logo

Carlotta - the museum database

KM 27932.1 :: väskbygel

Object description

Böjda, runda hål i kortsidorna; ca 20 cm långa.

Renhorn med utsirningar. A och B hör ihop.

Västerbotten eller Lappland.

1700 eller 1800-tal.

Tidigare beskrivna som betsel.

A-S Svakko 2018: KM 27932.1 och KM 27932.2 Är ett par byglar som hör ihop. Lulesamiska, Jokkmokk, Lule. Väskbyglar heter vuossa tjoarvve på lulesamiska, Dessa har haft en påse som varit ca 30 cm hög. En läderrem har dragits genom hålen för att stänga och öppna. Välbevarade, märgen är kvar. I varje ände har man gjort 10 räfflor - i likhet med kalendrar. Bandflätningsmönster.

De kan ha samlats in oanvända.

Väskbyglar (kallas även låsbågar) användes tidigt för att stänga en påse (väska). Det är en effektiv stängningsanordning. Man slutade använda byglar när dragkedjan kom.

Väskbyglarna har flätmönster ända upp i Nordnorge, Varangerfjorden. Annars är flätmönster mer använt i sydsamiskt område. I Vasa-skeppet har man funnit många hundra väskbyglar. Det fanns gott om samer i 1600-talets Stockholm som kunde tillverka sådana. Man vet ej om väskbyglarna använts av samer på Vasaskeppet eller om detillverkats av samer och köpts till besättningen. Det var hög kvlaitet på samiskt hantverk och det var efterfrågat.

Inventarienummer
KM 27932.1
Sakord
väskbygel
Beskrivning

Böjda, runda hål i kortsidorna; ca 20 cm långa.

Renhorn med utsirningar. A och B hör ihop.

Västerbotten eller Lappland.

1700 eller 1800-tal.

Tidigare beskrivna som betsel.

A-S Svakko 2018: KM 27932.1 och KM 27932.2 Är ett par byglar som hör ihop. Lulesamiska, Jokkmokk, Lule. Väskbyglar heter vuossa tjoarvve på lulesamiska, Dessa har haft en påse som varit ca 30 cm hög. En läderrem har dragits genom hålen för att stänga och öppna. Välbevarade, märgen är kvar. I varje ände har man gjort 10 räfflor - i likhet med kalendrar. Bandflätningsmönster.

De kan ha samlats in oanvända.

Väskbyglar (kallas även låsbågar) användes tidigt för att stänga en påse (väska). Det är en effektiv stängningsanordning. Man slutade använda byglar när dragkedjan kom.

Väskbyglarna har flätmönster ända upp i Nordnorge, Varangerfjorden. Annars är flätmönster mer använt i sydsamiskt område. I Vasa-skeppet har man funnit många hundra väskbyglar. Det fanns gott om samer i 1600-talets Stockholm som kunde tillverka sådana. Man vet ej om väskbyglarna använts av samer på Vasaskeppet eller om detillverkats av samer och köpts till besättningen. Det var hög kvlaitet på samiskt hantverk och det var efterfrågat.

Historik

Profesor Sven Nilsson, zoolog i Lund, gjorde en resa i lappmarkerna 1810, vilken han beskrivit. Han gjorde senare flera resor med samma mål. Svenska och Norska lappmarkerna.

Uppköpt på auktion efter Fröken Ida Nilsson, Lund.

; Inför utställningen Fokus Sápmi 22 sep 2018 gick Anna-Stina Svakko (A-S Svakko), mästare i sameslöjd, tillsammans med personalen igenom samlingarna. Se beskrivning.
Karlins lappkatalog
Betselstänger, 2 st renhorn. Lappland omkring 1800. Dessa betselstänger förråder såväl till form som till ornering en påtaglig likhet med våra hornbetsel från vikingatiden. Även den graverade ristningen talar ett måleriskt språk liknande de lappske skedarne förrådande vissa släktskap med den ..(?) ornamentik som ständigt återtar sig i våra äldste medeltidskammarne. /Gkn 36 Uppköpt 1921 på auktion efter fröken Ida Nilsson dotter till prof Sven Nilsson som själv köpt dem på sin resa i lappmarken. Teckning på katalogkortet.
Material
renhorn
Tidpunkt - Tillverkning
1700-tal
Kommun - Tillverkning
Jokkmokk; Lule
Etnisk grupp - Tillverkning
Samer
Etnisk grupp - Brukare/Ägare
Samer
Namn - Brukare/Ägare
Nilsson Sven professor
Titel - Personens
naturforskare, prost, professor, kyrkoherde, intendent
Källor, Wikipedia - beskrivs av
sv.wikipedia.org
Tidpunkt - Födelse
1787-03-08
Tidpunkt - Död
1883-11-30
Land - Brukat/Använt
Sverige
Klassifikation Kulturen
E7i
Geografisk attribuering
Norrbotten
Namn - Förvärvat från
Nilsson I dödsbo
Datum - Förvärv till museet
1921
Förvärvsomständigheter
köp
Samtidiga förvärv
27911-27936, 27949

Leave a comment

You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.