Carlotta - the museum database

bild

KM 88874 :: tygmärke

Object description: Tygmärke, broderad sköld från Ravensbrück, bomull, 8x9,5 cm. Den har tolkats på följande sätt av en av de f d fångarna: Längst upp i högra hörnet datum för ankomsten till Ravensbrück, 31/5 1942 samt datum för befrielsen, 25/4 1945. Den röda triangeln visar att det var en politisk fånge och P:et att hon kom från Polen. Fångnumret var 11260. Den nedre bilden till höger föreställer baracken där hon troligen bodde, nr 17. På bilden till vänster om baracken är en dödskalle. Den satt på taggtråden som omgav lägret och markerade att stängslet var strömförande. Bilden ovanför föreställer en skog. Ovanför flyger några fåglar. I skogen bakom lägret sköt man i gryningen många fångar. Skotten hördes tydligt när man stod på apellen (varje morgon fick fångarna ställa upp sig för att de skulle räknas). Fånge 11260 identifierad som Stanislawa Plaskowicka.

Data elements
References (1)

Inventarienummer

KM 88874

Tillfälligt nummer

Rav 49

Presentationstext

"Tygmärke, gjort som >souvenir< för applikation på klädesplagg. Tillverkat av lägerfånge i Ravensbrück, eller strax efter ankomsten till Sverige. De olika symbolerna på märket utgjorde ett hemligt kodspråk för att uttrycka upplevelser i lägret."

Kulturens årsbok 1999, Marcus Anita, s. 208-213, bild s. 208.

Beskrivning

Tygmärke, broderad sköld från Ravensbrück, bomull, 8x9,5 cm. Den har tolkats på följande sätt av en av de f d fångarna: Längst upp i högra hörnet datum för ankomsten till Ravensbrück, 31/5 1942 samt datum för befrielsen, 25/4 1945. Den röda triangeln visar att det var en politisk fånge och P:et att hon kom från Polen. Fångnumret var 11260. Den nedre bilden till höger föreställer baracken där hon troligen bodde, nr 17. På bilden till vänster om baracken är en dödskalle. Den satt på taggtråden som omgav lägret och markerade att stängslet var strömförande. Bilden ovanför föreställer en skog. Ovanför flyger några fåglar. I skogen bakom lägret sköt man i gryningen många fångar. Skotten hördes tydligt när man stod på apellen (varje morgon fick fångarna ställa upp sig för att de skulle räknas). Fånge 11260 identifierad som Stanislawa Plaskowicka.

Ravensbrücksamlingen på Kulturen I Krakow möts konsthistorikern Zygmunt Lakocinski och den unga studentskan Carola von Gegerfelt från Lund. Det är tidigt 1930-tal. De förälskar sig och gifter sig i Lund. Carola von Gegerfelt arbetar som bibliotekarie på universitetsbiblioteket. Zygmunt Lakocinski undervisar i polska vid Lunds universitet. 1939 väntar de sitt första barn och flyttar in på Sölvegatan 8a. Zygmunt Lakoncinski vill ge sig ut i kriget när Polen invaderas, men den polska exilregeringen i London ger honom ett uppdrag. Han ska dokumentera tyskarnas illdåd i Polen och övriga Europa. Centrum för insamlingen blir Lund och härifrån sänds viktig information vidare till polska exilregeringen och de allierade. Carola och Zygmunt Lakocinski engagerar sig aktivt i kampen mot nazismen. De går med i den antinazistiska Tisdagsklubben och hjälper danska och norska flyktingar. Tyskvänliga grupper formerar sig på flera håll i Lund. De upprättar svarta listor på nazistmoståndare. Carola och Zygmunt Lakocinski står med på listorna. 1939 stod nazisternas koncentrationsläger för kvinnor färdigt i Ravensbrück. Kvinnor fördes dit från hela Europa: judar, romer, politiska motståndskämpar, homosexuella, Jehovas vittnen, prostituerade och kriminella. Till lägret hörde många fabriker där fångarna utnyttjades som slavarbetare. 132 000 kvinnor och barn var inspärrade i Ravensbrück. Av dessa dog 92 000 av undernäring, misshandel, avrättningar, sjukdomar och medicinska experiment. I slutet av 1944 byggdes en gaskammare där nära sextusen kvinnor mördades. I april 1945 hämtades många kvinnor till Sverige med de Vita Bussarna. Den 30 april 1945 befriade Röda Armén lägret. Många av de fd fångarna kom till hamnen i Malmö. Efter bad och desinficering placerades de ut på olika karantänlokaler. I Lund kom de till skolor och andra lokaler, bl a Idrottshallen. Zygmunt Lakocinski hjälpte flyktingarna med att tolka från polska. Han fick då veta att många hade tagit med originaldokument och minnessaker gömda i kläder och på kroppen. Han förstod värdet av att spara det åt eftervärlden. Myndigheterna var rädda för smittsamma sjukdomar och ville bränna det mesta. Genom kontakter och envishet lyckades Zygmunt Lakocinski rädda något från att försvinna. Han tog också initiativet till intervjuer med de som orkade och ville. Allt detta skulle minna eftervärlden om nazisternas brott. Samlingen av föremål deponerades 1966 på Kulturen och de skriftliga dokumenten placerades på Lunds universitetsbibliotek. En utställning gjordes samma år på Kulturen och 1998 gjordes en utställning med allt material. En del av föremålen har visats permanent i utställningen Lund efter 1658. I samband med utställningen 1998 gjordes ett antal intervjuer med överlevande från Ravensbrück. 2004 skänkte barnen Lakocinski samlingen till Kulturen. Ett utbyte gjordes också mellan Lunds universitetsbibliotek och Kulturen så att alla föremål ägs av Kulturen och allt arkivmaterial av biblioteket. Den 27 januari 2005 öppnade den permanenta utställningen Att överleva - röster från Ravensbrück.Ravensbr%C3%BCcksamlingen%20p%C3%A5%20Kulturen%0AI%20Krakow%20m%C3%B6ts%20konsthistorikern%20Zygmunt%20Lakocinski%20och%20den%20unga%20studentskan%20Carola%20von%20Gegerfelt%20fr%C3%A5n%20Lund.%20Det%20%C3%A4r%20tidigt%201930-tal.%20De%20f%C3%B6r%C3%A4lskar%20sig%20och%20gifter%20sig%20i%20Lund.%20Carola%20von%20Gegerfelt%20arbetar%20som%20bibliotekarie%20p%C3%A5%20universitetsbiblioteket.%20Zygmunt%20Lakocinski%20undervisar%20i%20polska%20vid%20Lunds%20universitet.%201939%20v%C3%A4ntar%20de%20sitt%20f%C3%B6rsta%20barn%20och%20flyttar%20in%20p%C3%A5%20S%C3%B6lvegatan%208a.%20Zygmunt%20Lakoncinski%20vill%20ge%20sig%20ut%20i%20kriget%20n%C3%A4r%20Polen%20invaderas%2C%20men%20den%20polska%20exilregeringen%20i%20London%20ger%20honom%20ett%20uppdrag.%20Han%20ska%20dokumentera%20tyskarnas%20illd%C3%A5d%20i%20Polen%20och%20%C3%B6vriga%20Europa.%20Centrum%20f%C3%B6r%20insamlingen%20blir%20Lund%20och%20h%C3%A4rifr%C3%A5n%20s%C3%A4nds%20viktig%20information%20vidare%20till%20polska%20exilregeringen%20och%20de%20allierade.%20Carola%20och%20Zygmunt%20Lakocinski%20engagerar%20sig%20aktivt%20i%20kampen%20mot%20nazismen.%20De%20g%C3%A5r%20med%20i%20den%20antinazistiska%20Tisdagsklubben%20och%20hj%C3%A4lper%20danska%20och%20norska%20flyktingar.%20Tyskv%C3%A4nliga%20grupper%20formerar%20sig%20p%C3%A5%20flera%20h%C3%A5ll%20i%20Lund.%20De%20uppr%C3%A4ttar%20svarta%20listor%20p%C3%A5%20nazistmost%C3%A5ndare.%20Carola%20och%20Zygmunt%20Lakocinski%20st%C3%A5r%20med%20p%C3%A5%20listorna.%0A%0A1939%20stod%20nazisternas%20koncentrationsl%C3%A4ger%20f%C3%B6r%20kvinnor%20f%C3%A4rdigt%20i%20Ravensbr%C3%BCck.%20Kvinnor%20f%C3%B6rdes%20dit%20fr%C3%A5n%20hela%20Europa%3A%20judar%2C%20romer%2C%20politiska%20motst%C3%A5ndsk%C3%A4mpar%2C%20homosexuella%2C%20Jehovas%20vittnen%2C%20prostituerade%20och%20kriminella.%20Till%20l%C3%A4gret%20h%C3%B6rde%20m%C3%A5nga%20fabriker%20d%C3%A4r%20f%C3%A5ngarna%20utnyttjades%20som%20slavarbetare.%20132%20000%20kvinnor%20och%20barn%20var%20insp%C3%A4rrade%20i%20Ravensbr%C3%BCck.%20Av%20dessa%20dog%2092%20000%20av%20undern%C3%A4ring%2C%20misshandel%2C%20avr%C3%A4ttningar%2C%20sjukdomar%20och%20medicinska%20experiment.%0A%0AI%20slutet%20av%201944%20byggdes%20en%20gaskammare%20d%C3%A4r%20n%C3%A4ra%20sextusen%20kvinnor%20m%C3%B6rdades.%20I%20april%201945%20h%C3%A4mtades%20m%C3%A5nga%20kvinnor%20till%20Sverige%20med%20de%20Vita%20Bussarna.%20Den%2030%20april%201945%20befriade%20R%C3%B6da%20Arm%C3%A9n%20l%C3%A4gret.%20M%C3%A5nga%20av%20de%20fd%20f%C3%A5ngarna%20kom%20till%20hamnen%20i%20Malm%C3%B6.%20Efter%20bad%20och%20desinficering%20placerades%20de%20ut%20p%C3%A5%20olika%20karant%C3%A4nlokaler.%20I%20Lund%20kom%20de%20till%20skolor%20och%20andra%20lokaler%2C%20bl%20a%20Idrottshallen.%20Zygmunt%20Lakocinski%20hj%C3%A4lpte%20flyktingarna%20med%20att%20tolka%20fr%C3%A5n%20polska.%20Han%20fick%20d%C3%A5%20veta%20att%20m%C3%A5nga%20hade%20tagit%20med%20originaldokument%20och%20minnessaker%20g%C3%B6mda%20i%20kl%C3%A4der%20och%20p%C3%A5%20kroppen.%20Han%20f%C3%B6rstod%20v%C3%A4rdet%20av%20att%20spara%20det%20%C3%A5t%20efterv%C3%A4rlden.%20Myndigheterna%20var%20r%C3%A4dda%20f%C3%B6r%20smittsamma%20sjukdomar%20och%20ville%20br%C3%A4nna%20det%20mesta.%20Genom%20kontakter%20och%20envishet%20lyckades%20Zygmunt%20Lakocinski%20r%C3%A4dda%20n%C3%A5got%20fr%C3%A5n%20att%20f%C3%B6rsvinna.%20Han%20tog%20ocks%C3%A5%20initiativet%20till%20intervjuer%20med%20de%20som%20orkade%20och%20ville.%20Allt%20detta%20skulle%20minna%20efterv%C3%A4rlden%20om%20nazisternas%20brott.%20%0A%0ASamlingen%20av%20f%C3%B6rem%C3%A5l%20deponerades%201966%20p%C3%A5%20Kulturen%20och%20de%20skriftliga%20dokumenten%20placerades%20p%C3%A5%20Lunds%20universitetsbibliotek.%20En%20utst%C3%A4llning%20gjordes%20samma%20%C3%A5r%20p%C3%A5%20Kulturen%20och%201998%20gjordes%20en%20utst%C3%A4llning%20med%20allt%20material.%20En%20del%20av%20f%C3%B6rem%C3%A5len%20har%20visats%20permanent%20i%20utst%C3%A4llningen%20Lund%20efter%201658.%20I%20samband%20med%20utst%C3%A4llningen%201998%20gjordes%20ett%20antal%20intervjuer%20med%20%C3%B6verlevande%20fr%C3%A5n%20Ravensbr%C3%BCck.%0A%0A2004%20sk%C3%A4nkte%20barnen%20Lakocinski%20samlingen%20till%20Kulturen.%20Ett%20utbyte%20gjordes%20ocks%C3%A5%20mellan%20Lunds%20universitetsbibliotek%20och%20Kulturen%20s%C3%A5%20att%20alla%20f%C3%B6rem%C3%A5l%20%C3%A4gs%20av%20Kulturen%20och%20allt%20arkivmaterial%20av%20biblioteket.%20Den%2027%20januari%202005%20%C3%B6ppnade%20den%20permanenta%20utst%C3%A4llningen%20Att%20%C3%B6verleva%20-%20r%C3%B6ster%20fr%C3%A5n%20Ravensbr%C3%BCck.

Namn - Annan anknytning

Lakocinski Zygmunt

Levnadsår: 1905-19871905-1987

Namn - Brukare/Ägare

Plaskowicka Stanislawa

Namn - Förvärvat från

Gegerfelt Thomas von; Lakocinski Katarina; Lakocinski Martin

Datum - Förvärv till museet

Förvärvsomständigheter

Samtidiga förvärv

Datum - Antikvarie katalogisering

Namn - Antikvarie katalogisering

Schönberg Karin

Litteratur och arkivhänvisning

Kulturens årsbok 1999, Marcus Anita, s. 208-213, bild s. 208.

Leave a comment

You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.