Wanja Djanaieff, Djanaieff Wanja :: professor

Object description

Född i Solna. En av förgrundsgestalterna inom svensk textilformgivning. Hennes intresse för textil väcktes tidigt och hon kom in på Konstfack som 16-åring 1957. Tre år senare började hon arbeta för Almedahls, där hon under sina tio år skapade bland annat det storsäljande naivistiska mönstret Svan.

Mellan 1970 och 1977 var hon chef för NK Designgrupp.

1972 fick hon i uppdrag att ta fram de kläder som den svenska OS-truppen skulle bära i München och Innsbruck.

1977 blev hon chef för textilfabriken Strömma där bland annat kollektionen I folkviseton blev en stor framgång för företaget. Samma år startade hon Svenska Designbyrån tillsammans med Kerstin Boulogner, Boel Matzner och Aino Östergren.

1987 ritade hon personalkläder för Statens Järnvägar.

Parallellt med sin formgivning har Wanja Djanaieff varit projektledare, lärare och professor på Konstfack under åren 1980 till 1992. Hon har även haft uppdrag som handledare för Statens Industriverk där hon drivit designprojekt för svensk textilindustri. Dessutom har hon arbetat med scenografi och genom åren gjort kostymer åt olika teatrar. På senare tid har hon arbetat som frilansdesigner och sommaren 2009 skapade hon en utställning för Carl Larssongården om Karin Larsson.

Wanja Djanaieffs formgivning utmärks av en tydlighet i såväl färg- som formspråk. Ett intresse för människor och deras seder och bruk har följt hennes motivvärld genom åren.

Object description

"Som textilkonstnär har Wanja Djanaieff ett särskilt och personligt förhållande till den textilteknik som kallas slarvtjäll:

'Folkkonstens rikt varierade slarvtjällar har alltid fascinerat mig. De är ofta vävda i smala vävar, ihopsydda till dekorativa sängtäcken eller 'hängen. denna vävteknik, lik tramattans, består av 'invävda minnen', återbrukade gamla plagg och andra textilier. Trasorna plockades in glest, på randade bottnar till fantasifulla mönster eller tätt, som trasryor. Bonnbrud är en hyllning till de gamla Hälsingebrudarna med sin färgrika kronor av konstgjorda blommor. Den är vävd av 'mattlingarn' utvecklat för Holma Hälsingland. Inplocket är av lintrasor. Den ingår i mitt forskningsprojekt 'Liv i lin.' Man tager vad man haver är vävd av spill från utställningsprojektet 'Fällar för frusna själar' baserat på ekologiskt handgarvade lammskinn från Gotland. Där förekommer även nappaskinn i natur och guld, spetsar mm.'

Wanja Djanaieff sammanför kunskaperna ur sina olika livsprojekt i det egna skapandet. Hon är fjälv en 'folkkonstnär' i den bemärkelsen att hon har ett spontant och naturligt förhållande till det frodiga, färgstarka uttrycket och formen. Med stor kunskap om äldre tekiniker och folkkonstens föremålsvärld har hon en guldgruva att hämta ur - och ett eget minnenas arkiv. 'Jag återbrukar mig själv' är motto för Wanjas aktuella projekt."

Utställningstext Formfröjd