor i allmän lagfarenhet 1838, två år senare förordnades att föreläsa och examinera i laghistoria och slutligen, vid den

av k. m:jt anbefalda fördelningen af de juridiska läroämnena vid Lunds universitet, utnämndes till professor i sistnämnda vetenskap 1840. S. åtnjöt från den 23 nov. 1852 till 1876, då han erhöll avsked, ständig tjänstledighet för utgivande av landskapslagarna. Ledamot av lagberedningen 1844--48; led. av Vetensk. akad., Vitt. hist. och ant. akad., Musik. akad. jämte en stor mängd andra lärda sällskap. Sv. akad., som 1838 gav honom ett pris för förtjänstfull verksamhet, kallade honom 1860 till led., hvartill S. emellertid sade nej. 1889 lät Sv. akad. slå en minnespenning över S., som avled d. 26 dec. 1888. Utom akademiska disputationer, programmer, kritiker och referat har han utgivit: Om laghistoriens studium och dess förhållande till rättsvetenskapens övriga delar 1835, Om Sveriges

äldsta indelning i landskap och landskapslagarnas uppkomst 1835, Juridiska afhandlingar (I. 1836) etc. Hans yppersta arbete förblir dock hans kritiska upplaga av de gamla lagarna, ett monumentalverk, som för vår kulturhistoria är af den allra största betydelse. 1870 promoverades S. vid Lunds juridiska fakultet till juris utriusque jubeldoktor, med anledning av hvilken högtidlighet och det samtidiga fullbordandet av lagarnas utgifning den såsom grundlig kännare av nordens äldsta litteratur allmänt bekante professor. K. Maurer i München yttrar i en uppsats i Kritische Zeitschrift für Rechtswissenchaft und Gesetzgebung des Auslandes, 12:te bandet: »Es schien billig, dass diesem doppelten Feste auch von Deutscher

Seite Rechnung getragen, und dass dem Herausgeber des wichtigen Quellenwerkes sowohl als der schwedischen Regierung bei dieser Gelegenheit der gebührende

Dank abgestattet werde.»

Gift 1835 med Carolina Kristina Lilliesköld.

Visat namn
Schlyter Carl Johan
Förekommer som
Avbildad person; Annan anknytning
Förnamn
Carl; Johan
Efternamn
Schlyter
Levnadsår
1795-01-29-1888-12-26
Namn - Annan anknytning
Schlyter Carolina Kristina [maka]
Thyrén Anna Maria [dotter]
Thyrén Carl Gustaf [dottersons son]
Levnadsår
1894 - 1971
Thyrén Hans [dottersons sonson]
Levnadsår
1934-2015
Thyrén Johan Carl Wilhelm [dotterson]
Titel - Personens
professor, rektor
Källor, Wikipedia - beskrivs av
sv.wikipedia.org
Tidpunkt - Födelse
1961
Tidpunkt - Död
1933
Titel - Personens
professor
Land
Sverige
Persontext

Son till amiralitetskamreren Carl Johan Schlyter ochLovisa Maria Hjelm.1807 inskrevs S. bland de studerande vid Lunds högskola, avlade kameralexamen därstädes 1811, juridisk examen 1812, kansliexamen och jur. fil. ex. 1813 samt blev året därefter filosofie doktor i Rostock. Förordnad till docent i kriminalrätt vid Lunds universitet 1816, absolverade han jur. utriusque kand. ex. 1818, jur. licent. ex. 1820 och blev s. å. jurisdoktor. Sedan han 1820--22 tjänstgjort i justitiekanslär- expeditionen och Svea hovrätt, erhöll han sistnämnda år i uppdrag af k. m:t att

jämte juris adjunkten i Uppsala H. S. Collin utgiva en samling av Sveriges gamla lagar samt fortsatte ensam efter Collins frånfälle 1833 detta jättearbete i 13 band, 1827--77, de 11 sista banden utgivna af S. ensam. Med fäst avseende på detta uppdrag, återvände han såsom utnämnd juris adjunkt till Lund 1822, erhöll professors namn, heder och värdighet 1835, samt förordnande att förestå en tillämnad ny professur i laghistoria vid Uppsala universitet. Då påräknade statsmedel till den nämnda lärostolen icke av ständerna beviljades, återvände han till Lund, där han befordrades till professor i allmän lagfarenhet 1838, två år senare förordnades att föreläsa och examinera i laghistoria och slutligen, vid den

av k. m:jt anbefalda fördelningen af de juridiska läroämnena vid Lunds universitet, utnämndes till professor i sistnämnda vetenskap 1840. S. åtnjöt från den 23 nov. 1852 till 1876, då han erhöll avsked, ständig tjänstledighet för utgivande av landskapslagarna. Ledamot av lagberedningen 1844--48; led. av Vetensk. akad., Vitt. hist. och ant. akad., Musik. akad. jämte en stor mängd andra lärda sällskap. Sv. akad., som 1838 gav honom ett pris för förtjänstfull verksamhet, kallade honom 1860 till led., hvartill S. emellertid sade nej. 1889 lät Sv. akad. slå en minnespenning över S., som avled d. 26 dec. 1888. Utom akademiska disputationer, programmer, kritiker och referat har han utgivit: Om laghistoriens studium och dess förhållande till rättsvetenskapens övriga delar 1835, Om Sveriges

äldsta indelning i landskap och landskapslagarnas uppkomst 1835, Juridiska afhandlingar (I. 1836) etc. Hans yppersta arbete förblir dock hans kritiska upplaga av de gamla lagarna, ett monumentalverk, som för vår kulturhistoria är af den allra största betydelse. 1870 promoverades S. vid Lunds juridiska fakultet till juris utriusque jubeldoktor, med anledning av hvilken högtidlighet och det samtidiga fullbordandet av lagarnas utgifning den såsom grundlig kännare av nordens äldsta litteratur allmänt bekante professor. K. Maurer i München yttrar i en uppsats i Kritische Zeitschrift für Rechtswissenchaft und Gesetzgebung des Auslandes, 12:te bandet: »Es schien billig, dass diesem doppelten Feste auch von Deutscher

Seite Rechnung getragen, und dass dem Herausgeber des wichtigen Quellenwerkes sowohl als der schwedischen Regierung bei dieser Gelegenheit der gebührende

Dank abgestattet werde.»

Gift 1835 med Carolina Kristina Lilliesköld.

Litteratur och arkivhänvisning
Svenskt biografiskt handlexikon (1906)

Leave a comment

You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.