Grand Jens :: ärkebiskop

Object description

Jens Grand stammade från Skjalm Hvides ätt. Han var son till Torbern, kungens miles curialis, och Cæcilie Skjalmsdatter Bang. Modern var syst til bland annat biskop Peder Bang af Roskilde och till ärkebiskop Jakob Erlandsens i Lund. Grand blev upplärd vid Roskilde Domkyrka och studerade därefter en tid i Paris där han doktorerade i kanonisk rätt.

Omkring 1280 blev han domprost i Roskilde. Grand misstänktes inledningsvis för att vara inblandad i mordet på Erik Klipping 1286 och fick därför kung Erik Menved som fiende då han av domkapitlet i Lund valdes till ärkebiskop 1289. Senare svor Grand ett trohetslöfte till kungen och fick därmed kungens samtycke. Grand höll dock inte sitt löfte utan sympatiserade med de fredlösa kungamördarna. Han återupptog den kungafientliga kyrkopolitik som morbror Jacob Erlandsen hade förespråkat och fängslades därför i april 1294. Tillsammans med domprosten Jacob Lange blev han förd till Søborg Slott där han fick sitta i över 1,5 år i en eländig fängelsehåla, länkad och plågad. Till sist lyckades han fly och gömde sig på sin borg Hammershus på Borgholm.

1297 tvingade påve Bonifacius VIII i Rom kung Erik Menved att återinsätta Grand vid sitt ämbete i Lund samt betala honom ett skadestånd. År1300 reste Jens Grand själv till Rom för att föra sin talan, men efter orimliga krav blev påven mere inställd på en kompromiss - Jens Grand blev förflyttad til Riga och kungens skadestånd blem mindre. 1303-1304 var Jens Grand biskop i Riga.

År 1310 utnämnde Påve Clemens V honom till ärkebiskop i Bremen. Här gjorde han sig snabbt impoppulär genom bland annat hårt skattetryck och maktmissbrukk och redan efter 6 år på posten var han tvungen att fly från sitt ämbete. 1318 blir han återinsatt på siitt ämbete men Grand vågade sig aldrig tillbaka till Bremen. Istället skötte han sitt uppdrag via ombud. Själv bosatte han sig i Avignon där han 1327 avled.

1303–1304 och i Bremen 1310–1327.