logo

Carlotta - the museum database

Mårtensson Jöns, Jöns Mårtensson

Object description

Jöns Mårtensson, född 8 juni 1855 i Gårdlösa, Smedstorps socken, Kristianstads län, död 3 oktober 1912 i Lund, var en svensk konsthantverkare, träsnidare och målare.

Han var son till hemmansägaren Mårten Jönsson och Hanna Jönsdotter. Han utbilades till målare, men kom efter några år helt att arbeta som konstnär. Han arbetade i trä, olja och akvarell, men var också fotograf. Han hade ett nära samarbete med Kulturen och i museets samlingar finns flera av hans föremål. Mårtensson var verksam i Lund och framstod som en skicklig möbelkonstnär med en stundom överrik växtornamentik.

Mårtensson utbildade sig även till målare och utförde skånska landskaps- samt stadsbilder.

Han var från 1883 gift med Sophia Nilsson (1855–1950). Deras son var museimannen och konsthistorikern Torsten Mårtensson (1889–1968). I katalogen till minnesutställningen på Vikingsberg i Helsingborg 1956 fick Karlin upp ögonen för Jöns Mårtensson på följande sätt: " Jöns Mårtenssons första offentliga framträdande skedde i mycket blygsam skala. Det var ett rikt skulpterat foder i ek till ett väggur. Uret utställdes 1889 i ett skyltfönster till Gullbergs urbutik vid Stortorget [Helsingborg]. Detta förstlingsverk fick vackra omnämnanden i pressen och det blev i själva verket på grund av omständigheternas makt av avgörande betydelse för hans framtid. Det förhöll sig så, att Lund under [artonhundra-] nittitalet blev ett centrum för skånsk konsthantverk, vilket icke till ringa del sammanhängde med den betydelsefulla verksamhet, som Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige bedrev genom sitt konstindustrilotteri, under ledning av Kulturens energiske grundare och chef, dåvarande amanuensen G. J.so Karlin. Denne som lidelsefullt kämpade för hantverkets konstnärliga förnyelse, fick vid ett besök i Helsingborg uppmärksamheten fäst vid uret och därmed vid dess då helt okände tillverkare. Uret inköptes omedelbart för lotteriets räkning och mellan Karlin och Mårtensson inleddes ett mångårigt och för båda parter fruktbärande samarbete, som slutligen ledde till, att en senare lämnade Helsingborg och 1894 slog sig ner i Lund."

Visat namn
Mårtensson Jöns; Jöns Mårtensson
Förekommer som
Konstnär/Formgivare; Avbildad person; Brukare/Ägare; Tillverkare; Fotograf; Annan anknytning
Verksamhet
möbeltillverkare; fotograf
Förnamn
Jöns
Efternamn
Mårtensson
Tidpunkt - Födelse
1855-06-08
Tidpunkt - Död
1912-10-03
Namn - Annan anknytning
KSAL
Årtal - Verksamhet
1897-1933 [Fackskolan för textilslöjd (-1939 vävkursen)], 1900-1934 [Fackskolan för trä- och metallslöjd]
Lukasgillet
Årtal - Verksamhet
1898-
Mårtensson Anna Lund [svärdotter]
Mårtensson Ingeborg [dotter]
Mårtensson Signe [dotter]
Mårtensson Sophia [maka]
Levnadsår
1855-1950
Mårtensson Torsten [son]
Levnadsår
1889-1968
Titel - Personens
filosofie doktor, intendent
Tekniska Skolan Lund
Verksamhet
skola
Årtal - Verksamhet
1862-1924
Land
Sverige
Landskap
Skåne
Socken
Smedstorp
Gård
Gårdlösa; Villa Apla
Persontext

Jöns Mårtensson, född 8 juni 1855 i Gårdlösa, Smedstorps socken, Kristianstads län, död 3 oktober 1912 i Lund, var en svensk konsthantverkare, träsnidare och målare.

Han var son till hemmansägaren Mårten Jönsson och Hanna Jönsdotter. Han utbilades till målare, men kom efter några år helt att arbeta som konstnär. Han arbetade i trä, olja och akvarell, men var också fotograf. Han hade ett nära samarbete med Kulturen och i museets samlingar finns flera av hans föremål. Mårtensson var verksam i Lund och framstod som en skicklig möbelkonstnär med en stundom överrik växtornamentik.

Mårtensson utbildade sig även till målare och utförde skånska landskaps- samt stadsbilder.

Han var från 1883 gift med Sophia Nilsson (1855–1950). Deras son var museimannen och konsthistorikern Torsten Mårtensson (1889–1968). I katalogen till minnesutställningen på Vikingsberg i Helsingborg 1956 fick Karlin upp ögonen för Jöns Mårtensson på följande sätt: " Jöns Mårtenssons första offentliga framträdande skedde i mycket blygsam skala. Det var ett rikt skulpterat foder i ek till ett väggur. Uret utställdes 1889 i ett skyltfönster till Gullbergs urbutik vid Stortorget [Helsingborg]. Detta förstlingsverk fick vackra omnämnanden i pressen och det blev i själva verket på grund av omständigheternas makt av avgörande betydelse för hans framtid. Det förhöll sig så, att Lund under [artonhundra-] nittitalet blev ett centrum för skånsk konsthantverk, vilket icke till ringa del sammanhängde med den betydelsefulla verksamhet, som Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige bedrev genom sitt konstindustrilotteri, under ledning av Kulturens energiske grundare och chef, dåvarande amanuensen G. J.so Karlin. Denne som lidelsefullt kämpade för hantverkets konstnärliga förnyelse, fick vid ett besök i Helsingborg uppmärksamheten fäst vid uret och därmed vid dess då helt okände tillverkare. Uret inköptes omedelbart för lotteriets räkning och mellan Karlin och Mårtensson inleddes ett mångårigt och för båda parter fruktbärande samarbete, som slutligen ledde till, att en senare lämnade Helsingborg och 1894 slog sig ner i Lund."

Litteratur och arkivhänvisning
Svenskt Konstnärslexikon, Allhems Förlag 1952-1967, volym IV, sida 159; Arkiv 21.1-27; Arkiv 89.48; Hälsingborgs Museum: Jöns Mårtensson Minnesutställning, Katalog, Vikingsberg 28 okt-18 nov 1956
Källor, webbsida
sok.riksarkivet.se
Källor, Wikipedia - beskrivs av
sv.wikipedia.org

Leave a comment

You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.