logo

Carlotta - the museum database

Gebrüder Thonet [1853-], Michael Thonet fabrik [1849-1853]

Object description
M Thonet, österrikisk möbelkonstruktör och industriman. Utvecklade nya metoder att böja trä, vilka han använde vid framställning av wienermöbler. Startade 1849 en möbelfabrik i Wien som 1853, då han formellt överlät verksamheten till sina fem söner, fick firmanamnet Gebrüder Thonet. 1856 tillkom en stor fabrik i Koritschan, under de följande decennierna ytterligare anläggningar i Österrike och Tyskland. Efter första världskriget etablerades den största fabriken i Brno i Tjeckien. Vid mitten av 1920-talet började man tillverka stålrörsmöbler efter ritningar av bland annat Marcel Breur, Ludvig Mies van der Rohe, Le Corbusier och Mart Stam. Företaget slog 1923 ihopa med Mundus, men det existerar under namnet Gebrüder Thonet än i dag.
Visat namn
Gebrüder Thonet [1853-]; Michael Thonet fabrik [1849-1853]
Förekommer som
Tillverkare
Verksamhet
möbeltillverkare
Förnamn
Michael
Efternamn
Thonet
Levnadsår
1849- [Wienfabriken]
Tidpunkt - Födelse
1856 [Koritschanfabriken]
Land
Tjeckien; Tyskland [Koritschanfabriken]; Österrike [Wienfabriken]
Landskap
Mähren [Koritschan-och Brnofabrikerna]
Persontext
M Thonet, österrikisk möbelkonstruktör och industriman. Utvecklade nya metoder att böja trä, vilka han använde vid framställning av wienermöbler. Startade 1849 en möbelfabrik i Wien som 1853, då han formellt överlät verksamheten till sina fem söner, fick firmanamnet Gebrüder Thonet. 1856 tillkom en stor fabrik i Koritschan, under de följande decennierna ytterligare anläggningar i Österrike och Tyskland. Efter första världskriget etablerades den största fabriken i Brno i Tjeckien. Vid mitten av 1920-talet började man tillverka stålrörsmöbler efter ritningar av bland annat Marcel Breur, Ludvig Mies van der Rohe, Le Corbusier och Mart Stam. Företaget slog 1923 ihopa med Mundus, men det existerar under namnet Gebrüder Thonet än i dag.
Litteratur och arkivhänvisning
Fleming John & Hugh Honour, Lexikon för Konsthantverk, Bonniers, sida 643-645.; Tunander Britt, Illustrerat Antik Lexikon, Natur och Kultur, s. 354-355.

Leave a comment

You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.