logo

Carlotta - the museum database

Broel-Plater Ludwika

Object description

Ludwika Broel Plater (f. Nawroczynska) föddes i Dąbrowa-Górnicza i södra Polen 1885. Hon var dotter i en katolsk läkarfamilj, föräldrarna hette Roman och Stanislawa. Hon studerade litteraturhistoria i Krakow och flyttade till Paris och studerade vid Sorbonne. Ludwika gifter sig med kompositören Ludomir Michał Rogowski (1881–1954) 1908. Med honom får Ludwika sitt enda barn, dottern Sława. Under första världskriget i Frankrike engagerade hon sig i frågan om Polens självständighet.

Ludwika och maken går skilda vägar efter kriget. Hon flyttar tillbaka till Polen, som i och med Versaillesfreden blir självständigt. Hon gifter om sig med greve Józef Broel-Plater (1890-11-15 - 1941-09-30) 1922. Józef var dessutom bobåkare, och han deltog vid olympiska vinterspelen 1928.

När nazisterna ockuperar Polen 1939 och krig bryter ut ansluter sig Ludwika och hennes man till den underjordiska motståndsrörelsen ZWZ (senare AK). Redan i januari 1940 arresteras Józef av nazisterna. Han hamnar senare i koncentrationslägret Dachau, där han dör 1941.

Ludwika arresteras av gestapo i Warszawa i april 1941. Hon blir misshandlad och spenderar sommaren 1941 i Pawiakfängelset. I september 1941 förs hon och flera andra kvinnor till koncentrationslägret Ravensbrück, där hon får fångnummer 7597. Så småningom får Ludwika, som ju talar flytande franska sedan sin tid i Frankrike, ansvar för en grupp stickerskor från Frankrike och Belgien. De har i uppgift att sticka kläder till tyska soldater. Vittnen har i efterhand beskrivit Ludwika som en livräddare, någon som hjälper till att hålla hoppet och livsgnistan vid liv. Hon lyckades också se till att flera kvinnor som inte fysiskt hade överlevt hårt kroppsarbete hamnade i stickverkstaden. Hon överlever tiden i lägret och tar sig till Sverige med de Vita bussarna i april 1945.

År 1946 blev hon knuten till arbetsgruppen vid Polska källinstitutet i Lund under ledning av Zygmund Lakocinski. Gruppen arbetade med att samla in och systematisera vittnesmål från kvinnliga överlevande från lägret. När gruppen slutade sitt arbete tog Ludwika hand om materialet i sin bostad fram till dess att det överfördes Lunds universitetsbibliotek (arkivmaterial och intervjuer) och Kulturen (föremålssamlingen). Flera av föremålen är gåvor till henne från andra fångar under tiden i Ravensbrück. Ludwika arbetar som översättare på Lunds universitet, och ideellt med Polska källinstitutet till sin död 1972. Hela livet skrivet honom också poesi och pjäser.

Visat namn
Broel-Plater Ludwika
Förekommer som
Brukare/Ägare
Förnamn
Ludwika
Efternamn
Nawroczynska [född]; Broel-Plater [gift]
Tidpunkt - Födelse
1885-09-01
Tidpunkt - Död
1972-02-28
Namn - Annan anknytning
Lakocinski Zygmunt [kollega]
Tidpunkt - Födelse
1905-06-20
Tidpunkt - Död
1987
Årtal - Verksamhet
1946-1972 [Polska källinstitutet]
Land
Polen [född]
Persontext

Ludwika Broel Plater (f. Nawroczynska) föddes i Dąbrowa-Górnicza i södra Polen 1885. Hon var dotter i en katolsk läkarfamilj, föräldrarna hette Roman och Stanislawa. Hon studerade litteraturhistoria i Krakow och flyttade till Paris och studerade vid Sorbonne. Ludwika gifter sig med kompositören Ludomir Michał Rogowski (1881–1954) 1908. Med honom får Ludwika sitt enda barn, dottern Sława. Under första världskriget i Frankrike engagerade hon sig i frågan om Polens självständighet.

Ludwika och maken går skilda vägar efter kriget. Hon flyttar tillbaka till Polen, som i och med Versaillesfreden blir självständigt. Hon gifter om sig med greve Józef Broel-Plater (1890-11-15 - 1941-09-30) 1922. Józef var dessutom bobåkare, och han deltog vid olympiska vinterspelen 1928.

När nazisterna ockuperar Polen 1939 och krig bryter ut ansluter sig Ludwika och hennes man till den underjordiska motståndsrörelsen ZWZ (senare AK). Redan i januari 1940 arresteras Józef av nazisterna. Han hamnar senare i koncentrationslägret Dachau, där han dör 1941.

Ludwika arresteras av gestapo i Warszawa i april 1941. Hon blir misshandlad och spenderar sommaren 1941 i Pawiakfängelset. I september 1941 förs hon och flera andra kvinnor till koncentrationslägret Ravensbrück, där hon får fångnummer 7597. Så småningom får Ludwika, som ju talar flytande franska sedan sin tid i Frankrike, ansvar för en grupp stickerskor från Frankrike och Belgien. De har i uppgift att sticka kläder till tyska soldater. Vittnen har i efterhand beskrivit Ludwika som en livräddare, någon som hjälper till att hålla hoppet och livsgnistan vid liv. Hon lyckades också se till att flera kvinnor som inte fysiskt hade överlevt hårt kroppsarbete hamnade i stickverkstaden. Hon överlever tiden i lägret och tar sig till Sverige med de Vita bussarna i april 1945.

År 1946 blev hon knuten till arbetsgruppen vid Polska källinstitutet i Lund under ledning av Zygmund Lakocinski. Gruppen arbetade med att samla in och systematisera vittnesmål från kvinnliga överlevande från lägret. När gruppen slutade sitt arbete tog Ludwika hand om materialet i sin bostad fram till dess att det överfördes Lunds universitetsbibliotek (arkivmaterial och intervjuer) och Kulturen (föremålssamlingen). Flera av föremålen är gåvor till henne från andra fångar under tiden i Ravensbrück. Ludwika arbetar som översättare på Lunds universitet, och ideellt med Polska källinstitutet till sin död 1972. Hela livet skrivet honom också poesi och pjäser.

Litteratur och arkivhänvisning
Kulturens årsbok 2026; Arolsen archives, Ludwika Broel-Platers personakt.; Zygmunt Lakocinskis arkiv, vol 41-45 (Dokument rörande Ludwika Broel-Plater), Universitetsbiblioteket, Lunds universitet.; Davis, Nina. Ludwika Broel-Plater: "av osedvanlig resning och betydelse". Kulturens årsbok 2026. s. 254-265.

Leave a comment

You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.