Carlotta - the museum database

KM 2993 :: täcke, antependium

Object description: Enhörning i blomsteräng. Enhörning, gråvit med svarta prickar. Horn, man och svans i mellanblått, gulrosa, vitt och gult. Blommor och blad i olika gula och gråbrunarosa mellan bruna toner. Grått vitt och mellanblått mot svart botten. Längd som är avklippt och hopsydd. Ylletofsar i hörnen.

Data elements
References (6)

Inventarienummer

KM 2993

Sakord

täcke; antependium

Antal

Presentationstext

Ur Kulturens årsbok 1956: "När intendent Karlin på en av sina inventeringsfärder kom till Gustaf Adolfs kyrka fann han i en nisch en hoprullad vävnad som visade sig vara ett gammalt antependium i flamsk. Det hade året innan ersatts av ett nytt och lämnades nu plus en gapestock och andra gamla saker som deposition till Kulturen."; Ur Kulturen runt: Antependium, flamskvävnad, från Gustaf Adolfs kyrka, Villands härad, 1600-tal. Antependiet är hopsatt av en vägglängd av medeltidstyp med åtta vita enhörningar i rad. Enhörningen var en kyskhetens symbol och ses på en rad sydtyska antependier från 1400-1500-talen.; "Karlin, som förvärvat vävnaden - då brukad som antependium - från Gustav Adolfs kyrka, tidigare Viby, Villands hd, daterar den till slutet av 1500-talet i en vägledning 1888 och till o. 1500 i jubileumsskriften 1932. Lilli Zickerman ställer sig frågande inför den egenartade vävnaden: 'I detta [Villands] eller närgränsande härader har flamskvävnad icke utövats och får den räknas till svensk folkslöjd, måste dess tillverkningsort förläggas till sydvästligaste Skåne och då Vämmenhögs härad', men hon tillägger: 'Är det måhända en flandrisk vävares arbete och i så fall en yrkesprodukt?' Med detta yttrande tror jag, att Lilli Zickerman kommit sanningen nära. Hon bygger visserligen på den karlinska uppgiften om den flandriska väverskan Alhed och talar därför om en flandrisk vävare. Längden har, som Zickerman påpekar, en färgskal, som är främmande för den skånska textila folkkonsten i gobelängteknik, och det garn, med vilket den är vävd, är av en fin och tunn kvalöitet i ylle, olik den skånska allmogevävnadens. Man kan alltså konstatera, att längden icke tillhör bondetextilierna utan är en yrkesvävnad. Den kan ha kommit till Viby från det närbelägna Trolle-Ljungby, där vi vet, att det funnits flamskvävnader i äldre tider. Den datering, som Karlin satt på sitt förvärv, har jag svårt att godtaga - en i dess äldsta formulering. Mönstret är ju så upplöst, djurets teckning så förvanskad, att den, som suttit i väven, med säkerhet inte längre förstod dess betydelse. Hornet på enhörningen är t.ex. nedböjt och nästan lösgjort från pannan. Rosrona har blivit helt allmogeutformade åttabladsrosor, och bladverket är utstrött utan någon närmare inbördes sammanhang. Teckningen är med andra ord degenererad, och antingen ligger det ett långt avstånd och många mellanhänder mellan den ursprungliga förlagan och denna enhörningslängd eller också har det varit en valhänt tecknare, som utfört mönstret och ej till fullo kunnat återge det. Det måste emellertid ha varit en skicklig yrkeskunnig man eller kvinna, som suttit i väven, ty längden är skickligt gjord. Den inrymmer dock så många svårlösta problem, att en exakt datering icke kan göras, innan ett större jämförelsematerial blivit tillgängligt. Genom den skickliga vävningen och det använda garnets kvalitet står den på yrkesvävningens nivå. Genom mönsterteckningens degeneration närmar den sig dock folkkonsten. Genom sin egenartade färgskala bryter den sig ut såväl ur den tidigare yrkesvävningen som ur den senare allmogevävningens och står alltså i särklass. Den kan vara en enklare urkesvävares arbete från 1600-talets slut. Detta styrkes av att Märta Lindström meddelat, att hon funnit vävnaden upptagen i ett tillägg till ett kyrkinventarium från 1752: 'tillkommer som varit förr men ej blivit upptaget: ett flamskt dito [täcke], gamla'. I 1600-talets inventarier är vävnaden icke upptagen." Ernst Fischer, Flamskvävnader i Skåne, s. 157-159

Beskrivning

Enhörning i blomsteräng. Enhörning, gråvit med svarta prickar. Horn, man och svans i mellanblått, gulrosa, vitt och gult. Blommor och blad i olika gula och gråbrunarosa mellan bruna toner. Grått vitt och mellanblått mot svart botten. Längd som är avklippt och hopsydd. Ylletofsar i hörnen.

Historik

Använts som antependium, troligen ihopsytt för detta ändamål. Dessförinnan troligen använts för profant bruk? Funnet i kyrkan hoprullat i en nisch i muren. Funnen av Karlin. På katalogkortet div anteckningar ang kyrkoräkenskapsbok för Viby (svårtolkat).

Material